Vattenkanon och tårgas mot flyktingarna och Angela Merkels samtal

Flyktingar på väg den sista biten genom Belarus till gränsen mot Polen, där de möttes av tungt beväpnad polsk kravallpolis, vattenkanoner och tårgas. Skärmdump från film av brittiska The Guardian.

De flyktingfamiljer som under en vecka övernattat under provisoriska omständigheter i utomhus i skogarna vid gränsen mellan Belarus och Polen vandrade i veckan fram till den polska gränsstationen, avspärrad av stora mängder rakbladsvassa taggtrådsrullar. Där möttes de av tungt beväpnade polska kravallpoliser som besköt dem med tårgas och vattenkanoner, efter det att några av flyktingarna kastat sten mot de som bevakade gränsen. Det handlar om flera tusen flyktingar.

De här kusligt inhumana scenerna med ett våld som också riktar sig mot barn utgör en sammanfattning av EU-ländernas flyktingpolitik denna mörka november 2021.

Visst, det hela är ett resultat av den belarusiske diktatorn Aleksander Lukashenkos bisarra politiska drag att använda flyktingar som ett vapen, med stöd av Vladimir Putins Ryssland.

Men det kan inte hjälpas. Genom den polska och EU-sanktionerade reaktionen mot flyktingarna blir EU medskyldigt till grova kränkningar mot människor. Det här är extremt omänsklig konflikthantering. Ett tiotal personer lär ha dött i de kylslagna oländiga gränstrakterna mellan Polen och Belarus.

Lukashenko är en hänsynslös och maktgalen bandit. Men hade inte EU kunnat hantera krisen så mycket bättre?

Den enda europeiska politiker som tycks ha visat något slags genuin humanitet och praktisk handlingsförmåga är föga förvånande EU:s förre förbundskansler Angela Merkel. Hon ringde i måndags upp Belarus diktator Aleksandr Lukasjenko. Såvitt känt är det första samtalet som Lukasjenko har haft med en västledare sedan belarusiska valet i augusti 2020. I samtalet, som nog underlättades av att Merkel talar ryska efter uppväxten i DDR, krävde hon att Belarus släpper fram humanitär hjälp till migranterna.

Så tycks ha skett i mitten av veckan, samtidigt som möjligheter för grupper av flyktingar att återvända särskilt till Irak arrangerades. Konflikten lindrades åtminstone tillfälligt. Det borde ha skett tidigare – om inte EU accepterat att Polens taggtråds- och kravallpolisstrategi skulle ha varit allenarådande.

FOTNOT: Det bör nämnas att EU:s utrikeschef Josep Borrell också tagit upp hjälpbehovet i ett samtal med Belarus utrikesminister Vladimir Makej i söndags, rapporterar Svenska Dagbladet.

Liknande krav hördes från Sveriges utrikesminister Ann Linde:

– De här stackars flyktingarna måste få hjälp med filtar, madrasser, mat, dryck och så vidare. Det kan bli en humanitär katastrof. Redan är det förfärligt för många av dessa som har lurats dit, säger Linde i Bryssel.

Den polska polisen satte under tisdagen in vattenkanoner för att hindra migranter från att ta sig över gränsen. Foto: Leonid Shcheglov/AFP/Dagens Nyheter.

Smittan närmar sig åter: . nu utreder IVO covidhanteringen på svenska äldreboenden

Från onsdagen presskonferens om nya covidrestriktioner. Skärmdump SVT.

Nu stiger åter smittotalen i Europa och i vår nära omgivning, också om än hittills sakta också i Sverige. Vid en presskonferens på onsdagseftermiddagen aviserade regeringen att det vid månadsskiftet november/december kommer att införas krav på vaccinationsbevis för sammankomster inomhus med över 100 personer. För de som inte kan – eller inte vill – vaccinera sig väntar begränsningar.

Ska pandemin åter ta greppet om samhället? Väntar nya åtgärder som åter igen släcker ner samhället?  Det kan inte uteslutas.

