Etikettarkiv: Grönland

En möjlighet för mänskligheten att överleva?

Isen på Grönland smälter i dag fyra gånger snabbare än 2003. Foto: Pauline Askin/Reuters.

När den globala temperaturen höjs med tre grader kan vår civilisation komma att stressas nära en kollaps, skrev Bill McKibben i sin essä utifrån miljöaktivisten Mark Lynas nya bok, ”Our Final Warning: Six Degrees of Climat Emergency”. I en tidigare blogg har jag skildrat bokens förutsättningar och grundteser.

Vid en tvågradig höjning av jordens temperatur smälter så mycket is att 79 miljoner människor kommer att bli hemlösa. Världens städer kommer snabbt att få betydligt varmare klimat. Det kan innebära att norra halvklotets städer (och länder) redan nu ”förflyttar sig två mil söderut” per år, skriver McKibben med en drastisk pedagogisk formulering.

”Logiken” innebär att ett land som Sverige om tjugofem år kan komma att få ett klimat som påminner om vädret på platser femtio mil söderut i dag. Och om ett sekel skulle södra Sveriges somrar kunna bli som de i Nice eller Barcelona.

Tre fjärdedelar av jordens befolkning kommer vid en treradig global uppvärmning mer än 20 dagar per år att drabbas av en hetta på bortåt 50 grader. För New York handlar det om 50 dagar per år, i Djakarta 365 dagar.

Många länder blir då obeboeliga, som större delen av Indien, Pakistan, Bangladesh och östra Kina. Expanderande öknar kan komma att sluka hela regioner, från Irak till Botswana.

Att återvända till det ”normala” från en klimatkris är omöjligt, det finns inget vaccin, skriver McKibben. Han vill ändå inte vara enbart pessimist. Det finns ljuspunkter.

Ingenjörerna har skött sitt jobb, konstaterar han. Priset på solkraft har sjunkit med 82 procent sedan 2010. Vindkraften har blivit nästan lika mycket billigare att producera.

När världen drabbades av covid-pandemin förändrades mänsklighetens livsstil mycket mer än vad vi hade vågat tro över hela planeten. Vi slutade flyga, pendlade mera sällan, många fabriker stängdes. Som en följd härav sjönk utsläppen med tio – femton procent.

Detta tyder på att det mesta av de faktorer som förstör vår jord är inbyggda i de system som styr våra samhällen, avslutar McGibben. Bara genom att angripa och förändra dessa system och samtidigt ersätta fossilbränslen med förnyelsebar energi kan mänskligheten ha en möjlighet, inte att få ett slut på den globala uppvärmningen, men en möjlighet att trots allt överleva.

Fotnot: En tidigare blogg om klimatkrisen finns här:

Klimatkrisen blir värre än covid-19-krisen

Illustration by Anders Nilsen

Vi lever i en alltomfattande global kris, skriver Bill McKibben i senaste numret i New York Review of Books (20 aug 2020), i en essä som utgår från Mark Lynas nya bok Our Final Warning.

Vår tids kris påverkar allt i våra liv – ”hur vi köper mat, hur vi gifter oss, hur vi träffar våra föräldrar och hur vi tar oss till vårt arbete. Allt har dramatiskt förändrats. Varje fundering om säkerhet och förutsägbarhet kullkastas. Kommer jag att ha kvar mitt jobb? Kommer jag att överleva? Kommer jag någonsin att åter ta flyget?

Det kaos som skapats av Covid-19 är också i hög utsträckning ett förebud om vad som sker under den kommande globala uppvärmningen. Människan har fullständigt förändrat planeten Jordens fysiska förutsättningar. Det kommer att leda till att det nuvarande århundradet blir ett sekel av kriser, många av dem mycket farligare än den kris vi nu lever i.

