Ett opålitligt och oförutsägbart räddningssystem gör att allt fler flyktingar drunknar i Medelhavet. En ny rapport av Amnesty är en svidande anklagelseakt mot EU och särskilt Italien.

Allt fler flyktingar från Nordafrika drunknar i Medelhavet. Bara under sommarmånaderna juni och juli har 721 dödsfall på Medelhavet dokumenteras, skriver Feministiskt Perspektiv, organ för Feministiskt Initiativ, FI. Webbtidningen hänvisar till en ny rapport av Amnesty, Between the devil and the deep blue sea.

Amnesty riktar hård kritik mot Europa och särskilt Italien och rapporten kan läsas som en 27 sidor lång anklagelseakt mot Italien och EU. Under två dagar, den 19 och 20 juni, drunknade runt 220 personer i tre separata olyckor utanför den libyska kusten.

Under de nämnda månaderna drunknade var sextonde flykting som försökte ta sig till Europa från Libyen. Det är en fyrdubbling jämfört med årets första fem månader, då en av 64 flyktingar drunknade.

Totalt är det rekordfå flyktingar som når den italienska kusten, 18 645 personer under 2018 till och med juli, 80 procent färre än under 2017 och den lägsta siffran på fem år.

Amnesty skriver att desperata människor fortsätter att försöka ta sig över Medelhavet från Libyen, eftersom de flyr från tortyr, våldtäkter, arbetsexploatering, frihetsberövande och andra grymma förhållanden, vilka människorättsorganisationen tidigare dokumenterat.

Samtidigt har antalet personer som hålls inlåsta i Libyen mer än fördubblats de senaste månaderna, från runt 4 400 i mars till mer än 10 000 personer, varav 2 000 kvinnor och barn, i slutet av juli. Nästan alla har när de sökt fly gripits av den libyska kustbevakningen, utrustad, utbildad och finansierad av europeiska regeringar.

Amnesty menar att det ökade antalet drunkningar inte beror på olyckshändelser utan är en direkt följd av att Italien i juni i år drog sig tillbaka och därmed inte längre samordnar räddningsarbetet på Medelhavet. Detta tillsammans med beslutet att vägra fartyg, som har flyktingar ombord, att lägga till har skapat ett opålitligt och oförutsägbart räddningssystem som drabbar de unga människor som riskerar sina liv på Medelhavet.

Amnestys rapport avslutas med två sidor rekommendationer till EU, där organisationen särskilt kritiserar Italien, som kriminaliserat solidariteten genom att straffbelägga de NGO:s, de frivilligorganisationer, som söker bistå nödställda flyktingar.