Samtidigt fortsätter arbetet med att granska det som hänt under pandemins tidigare skeenden.

Ivo startar inom kort en stor granskning av den medicinska vården på äldreboenden i Sverige, skriver Helsingborgs Dagblad. Fokus kommer att ligga särskilt på beslut som togs i början av pandemin. Då fattade läkare inte minst i Skåne felaktiga beslut som hindrade äldre från att få vård.

Ivo:s initiativ känns som en välkommen satsning, med tanke på att det finns djupa brister i svensk äldrevård och omsorg, säger Peder Carlsson på Ivo, Inspektionen för vård och omsorg.

Läkare i Skåne tog särskilt i pandemins början beslut på löpande band om att äldre människor inte skulle få vård på sjukhus. Besluten var ofta hemliga, både för de det gällde och för deras anhöriga.

Till råga på allt tog vissa skånska vårdcentraler hundratusentals kronor i betalt för möten med patienter och anhöriga som aldrig ägt rum, skriver Dan Ivarsson i HD vidare. Dessa vårdcentraler måste nu betala tillbaka stora summor till Region Skåne, i vissa fall rör det sig om miljonbelopp.

Tyvärr listar inte tidningen de vårdcentraler som gjort sig skyldiga till dessa grova övergrepp mot allt vad medicinsk etik heter. Vi är nog många som skulle velat veta för att välja bort dem i kommande vårdval.

Vissa regioner gick ut i mars 2020 ut med generella direktiv, bland annat Jämtland och Härjedalen. Personer på äldreboenden som misstänktes ha covid skulle inte åka till sjukhus utan ”så gott som alltid stanna kvar i sitt boende”.

Under första halvåret av pandemin dog 51 personer med covid på äldreboenden i dessa båda län. Hos var fjärde av dem saknas protokoll som visar att någon läkare talat med dem eller deras anhöriga om möjligheten att få vård på sjukhus.

Ivo kommer under 2022 att granska större delen de 1700 äldreboenden som finns i Sverige. Man kommer särskilt att särskilt studera en tredjedel av alla boende på äldreboende för att kontrollera att de fått individuella medicinska bedömanden och att läkemedel hanterats korrekt.

Ivo kommer också att se till så att Sveriges äldreboenden rättar till de stora brister som myndigheten tidigare har påpekat.

De politiskt ansvariga har alltför ofta uttalat sig undanglidande om händelserna i pandemins början. Region Skåne har granskat 19 av regionens 160 vårdcentraler under ett fåtal dagar våren 2020 och enbart där funnit över 500 fall där läkare tagit felaktiga beslut om behandlingsbegränsningar. Det återstår mycket att kartlägga och förstås att förändra för att förhindra upprepning, Det som skedde innebar kusliga övergrepp mot många äldre personer.

Göteborg Unescos ”kreativa litteraturstad”

I måndags kom beskedet: Göteborg utses till ny litteraturstad av Unesco, Förenta nationernas organisation för utbildning, vetenskap och kultur. Bild: Adam Ihse / TT/GP

Göteborg har i dagarna av Unesco utsetts till Sveriges första litteraturstad, Unesco City of literature. För några dagar sedan tillkännagavs Unesco totalt 49 nya kreativa städer världen över. Bland dem uppmärksammades Göteborg tillsammans med Jakarta och Vilnius just på litteraturens fält, skriver Göteborgs-Posten.

På Dagens Nyheters kultursida är Sandra Stiskalo skeptisk. Hade Göteborg utsetts till musikstad eller filmstad hade det varit ok. ”Men litteraturstad? Den som är så olitterär?” Det är lite som när Obama fick fredspriset, heter det i rubriken.