Den viktigaste frågan är om vi kan begränsa den kommande temperaturhöjningen så att vi trots allt med höga kostnader och stort lidande kan hantera de kommande kriserna – eller om de kommer att förstöra vår civilisations förutsättningar. ”Mark Lynas gör i sin bok det smärtsamt tydligt att det senare är en uppenbar möjlighet”, skriver Bill McKibben.

McKibben är bland annat grundare av den Right Livelyhood Award-belönade globala gräsrotsrörelsen 350.org, som har mobiliserat tusentals volontärer i 188 länder och har nära kontakter med Fridays for Future-rörelsen. 350.org har som målsättning att världens ska få fossilfria bränslesystem.

Mark Lynas i sin tur är en brittisk journalist och klimataktivist som redan 2007 inför klimatkonferensen i Köpenhamn publicerade sin uppmärksammade bok Six Degrees: Our Future on a Hotter Planet. Den boken var ingen munter läsning, skriver McKibben. Sedan dess har den vetenskapliga kunskapen om jordens ekosystem fördjupats dramatiskt. Samtidigt har våra samhällen förslösat ett decennium genom att förse atmosfären med väldiga mängder mer koldioxid. Bådadera innebär att Lynas nya bok är ”mycket, mycket mörkare”.

Omkring år 2015 översteg den globala temperaturhöjningen en grad jämfört med nivån före den industriella revolutionen. Det innebär att vi nu varje sekund släpper ut lika mycket sot och metangas i atmosfären som efter explosionen av tre Hiroshimabomber. Människans resande, uppvärmande, belysande och byggande släpper varje år 35 miljarder ton koldioxid i atmosfären.

Det innebär att inlandsisen på Grönland redan smälter med en takt som tidigare förutspåtts för år 2070. De bränder som härjar världens skogar har ökat med en femtedel. Nya värmerekord har slagits för urbana områden i Mellanöstern och Asien. 54 grader har noterats som den högsta uppmätta temperaturen på jorden.

Och ändå lever vi fortfarande i en ”engrads-temperaturhöjd värld”, konstaterar McKibben. Det vi ser är bara början. Han är djupt oroad och citerar Lynas:

”Om vi fortsätter med ’business as usual’ kommer den globala uppvärmningen att passera två grader mycket snart, kanske i början av 30-talet. Tre grader följer vid seklets mitt, fyra omkring 2075. Vid seklets slut kan det handla om fem eller till och med sex grader.”

Siffrorna antyder en framtid som de flesta har svårt att föreställa sig. Två graders global uppvärmning innebär inte att det bara blir dubbelt så svåra konsekvenser som av en grads uppvärmning. Skadorna på klimatet och på jordens ekosystem ökar mycket mycket snabbare.

Redan vid två graders global uppvärmning kan vi få uppleva Norra Ishavet isfritt om somrarna, vilket påverkar jetströmmar som Golfströmmen och får drastiska konsekvenser för klimatet i Nordamerika och i Europa.

Mera om detta i en följande blogg.

Om Råvaror och baser när Trump vill köpa Grönland och grönlänningarna

Foto: SvD.

Grönland har varit danskt i århundraden, till början en koloni, nu med ett stort och allt mer utvecklat självstyre. Till ytan gör Grönland Danmark till världens tolfte största nation. Grönland har 56 000 invånare på drygt två miljoner kvadratkilometer som till 80 procent täcks av en massiv inlandsis.

För ett år sedan ville Donald Trump till världens häpnad ”köpa” Grönland. Hans utspel fick Danmark att reagera rejält och grönländarna blev förstås upprörda, de var inte till salu.

Men frågan har inte lagts på is. I Svenska Dagbladet berättar Jonas Gummesson om Grönlandsfrågans fortsatta utveckling och dess bakgrund i ett kusligt maktspel mellan stormakterna USA, Ryssland och Kina. Det handlar om militärstrategi och om ekonomi och råvaror.

Under andra världskriget och den tyska ockupationen av Danmark bröts förbindelserna mellan Danmark och Grönland, som lät USA upprätta militära anläggningar på ön. Sedan dess svarar USA för öns militära försvar, som också används i det amerikanska försvaret.

