Etikettarkiv: Vätebomber

USA-basens giftiga sopor kvar på Grönland 70 år

Resterna efter den övergivna USA-basen Ikateeq.

Donald Trump ville som bekant köpa Grönland av Danmark och blev sur och förtörnad när han inte mötte någon entusiasm för förslaget varken från grönländarna själva eller från den danska regeringen.

Men också utan att äga Grönland har USA:s militär härjat länge på isklädda ön. En av öns baser Ikateq lämnade man några år efter andra världskriget, men utan att städa efter sig, rapporterar Danmarks TV2.

På 1950-talet avtalade USA med Danmark att man inte behövde röja upp efter sig på Grönland. Det har man inte heller gjort. På före detta Ikateq-basen ligger därför ännu 70 år senare berg av stinkande och giftiga oljetunnor kvar på stranden, invid för länge sedan nedrasade järnskelett efter militära anläggningar.

Oljan användes förutom till uppvärmning också för att bränna upp sjöar med mygglarver, skriver TV2. Sen lät jänkarna bara tunnorna ligga.

30 000 grönländare skrev häromåret på protestlistor där man krävde att USA skulle röja upp efter sin militär på Grönland. Men protesterna ledde ingen vart.

En annan av all de kusliga övergivna baser som USA lämnat på Grönland är Søndre Strømfjord – som nu heter Kangerlussuaq – som stängde 1992. Inte heller där har något gjorts.

På en nyanlagd vackert belägen campingplats hittade en turist en amerikansk granat. Efter fyndet gjordes en undersökning som visade att amerikanerna använt området till att dumpa mängder av gammal ammunition för att sedan skrapa lite jord över.

Vilken osannolikt obehaglig attityd från USA:s sida, vilken nedlåtenhet mot alla grönländare.

Sedan andra världskriget har amerikanerna på Grönland upprättat 50 anläggningar enligt en högintressant rapport från det danska Nationalmuseet, nio flygplatser, sex radarstationer, en marinbas, tre forskningsstationer och 21 väderstationer.

Av de 50 anläggningarna är 32 så fyllda med farligt avfall att Grönland klagat till FN.

Problemen med USA-baserna finns både längs Grönlands kuster och på och i inlandsisen, där USA anlade den hemliga missilbasen Camp Century liksom flera militärposteringar. När isen nu smälter sjunker de sakta neråt.

Camp Century fick elförsörjning med en atomreaktor som lämnade radioaktiva föroreningar efter sig när den revs. Resterna efter basen har sedan 1959 förflyttat sig 232 meter genom isen, uppger TV2.

I dag återstår en enda amerikansk bas på Grönland, Thulebasen, längst i norr.

Här störtade 1968 ett amerikanskt bombplan utrustad med fyra vätebomber. De konventionella sprängämnena i bomberna exploderade och spred radioaktiva material över ett stort område. Havsisen på platsen för haveriet smälte och delar av flygvraket sjönk ner till havets botten.

Efteråt är grönländarnas rädsla för avfallet stor och berättigad. En lokal jägare, Uusaqqaq Qujaukitsoq, berättade 2010 att han sett mängder av sälar och renar som fötts med missbildningar, vilka han misstänkte vara en följd av avfallet.

I samband med Trumps bud om att köpa Grönland lovade han generöst att inte bygga ett Trump Tower på ön, se bilden.

På Hiroshimadagen: I vätebombens skugga i det nya kalla kriget

People pray for the atomic bomb victims in front of the cenotaph at the Hiroshima Peace Memorial Park in Hiroshima, western Japan during a ceremony to mark the 74th anniversary of the bombing Tuesday, Aug. 6, 2019. (Kyodo News via AP).

Den 12 januari 1964 störtade en amerikansk B52:a under ett häftigt snöoväder nära Savage Mountains i delstaten Maryland i USA. Ombord fanns två vätebomber av typen Mk-39 om fyra megaton vardera, berättar författaren och översättaren Peter Handberg i sin essäbok ”Jag vill leva på djupet” (Natur & Kultur 2017).

Handberg skriver vidare att planets last var dödlig, ”Åtta megaton, det var mer än allt som sprängdes under hela andra världskriget, inklusive atombomberna över Hiroshima och Nagasaki.”