Anna Blennow, författare och docent i latin vid Göteborgs universitet , höjer på ögonbrynen. I en debattartikel på Göteborgs-Postens kultursidor, skriver hon i ett genmäle till DN och Sandra Stiskalo bland annat:

”Dagens Nyheter berömmer sig av att numera ha en Göteborgsredaktion för att erbjuda ”fler nyheter från Västsverige”. Men efter att ha läst Stiskalos artikel börjar jag tvivla på att någon litterärt intresserad DN-journalist överhuvudtaget har varit här på sistone, annat än i en taxi till och från Bokmässan och kanske i baren på Park.” Hon fortsätter:

”Det handlar inte om staden i litteraturen, utan om litteraturen i staden, och utgör del i det internationella nätverket Unesco creative cities med syfte att sprida, skriva och läsa litteratur i alla delar av samhället: skolor och universitet, scener och festivaler, förlag och tidskrifter. …

Under de senaste decennierna har staden byggt långt fler och varierade litterära plattformar än den sedan länge etablerade Bokmässan: Göteborgs litteraturhus (landets första då det invigdes 2013), Göteborgs romanfestival, Angereds bokmässa, Göteborgs poesifestival, Forum för poesi och prosa, Johannes Anyurus prisbelönta skrivarskola Qalam. Göteborg producerar flest kulturtidskrifter i Sverige, och är störst i Skandinavien på konstnärliga utbildningar varav ett flertal litterära.”

I Göteborgs-Posten är ordförande i kommunstyrelsen, Axel Josefson, (M) stolt över utnämningen:

”Vi i Göteborg värnar ju om det fria ordet, och har vår Bokmässa. Nu har vi avsatt en miljon årligen i budgeten till detta och vill använda utmärkelsen för att sätta litteratur och kunskap i centrum och få fler göteborgare att engagera sig i litteraturen.

Det extra anslaget i kulturbudgeten gäller tillsvidare, så länge Göteborg har kvar rollen som Unescos litteraturstad.”

Även kommunalrådet Grith Fjeldmose (V) kommenterar utnämningen:

– Det är ju jätteroligt! Nu kan Göteborg, som redan tar emot fristadsförfattare, fokusera ännu mer på att utveckla litteraturens plats i samhället, och fortsätta kämpa för yttrandefrihet och demokrati.

Fotnot: Helsingborg har haft en enda fristadsartist, AJ, videokonstnär från det krigshärjade Jemen. Han sparkades ut och ersattes inte av en följande. Helsingborg lär vara den första och enda staden som pinsamt nog sagt upp sitt åtagande i ICORN, International Cities Of Refuge Network, vars syfte är att ge en fristad till förföljda författare eller konstnärer.

Hur det kan gå ihop med stadens devis att vara en plats ”för den som vill något” är helt obegripligt.

Göteborg var den första fristadsstaden i Sverige redan 1996. Under två år mellan 2006 och 2008 bodde Svetlana Aleksijevitj i Göteborg som fristadsförfattare. Hon fick 2015 Nobels litteraturpris.

Så föddes ett stycke platsspecifik teater: ”Missing Alice” på Krapperup

Manusförfattaren EliSophie Andrée och regissören Martha Vestin instruerar Olga Sohlman Sommelius som spelar Alice i Alla Tiders Teaters vandringsföreställning MiSSiNG ALiCE i Krapperups slottspark, sommaren 2021. Fotograf Pål Sommelius

I somras spelade Alla tiders teater, tidigare Sommarteater på Krapperup, ”Missing Alice” i slottets park. Dramat skrevs av dramatikern EliSophie Andrée och arbetades fram i samarbete mellan henne och regissören Martha Vestin. Pjäsen bygger i botten på klassiska Alice i underlandet men är också ett Metoo-drama, om vad som alltför ofta unga kvinnor utsätts för i en mansdominerad tillvaro.

Martha Vestin arbetar ofta med ”platsspecifik teater”, uppsättningar som är gjorda just för de utomhusmiljöer där den spelas.

Allt började med en annan föreställning i samma park i skymningen, ”Naturen vet”, som gavs 2019. På hösten samma år genomfördes workshops där man särskilt arbetade med uttryck för mobbning.