Redan under andra världskriget tog Grönland steg mot ökad självständighet. Danmark var i tyska händer och kontakten bruten. Grönlänningarna lät då USA upprätta militära anläggningar. Sedan dess är det USA som står öns försvarar och dessutom utnyttjar installationerna för eget skydd.

Efter krigsslutet erbjöd dåvarande presidenten Harry S Truman Danmark 100 miljoner dollar för att göra Grönland till en del av USA. Det var 1946. 

Någon affär blev det som väl var inte.

Sommaren 2019 smälte gigantiska mängder is på Grönland. Brittiska The Guardian nämnde i mars i är att man uppskattat att den smälta isen på Grönland 2019 uppgick till 600 miljarder ton is. Som en följd härav höjdes på bara fyra månader den globala havsytans nivå med 2,2 millimeter.

2.2 millimeters havshöjning globalt efter fyra månader grönländsk sommar. Kan den accelererande globala klimatkrisen illustreras tydligare?

Issmältningen på Grönland förändrar snabbt möjligheterna att exploatera råvaror på väldiga nya områden. Samtidigt ökar olika aktörers intresse av att kontrollera Arktis, särskilt USA, Ryssland och Kina.

På ön finns rika metallfyndigheter – järn, koppar, zink – och även ovanliga jordartsmetaller med stor betydelse för teknik- och försvarsindustrin i världen. 

The loss of land-based glaciers in Greenland leads directly to sea level rise, ultimately increasing the risk of flooding to millions of people. Photograph: Ian Joughin/IMBIE

USA-basens giftiga sopor kvar på Grönland 70 år

Resterna efter den övergivna USA-basen Ikateeq.

Donald Trump ville som bekant köpa Grönland av Danmark och blev sur och förtörnad när han inte mötte någon entusiasm för förslaget varken från grönländarna själva eller från den danska regeringen.

Men också utan att äga Grönland har USA:s militär härjat länge på isklädda ön. En av öns baser Ikateq lämnade man några år efter andra världskriget, men utan att städa efter sig, rapporterar Danmarks TV2.

På 1950-talet avtalade USA med Danmark att man inte behövde röja upp efter sig på Grönland. Det har man inte heller gjort. På före detta Ikateq-basen ligger därför ännu 70 år senare berg av stinkande och giftiga oljetunnor kvar på stranden, invid för länge sedan nedrasade järnskelett efter militära anläggningar.

Oljan användes förutom till uppvärmning också för att bränna upp sjöar med mygglarver, skriver TV2. Sen lät jänkarna bara tunnorna ligga.

30 000 grönländare skrev häromåret på protestlistor där man krävde att USA skulle röja upp efter sin militär på Grönland. Men protesterna ledde ingen vart.

En annan av all de kusliga övergivna baser som USA lämnat på Grönland är Søndre Strømfjord – som nu heter Kangerlussuaq – som stängde 1992. Inte heller där har något gjorts.

På en nyanlagd vackert belägen campingplats hittade en turist en amerikansk granat. Efter fyndet gjordes en undersökning som visade att amerikanerna använt området till att dumpa mängder av gammal ammunition för att sedan skrapa lite jord över.

Vilken osannolikt obehaglig attityd från USA:s sida, vilken nedlåtenhet mot alla grönländare.

Sedan andra världskriget har amerikanerna på Grönland upprättat 50 anläggningar enligt en högintressant rapport från det danska Nationalmuseet, nio flygplatser, sex radarstationer, en marinbas, tre forskningsstationer och 21 väderstationer.

Av de 50 anläggningarna är 32 så fyllda med farligt avfall att Grönland klagat till FN.

Problemen med USA-baserna finns både längs Grönlands kuster och på och i inlandsisen, där USA anlade den hemliga missilbasen Camp Century liksom flera militärposteringar. När isen nu smälter sjunker de sakta neråt.