Amerikansk B52:a utrustad med vätebomber. Ett av de många plan som deltog i Operation Chrome Dome, med fem olyckor under ett decennium, varav två med radioaktiva utsläpp.

Handbergs essä utgår från den amerikanske naturfilosofen Henry David Thoreau och hans ”Skogsliv vid Walden”, nyöversatt av Handberg. ”Jag ville leva på djupet” är en tankebok om Thoreau och om Handbergs resa till Thoreaus landskap kring skogssjön Walden i Massachusetts.

Under det kalla kriget låg ett av USA:s största lager för kärnvapen i Stonybrook, några km från Walden. Här utrustade man de B52:or som ständigt patrullerade över Atlanten beredda att slå till med kärnvapen mot huvudfienden Sovjetunionen, det kallades operation ”Chrome Dome”.

Under ett decennium befann sig ständigt en handfull vätebombsutrustade B52:or 24/7 i luften, beredda att fälla kärnvapen över Sovjet, som first strike eller som svar på ett anfall. Fem olyckor inträffade. Två av dem ledde till radioaktiva utsläpp. Mest känd är katastrofen vid Palomares på spanska östkusten.

Planet som störtade vid Savage Mountains totalförstördes, de flesta ombord dog. Men de två vätebomberna exploderade inte och läckte inte heller ut radioaktiva ämnen.

Om vätebomberna hade utlösts hade stora delar av nordöstra USA blivit obeboeliga för lång tid. Till följd av radioaktiva askmoln hade väldiga områden i världen kunnat drabbas av en atomvinter, med förstörda odlingsmöjligheter och massvält till följd.

Henry David Thoreau var inte pacifist men krigsmotståndare och ickevåldsförespråkare. Han är känd för sin epokgörande ”Civil olydnad” (h:ström 2005, i översättning av Johan Hammarström), som sägs ha inspirerat både Mahatma Gandhi och Martin Luther King.

I dag är trakten runt Thoreaus födelsehem översållad av militära anläggningar, skriver Peter Handberg. 500 meter bort ligger US Air Force Base Hanscom. Bara 200 meter från hemmet finns Orb Analytics, som utvecklar missiler, satellitkommunikation och vapensystem för drönare.

Handberg skildrar en man som har ett nio till fem jobb där han arbetar med drönarkrig på andra sidan jorden. Han står i kontakt med en Hunter-killer-drönare och utlöser dödliga attacker.

Den 24 oktober 2012 dödades i Pakistan en 68-årig kvinna Mamana Bibi när hon var ute och plockade grönsaker. Med sig hade hon sina nio barnbarn. Hon mördades av en amerikansk drönare genom en knapptryckning elvatusen kilometer från henne. Flera av hennes barnbarn skadades svårt, några fick armar och ben amputerade.

Henry David Thoreau skulle inte uthärdat att leva i de trakter där verkade för 180 år sedan.

Den 6 augusti 1945 föll den första atombomben över Hiroshima. På 74-årsdagen uttryckte stadens nuvarande borgmästare  Kazumi Matsui oro över hur nationalistiska ledare hejdat kärnvapennedrustningen. Han syftade på att både USA och Ryssland lämnat kärnvapenspridningsavtalet.

Matsui vädjade också att världens länder, inklusive hans eget Japan, skulle skriva under FN:s förbud mot kärnvapen. Sverige har som bekant brutit mot Sveriges alliansfria och FN-vänliga hållning allt sedan sedan andra världskriget genom att deklarera att vi inte kommer att ställa oss bakom FN-förbudet.

I tisdagens DN skriver på Hiroshimadagen två representanter för Läkare mot kärnvapen, Jan Larsson och Gunnar Westberg, och kräver att ”Sverige måste skriva under avtalet mot kärnvapen”.

I denna svåra tid är inget viktigare.

Atombomben som föll över Hiroshima i Japan den 6 augusti 1945 var helt för­ödande. Att Sverige inte skrivit under avtalet mot kärnvapen är svårt att acceptera, skriver Jan Larsson och Gunnar Westberg. Foto: Keystone Pictures Agency.