– Vi hade golvet fullt av post-it-lappar med idéer till vad vi skulle kunna göra, berättar Martha Vestin.

Naturen vet inspirerade EliSophie och Martha som så småningom började arbeta utifrån Lewis Carolls klassiska saga och en ensemble med både professionella skådespelare och amatörer, särskilt unga tjejer.

I höst avslutas projektet med tre samtal om ”Missing Alice” på Café Amanda i Höganäs stadsbibliotek. I onsdags handlade det om arbetet med att ta fram föreställninen, i ett samtal mellan EliSophie Andrée och Martha Vestin med bilder och filmade scener från föreställningen.

I barnboken från 1865 faller Alice ner i ett hål och hamnar i en annan värld, i ”underlandet”. Något sådant är ju omöjligt på en teaterscen.

– Det viktiga för mig var att det i föreställningen skulle finnas en övergång mellan två världar, minns EliSophie.

Mycket ur sagan gick inte att använda.

– Vad ska man göra med en hattmakare i skogen, säger Martha. Hon fortsätter:

– Vi hade mycket diskussioner, särskilt om vad en scen ska ”berätta” inte om handlingen men om innebörden.

– Ett tag lät vi skådisarna bli look-a-likes, säger EliSophie. Ett tag hade vi Kim jong un, Vladimir Putin och Trump med i stycket. Men fick feedback: skriv om, skriv om … Och det gjorde jag.

Sedan gällde det att finna spelplatser runtom i parken.

– Jag är efter fler uppsättningar ganska väl bekant med varenda buske i Krapperupsparken, bekänner Martha.

– Platserna spelar med, de är inte bara kulisser, det gäller inte bara Krapperup utan också uppsättningar på Kullaberg, Sofiero, Fredriksdal.

I dramat finns en hotfull gestalt, som går under namnet Jabberwocky. En utmaning var hur ondskan skulle gestaltas i dramats båda världar, skolan och sagoskogen.

Rektorn blir den onda röda drottningen. Jabberwocky är också skolans tjusige gymnastiklärare som flickorna ser upp till, han som är monstret.

– Hur ska fara och hot gestaltas, undrade Martha. Vi kan ju inte bara låta en drake komma utfarande ur skogen, det skulle döda fantasin. Till slut beslöt vi att vi inte behövde se hotet konkret.

Pjäsens slutscen var nog allra svårast.

– Hur skulle vi avslöja ”den onde”, frågades sig EliSophie. Det får inte bli larvigt, inte för mycket men heller inte för lite. Samtidigt ska vi föra handlingen tillbaka till den vanliga världen.

Fotnot: Det tredje och sista samtalet om Alla tiders teater äger rum den 24 november kl 19.30 på Café Amanda, Höganäs bibliotek. Under rubriken ”Dramatik och musik” samtalar kompositören Dan Bornemark och regissören Martha Vestin om arbetet med musik och sång i sommarens ”Missing Alice” i Krapperups slottspark.

Hotas Public Service? Mats Svegfors utreder framtidens mediestöd

Kulturminister Amanda Lind och Mats Svegfors som på regeringskansliets och kulturdepartementets uppdrag före valet ska utreda framtidens mediestöd. Foto: Foto: Rolbin Ek/TT/Sveriges Radio.

För en månad sedan fick Mats Svegfors, tidigare bland annat chefredaktör för Svenska Dagbladet, vd för Sveriges Radio och landshövding i Västmanland, av Regeringskansliet uppdraget att föreslå ”hur stödet till nyhetsmedier kan förbättras genom att anpassa press- och mediestödsystemet till det moderna medielandskapet”.

När Mats Svegfors på tisdagskvällen besökte Lund gladde han sig över att på uppdrag av Amanda Lind och Kulturdepartementet i nära dialog med branschens aktörer föreslå hur stödet till nyhetsmedier kan förbättras genom att anpassa press- och mediestödsystemet till det moderna medielandskapet.