Camp Century fick elförsörjning med en atomreaktor som lämnade radioaktiva föroreningar efter sig när den revs. Resterna efter basen har sedan 1959 förflyttat sig 232 meter genom isen, uppger TV2.

I dag återstår en enda amerikansk bas på Grönland, Thulebasen, längst i norr.

Här störtade 1968 ett amerikanskt bombplan utrustad med fyra vätebomber. De konventionella sprängämnena i bomberna exploderade och spred radioaktiva material över ett stort område. Havsisen på platsen för haveriet smälte och delar av flygvraket sjönk ner till havets botten.

Efteråt är grönländarnas rädsla för avfallet stor och berättigad. En lokal jägare, Uusaqqaq Qujaukitsoq, berättade 2010 att han sett mängder av sälar och renar som fötts med missbildningar, vilka han misstänkte vara en följd av avfallet.

I samband med Trumps bud om att köpa Grönland lovade han generöst att inte bygga ett Trump Tower på ön, se bilden.

Köper Trump Grönland?

Färgstarka hus i grönländska Rodebay. Foto: Astalor/Getty Images/iStockphoto.

Donald Trump är en lysande affärsman, åtminstone i sina egna ögon. När han inom kort, den 2 och 3 september, besöker Köpenhamn kommer han att erbjuda sig att köpa Grönland, världens största ö, enligt rykten som kommenterats av Wall Street Journal, som i sin tur citeras av brittiska The Guardian.

Trump ska ha instruerat sina medarbetare att undersöka möjligheten för ett sådant köp, som framförallt skulle ge USA strategiska militära möjligheter. Redan har USA en viktig militärbas på nordvästra Grönland, bemannad med 600 amerikanska soldater, som ansvarar för en stor radaranläggning.

Aaja Chemnitz Larsen, riksdagsmedlem i Inuit Ataqatigiit partiet, Grönlands näst största parti, säger med skärpa ”nej tack” til förslaget:

– Grönland är inte vilken handelsvara som helst som kan säljas och köpas.

Till den danska tidningen BT är hon ännu tydligare och finner förslaget ’enormt ubehageligt’.

Ane Lone Bagger, Grönlands utrikesminister, har också kommenterat Trumps utspel:

– Grönland är öppet för att göra affärer men är inte till salu.

Grönland har 56 000 invånare. Bland dem är en överväldigande majoritet för grönländsk självständighet.

Frågan är mest hur ett självständigt Grönland ska klara sig utan ekonomiskt stöd från Danmark. I dag finns ett stort självstyre men försvara och utrikespolitik sköts från Köpenhamn.

Bland vanliga grönländare är upprördheten stor över Trumps utspel.

– Amerikanerna försökte köpa oss på 1800-talet och åter efter det andra världskriget, säger Bent Abeelsen. Nu gör de ett nytt försök. De kommer aldrig att få ske.

Inte bara grönländare och danskar uttrycker avsky över Trumps förslag. USA tidigare ambassadör i Danmark, Rufus Gifford, twittrade:

 “Oh dear lord. As someone who loves Greenland, has been there nine times to every corner and loves the people, this is a complete and total catastrophe.

Else Mathiesen säger till Berlingske Tidende att Trump’s planer låter som hämtade från slaveriets och kolonialismens tid. Man kan inte bara köpa en ö eller ett folk.

Det hela låter som en bisarr och överdriven rötmånadshistoria. I själva verket handlar det – på fullt allvar – om en verklighetsfrämmande nationalistisk och i många avseenden högerextrem amerikansk presidents permanenta rötmånadspolitik.

Fotnot: USA:s president Harry Truman ville så sent som 1946 köpa Grönland av Danmark för 100 miljoner dollar. Förslaget avvisades av Danmark.

Donald Trump besöker snart Köpenhamn och är intresserad av att köpa Grönland från Danmark. Bilden: Isberg och berg på Grönland. Foto: Mstyslav Chernov/AP