Helsingborgs stadsteaters ”Det löjliga mörkret” blir i den serbiska regissören Anja Sušas regi starkt berörande och konstnärlig teater.

Ultimo i Mogadishu vill bli fiskare. Men snart upptäcker han att de tidigare fiskrika haven utanför Somalia är utfiskade och döda. Brittiska, holländska och andra fiskearmador har håvat upp allt levande. Han byter yrkesbana. Efter högskoleutbildning i sjöröveri blir hans båt nerkörd av ett holländskt fartyg. Ultimo räddar livhanken ombord, passar på att kapa det – men grips och arresteras.

Den halvtimmeslånga prologen i ”Det löjliga mörkret” på Helsingborgs stadsteaters lilla scen består i huvudsak av en osannolikt häftig monolog, den gripne piratens försvarstal inför domstol.

Gustav Berg i säckig overall och svart ansiktsmask har ett häftigt antiimperialistiskt utspel i Joseph Conrads anda. Han gestaltar fysiskt och rytmiskt den nödvändiga och omöjliga kampen mot övermaktens förtryck. Tyske Wolfram Lotz’ ”Det löjliga mörkret” i den serbiska regissören Anja Sušas regi blir starkt berörande och konstnärlig teater, som talar till publikens olika sinnen.

Vi lever i en tid av växande mörker. Vår tids mörker är både löjliga och enfaldiga. Konst och teater behövs för att dyra upp våra blockeringar och starta samtal, innan det är för sent, med svärta och klarsyn men också med hårt skruvad humor.

På scenen står en hink med etiketten Medelhavet. Cecilia Borssén doppar blöta barnkläder i vattnet och kastar upp dem på scenen, barnliken slipper vi att få se. Snart tar Erik Borgekes kulsprutegalne kamouflageklädde (amerikanske) soldat över, medan uppsättningens farkost stävar allt djupare in i det okända längs floden mot Mörkrets hjärta.

Anja Sušas uppsättning är suveränt konstnärliga, med tvära kast mellan föreställningens många bottnar. Den spelas som arenateater, vilket skapar tacksam närhet mellan scen och publik. Helga Bumschs scenografi är urläcker, med Mr Kurtz’Klubs bar i ena hörnet och en ledstång i mitten, som används både för dans och som mast på färden.

Det är en föreställning som mindre ska analyseras och mera upplevas, ta till sig med öppet sinne. Missa den inte!

Foto: David Skoog, Helsingborgs stadsteater.