Utredningen ska läggas fram senast den 1 juni 2022 och föreslås ha bred politisk förankring. Det är tänkt att förändringarna ska kunna notifieras och träda i kraft senast den 1 januari 2024.

Inte minst viktig är frågan om SR:s, UR:s och SVT:s framtida ställning. Mindre än ett år före valet har public service ställning ifrågasatts av tre partier som kan komma att bilda regering efter valet och som har en gemensam negativ attityd till SVT och SR.

Moderaterna vill utreda hur minskade anslag påverkar SVT och SR. Partiets Stockholmssektion går ännu längre och vill helt lägga ner Public Service, liksom Sverigedemokraterna. KD kommer att på ett stundande riksting (12 – 14 november i Norrköping) behandla flera motioner som kräver minskade anslag eller nedläggning av Public Service.

– Public Service är viktigt för vår demokrati. Jag är djupt oroad över de krafter som nu verkar vilja reducera dess oberoende ställning, säger Svegfors.

I dag är debatten om ”det hotade Public Service” begränsad.

– En anledning är nog att de journalister som arbetar på företagen inte har möjligheter att kommentera frågan.

Svegfors menade också att det vi ser i Sverige är en del av en internationell rörelse som ifrågasätter Public Service.

Kanske är Trumps USA det tydligaste exemplet.

Mats Svegfors höll föredrag i Weibullssalen, tidigare Tua, i Akademiska föreningens hus. Han fokuserade särskilt på hur han som ung student kom från Småland till Lund och blev ”starkt och livslångt präglad av åren i staden”, genom studierna, det akademiska livet, som studentkårsordförande och senare som medlem i universitetets styrelse.

Mötet i Lund arrangerades av föreningen Heimdall.

Också Sverige har i dag blivit ett skatteparadis

Bild: Istock / Shutterstock/ETC.

Världens dollarmiljardärer kontrollerar i dag en större förmögenhet än än jordens 4,6 miljarder fattigaste invånare, påminner Tidningen ETC:s senaste helgmagasin (44/2021), om i ett stort reportage , signerat Jon Weman, över åtta sidor.

Mitt under den stora finanskrisen ägde de en procent rikaste av världens befolkning 45 % av de globala tillgångarna, mot 99% som ägdes av resterande 99%. Fem år senare hade de mest förmögnas andel stigit till 50%.

Sedan år 2000 har den rikaste procentens andel ökat från 43 till 50% i Brasilien, från 20 till 30% i Kina, från 32 till 40% i Indien och från 33 till 35% i USA.

Under pandemin rusade de globalt allra rikastes förmögenhet – från 8 till 13 tusen miljarder dollar. Det är den snabbaste ökningen någonsin.

ETC:s reportage skildrar under rubriken ”Konsten att gömma en förmögenhet” hur de superrika lyckas gömma undan sina förmögenheter på olika vis, framförallt för att minska sina skatter.

Summan av förlorade skatteintäkter enbart till följd av skatteparadis uppskattas till hisnande 427 miljarder dollar årligen i världen.

Jon Wemans reportage i ETC bygger främst på den amerikanske författaren Chuck Collins nyutkomna bok ”The Wealth Hoarders”, som skildrar ”förmögenhetsförsvararna”, en industri som i USA tredubblats i omfattning på kort tid.

Kanske håller skatteparadis i länder som Panama och Virgin Islands på att förlora sin roll, sedan några delstater i US, som Delaware och South Dakota, etablerat sig som ”skatteparadis inom USA:s gränser”, med liknande lagar som andra ”brevlådsdestinationer”.

Två tredjedelar av USA:s 500 största företag har idag formellt säte i lilla Dela­ware. Mängden kapital, delar av de svarta eller grå pengarna, som deponeras i Delaware, är så stort att 10 procent av delstatsregeringens inkomster kommer från att förverka konton som ingen längre vill kännas vid.

– Det har också fördelar att ha placeringar i ett politiskt stabilt land, därför är USA idag en destination för globala pengar från korruption och organiserad brottslighet, snarare än tvärtom, säger Chuck Collins.

