Hur böckerna gör mig till människa

EvaM_4546

Filosofen Eva Mark talar på Helsingborgs stadsbibliotek om bildning och om läsning ”som skaver”.

”När jag var i 11-12-årsåldern slukade jag Anna Karenina utan att förstå allt. På den tiden var biblioteket som ett hem för mig. Jag besökte biblioteket varje vecka och upptäckte skönlitteraturen. Jag låg vaken på nätterna och åt böckerna, slukade dem.”

Filosofen Eva Mark från Göteborgs universitet, Grundtviginstitutet (och SR:s Filosofiska rummet) talade på Helsingborgs stadsbiblioteks seminarium på fredagen om ”Det förändrade bildningsbegreppet – att bli människa”, om ”hur böckerna gör mig till människa”.

Genom läsning övar vi oss i att umgås i olikhet, sa Eva Mark.

– I fiktiva böcker finns ofta lekar med olika perspektiv och utgångspunkter i berättandet. Det kan hjälpa oss att lära känna oss själva, därför att ”de andra” är nödvändiga för vår självuppfattning. Att inte bara spegla oss i personer vars åsikter vi delar.

Som i Googlesökningar, där vi förses med de svar vi vill ha genom sökmotorernas programmering. Bildning i googletider var för övrigt titeln på ett spännande program i P1:s Filosofiska rummet, lyssna här.

Google stryker medhårs genom att bekräfta våra åsikter. Annorlunda blir det när man läser och måste tänka efter vad man läser.

– Läsning som ”skaver”, som ”stör våra vanor”, kan få oss att ändra våra vanor och ge oss ny skapande förståelse, det som är bildning, som får oss att utvecklas.

Bildningsresans kunskap börjar hemma och i mötet med ”det främmande”, som lär oss att se det som är ”hemma” med andra ögon.

– Läsning kan ge oss verktyg att möta det främmande som främmande och våga stanna där, våga utsätta sig.

Och läsningens verktyg, böckerna, de finns på bibliotekens hyllor.

Utan sådana referenser, tänker jag, kan man lätt få för sig att EU-migranterna, de tiggande rumänska romerna, inte är människor utan folk som skräpar ner i våra parker och måste bemötas med ”nolltolerans”, med kommunstyrelseordförande Peter Danielssons ord.