Också i Sverige finns liknande tendenser, säger författaren Erik Sandberg, som skrivit boken ”Skattesänkarna”:

– De skatter man tidigare planerade sig runt, de har vi numera till stor del avskaffat. Sverige har blivit ett skatteparadis. Vi har inte längre vare sig arvsskatt eller förmögenhetsskatt och vi har låg kapitalbeskattning. Om vi talar om en kapplöpning mot botten, har Sverige oftare legat före än kommit efter. Vi har först sänkt exempelvis bolagsskatten och övriga nordiska länder tvingats följa efter. Det går att se en tendens att norska och finska miljardärer flyttar pengar till Sverige.

– Sverige och Storbritannien är bland de länder i Europa som bromsat det. Inom S och V finns i Sverige tyvärr ofta ett starkt motstånd mot att flytta sådant till EU-nivå.

Erik Sandberg efterlyser ett internationellt samarbete för att undvika att pengar flyttas mellan olika länder i syfte att undkomma skatt.

Hotas freden i Bosnien? Fred borde byggas av EU!

Daytonavtalet 1995 undertecknades av de ex-jugoslaviska ledar<na på en amerikansk militärbas och innebar slutet på krigen – men också en ofullkomlig fred. På bilden fr v Milosevic, serbernas ledare, Izebegovic bosnajkernas och Tudjman, kroaternas.

Den Höge representanten i Bosnien, Christian Schmidt, före detta tysk minister, har sänt en bekymrad rapport till FN, skriver brittiska The Guardian. I rapporten varnar Schmidt för att det finns risk för att Bosnien delas i två delar, en serbisk-kontrollerad, och en kroatisk-bosnjakisk.

Schmidt som tillträdde sin tjänst i augusti varnar för att Bosnien står inför det största existentiella hotet under perioden sedan krigen på 1990-talet.

Schmidt menar att det finns en ”mycket konkret risk” för en återgång till 90-talets konflikter, vilka ledde till ett förödande krig i Bosnien med 100 000 döda.

Bakgrunden till Den höge representantens oro är de bosniska serbernas hot att lämna alla institutioner på övergripande statlig nivå i Bosnien. Samtidigt vill man skapa en bosnien-serbisk armé. Det senare skulle dela den nationella bosniska armén, som tillkom efter Daytonavtalet, i två militära delar.

I dag svarar EU och Nato för fredsbevarande insatser i Bosnien. EU står genom Eufor för en styrka med 700 man i landet. Natos närvaro är mera formell med högkvarter i Sarajevo.

Insatsernas årslånga mandat ska förlängas i dagarna av FN:s säkerhetsråd. Nu har Ryssland hotat att lägga in sitt veto, om inte alla referenser till Schmidt avlägsnas ur beslutet.

Den 14 oktober sa Milorad Dudik, ledare för bosnien-serberna, att han tänkte tvinga den bosnjakisk-kroatiska armén att lämna Republika Srpska (den serbiska delen av Bosnien) genom att omringa deras barracker. Om väst försökte ingripa militärt hade Dodik ”vänner” som var beredda att gripa in, syftande på Serbien och Ryssland, lär han ha sagt.

Även om Eufors mandat förnyas av FN finns det inom EU inget engagemang för att utöka dess trupper, skriver The Guardian. Till saken hör att några EU-stater, särskilt Ungern, uttalat sitt stöd för Dodik.

Alida Vračić, chef för den bosniskska tankesmedjan Populari, säger att förvärrade kriskänslan leder till att politiker på båda sidor uttrycker ett missnöje med samstyret av Bosnien. ”Politikerna hoppas på att vinna egna fördelar på krisen”, säger Vračić. ”Vanligt folk är som alltid förlorarna”.

– Diskussionen om krisen har blockerat alla beslut i det nationella parlamentet, där inga nya lagar diskuterats på månader, fortsätter Vračić.

Under tiden har covid-19-krisen i Bosnien förvärrats sedan regeringen förskingrat pengar avsedda för att bekämpa virusspridningen. Dödsfallen i Sarajevo är fler nu än under krigets värsta dagar. Hälften av Bosniens invånare lever i djup fattigdom. I Sarajevo blir det allt svårare att andas till följd av den förvärrade smogen.

Till sist mina egna reflektioner: EU har behandlat länderna i det som nu ofta kallas Västra Balkan illa. Bara två har blivit medlemmar i EU, Slovenien och Kroatien, vilket lett till ökade ekonomiska klyftor mellan dessa stater och övriga länder, Bosnien, Makedonien. Serbien, Montenegro och Kosovo.

I stället för att bygga förutsättningar för fred skapar dagens EU försämrade möjligheter för handel och utbyte mellan de ex-jugoslaviska staterna. EU skapar ekonomiska klyftor dem emellan som kan leda till mycket svårhanterliga konflikter.

Det är bedrövligt. Att bygga fred kostar så mycket mindre på alla vis än att bygga jupp länder efter förödande krig.

Eufor soldiers carry out an exercise in Sarajevo, Bosnia and Herzegovina on 1 October. Photograph: Fehim Demir/EPA

Maria Popova om klorofyll som gör liv av ljus och om höstens verkliga färger

Maria Popova, som ”marginaliserat” barn med drömmar i Bulgarien. I dag lever hon i USA, är essäist och författare på nätet, som i femton år varje vecka skrivit ”Brain Pickings!” reflexioner om livet och litteraturen. Nu byter hennes skrivande namn till Marginalian, Marginalanteckningar, publiceras gratis på nätet, finansieras med frivilliga bidrag.

Under många år har jag med stor behållning läst ”Brain Pickings”, bulgarisk-amerikanska Maria Popovas essäer, publicerade som veckobrev på nätet. Efter femton år byter de nu namn till ”Marginalian”, ungefär randanteckningar. Du hittar dem här. De är ideella och kan läsas gratis men är väl värda att donera ett större eller mindre stöd till.

”Byter namn”, förresten, Maria Popova använder ett bättre ord, essäerna är ”reborn”, pånyttfödda.

Maria Popova är själv migrant från det kommunistiska Bulgarien, reborn i USA. Hon berättar själv hur hon började skriva ”Brain Pickings den 23 oktober 2006, som en omöjlig idé i huvudet hos en 22-årig kvinna som den gången uppfattade trötta ordlekar i ett för henne främmande språk som originella och fulla av under.

Det har för Maria Popova blivit över sex miljoner sidor med Brain Pickings, Hjärnblomster, Hjärnfrukter eller vad du vill. Nu kränger hon av sig den ”illasittande” ord-koftan för att fortsätta skriva – men som ”Marginalanteckningar”, om tillvarons marginaler, om marginalanteckningarna i böcker hon läst, ”om sitt läsande och sina kärlekar, allt det som får henne att känna sig mest levande”.

Och om ”människor och idéer marginaliserade av kulturen”, ”utplånade av det kollektiva selektiva minne som kallas historien, därför att de var i någon mening för annorlunda eller alltför före sin tid – eller såg för tydligt genom tidens uppsåtliga blindhet …”.

Allt började med ett mejl till sju nära vänner, skriver Popova. Sju år senare började hon något som blev en årlig tradition, att destillera fram det viktigaste hon lärt sig om ”att leva medan jag läser och om att skriva min väg genom livet”. Privata erfarenheter blev offentliga i förhoppning om att ”ett medvetandes subjektiva insikter” skulle kunna bli lindrande för någon annan.

”I böckernas marginaler och i livets marginaler, ofta uppfattade som vår kulturs nedärvda parametrar för vad som är tillåtet och möjligt har jag arbetat med vem jag är och vem jag önskar att jag skulle vara”, skriver Maria Popova.

Maria Popova, ”Höstlöv”.

I ett aktuellt ”nummer” av Marginalian skriver Maria Popova om hösten, som en tid för avslöjanden, i ordets ursprungliga betydelse. Det är en tid som vi förknippar med förlust, men kanske handlar det mera om annat. Hon tar träden och växtligheten som exempel.

”Fotosyntesen är naturens sätt att göra liv av ljus. Klorofyllen möjliggör för träden att ”fånga fotoner” och använda en del av deras energi till att framställa det socker som gör dem till just träd av trä, och också är råmaterial för löv, bark, rötter och grenar.”

”Klorofyllen, är en livskraft, men också en kloak. När träden gör sig av med klorofyllen från sina löv avslöjas naturens verkliga färger …”

Art by Violeta Lópiz from A Velocity of Being: Letters to a Young Reader. The New York Public Library.

Greta Thunberg i Glasgow uppmanar bankerna: ”Sluta finansiera vår undergång!”

Greta Thunberg anlände med tåg till Glasgow på lördagen för FN:s internationella klimatkonferens. Hennes ankomst blev inledningsvis kaotisk, när hon mobbades av dussintals personer, skriver New York Times.

Greta, som nu är 18 år, har inte inbjudits till konferensen. Hon är en av många aktivister som tagit sig till den skotska staden för att kräva att världens ledare gör något under COP26 för att bromsa de katastrofala klimatförändringarna.

I en intervju med BBC häromdagen sa Greta Thunberg att hon uppmanar bankerna att ”sluta finansiera vår undergång”. Hon kräver att de finasiella systemen upphör med all finansiering av fossiia bränslesystem.

Det var 2018 som Greta Thunberg genom sina klimatstrejker med Fridays for Future startade vad som växt till en global klimatrörelse av unga människor. I Glasgow fick hon skyddas av brittisk polis mot mobbare och kanske också för entusiastiska anhängare.

Till BBC sa Greta Thunberg att hon inte vet om hon kommer att kunna tala i Glasgow, ”det är mycket oklart”. På frågan varför svarade hon att det verkar som om arrangörerna är rädda för att alltför många unga ”radikala aktivister” kommer till COP26 och att det kan påverka mötet.

Hon kommer själv att på fredag delta i en protest mot bankerna och deras roll för de fossila bränsleindustriernas fortsatta utveckling.

I en artikel sammanfattar Dagens Nyheter den aktuella klimatsituationen i världen inför mötet i Glasgow:

De senaste sju åren är på väg att bli de sju varmaste åren som har uppmätts och höjningen av den globala havsnivån har ökat från 2013 till ny rekordnivå 2021.

• Halterna av växthusgaser ligger på nya rekordhöga nivåer. Nya värmerekord på flera håll i världen och extrema väderhändelser har lett till hundratals dödsfall.

En värmebölja i Kanada och närliggande delar av USA pressade upp temperaturen till närmare 50 grader i en by i British Columbia. Death Valley i Kalifornien nådde 54,4 grader under en av många värmeböljor i sydvästra USA medan stora delar av Medelhavsområdet upplevde rekordtemperaturer, säger Petteri Taalas, generalsekreterare för WMO. den Meteorologiska världsorganisationen. Han fortsätter:

”Den exceptionella värmen följdes ofta av förödande bränder”.

Planeten förändras inför våra ögon. Från havsdjupen till bergstoppar, från smältande glaciärer till skoningslösa extremväder, ödeläggs ekosystem och samhällen över hela jorden”, säger António Guterres, FN:s generalsekreterare i ett videouttalande. Hans slutsats är tydlig:

”COP 26 måste bli en vändpunkt för människor och planeten. Vi måste agera nu, med ambition och solidaritet, för att säkra vår framtid och rädda mänskligheten.”

António Guterres hänvisade särskilt till WMO:s årliga och nu färska rapport, ”State of the global climate”.

Klimataktivisten Greta Thunberg anländer till centralstationen i Glasgow inför klimatmötet COP26.