Kategoriarkiv: Forskning

Mörk materia, mörk energi, Hubbles konstant

Universumskosmiska mikrovågsbakgrund, fotograferad från rymden. Forto: Science History Images/Alamy Stock Photo.

Den så kallade Hubblekonstanten har för astronomer varit ett hjälpmedel för att förstå hur snabbt universum expanderar efter Big Bang för 13,8 miljarder år sedan, skriver Robin McKie i brittiska The Guardian.

Är inte universum det vi trott, eller snarare det som ledande astrofysiker trott?

För bara fem år sedan var frågan om hur snabbt universum utvidgades inget dilemma. Nu gäller det inte längre. Mycket forskning kommer att krävas för att försöka förstå vad de nya rönen innebär.

Den amerikanske astrofysikern Adam Riess, som fick årets Nobelpris i fysik har kommenterat frågan:

”Vi har under lång tid fått en hela tiden fördjupad bild av universum. Samtidigt har nya gåtfulla komponenter hittats som komplicerar bilden.

Under de senaste decennierna har dessa överraskningar till exempel inneburit upptäckten av mörk materia, som man tror består av hittills inte upptäckta partiklar, vars gravitation kan vara förklaringen till att galaxer inte slits sönder när universum expanderar. Till det kommer upptäckten av mörk energi, som accelererar med samma takt som universum expanderar.

Den första bilden av ett svart hål belönades nyligen med det prestigefyllda Breakthrough priset. Ett hundratal forskare fick dela på prissumman 30 miljoner kronor för sin gemensamma bild av ”svartahål-monstret” i Messier 87, 55 ljusår fån jorden. Det är ingen bild i vanlig mening utan en bild skapad av insamlade data från åtta markbaserade teleskop på olika håll i världen. Det vi ser är inte ”det svarta hålet” (inget ljus kan lämna det) utan omgivande gaser och material som roterar i näraljusethastighet runt hålet.

Riess fick sitt Nobelpris just för upptäckten av mörk energi. Han säger vidare att astronomerna nu ställts inför en ny situation där det förutom mörk materia och mörk energi kan finnas ett tredje ”fenomen”, som måste undersökas, trots att vi just nu inte har någon aning om vad det kan vara.

Redan på 1920-talet gjordes upptäckten att universum expanderar. Den amerikanske astronomen Edwin Hubble fann då att ju större avståndet var mellan två galaxer, desto snabbare avlägsnade de sig från varandra. Hans upptäckt ses som en av vetenskapens absolut främsta också nu, ett sekel senare.

Adam Riess säger att mycket tyder på att ”… det finns en förbisedd faktor i vår kosmologiska modell”. Något tycks saknas i våra kunskap för att förstå universum. Men vad?

Första bilden av ett svart hål. Foto: UPI/Barcroft Images

Kultur skyddar mot demens

Verdis Macbeth på Metropolitan Opera i New York. Foto: Stephen Chernin/AP.

Teaterbesök, konserter och konstutställningar skyddar lika bra mot demens som promenader och fysisk aktivitet, enligt en ny undersökning som presenteras på Svenska Dagbladets Idagsida.

Jenna Najar, forskare vid AgeCap,
Centrum för åldrande och hälsa
vid Göteborgs universitet.

– Risken att drabbas av de vanligaste demenssjukdomarna är mindre bland dem som varit mentalt eller fysiskt aktiva, berättar Jenna Najar, läkare och doktorand vid AgeCap, Göteborgs universitet, en av forskarna bakom den nya studie, som publicerats i den ansedda amerikanska tidskriften Neurology. Resultaten visar att hjärnstimulerande aktiviteter skyddar även för den som inte varit fysiskt aktiv.

De som var mer kulturellt aktiva hade en minskad risk att drabbas av Alzheimers sjukdom. Jenna Najar nämner särskilt inverkan av musik:

– Musik stimulerar många områden i hjärnan som påverkar våra minnesfunktioner. Därigenom tänker man att hjärnan får en så kallad kognitiv reserv, en motståndskraft som sedan fungerar som ett slags skyddsfunktion.

Forskarna har följt 800 svenska kvinnor under 44 år och speciellt studerat åldrande och demenssjukdomar.

Att ägna sig åt kultur minskade särskilt risken för Alzheimers, medan fysisk aktivitet gav lägre risk för demens orsakad av kärlsjukdomar i hjärnan (vaskulär demens).

Fysisk aktivitet definieras i undersökningen som att röra på sig minst fyra timmar i veckan med promenader, cykling och vardagsmotion. I gruppen som regelbundet hade rört på sig kunde forskarna slå fast en minskad risk för att utveckla vaskulär demens med 52 procent.

Hjärnstimulerande aktiviteter handlar i bred mening om många olika slags intellektuell stimulans (skriva, läsa, lösa korsord), därtill konstnärliga (spela instrument, sjunga i kör, måla, gå på teater eller konsert) liksom manuella aktiviteter (sy och sticka, snickra, arbeta i trädgården). Bland dem som varit mest ”hjärnaktiva” var risken för att utveckla demens minskad med 34 procent medan risken för Alzheimers sjukdom var 46 procent lägre.

För ett gott åldrande är det grundläggande med både intellektuell och fysisk aktivitet. Det har många säkert kunnat räkna ut på egen hand. Men nu är det därtill gediget vetenskapligt belagt.

Antalet personer över 65 år kommer att tredubblas de närmaste decennierna. Allt fler och friskare äldre är en stor global framgång, men också en stor samhällsutmaning eftersom det exempelvis innebär att fler pensionärer behöver försörjas och att antalet personer med demens kommer att öka.  Framför allt blir antalet äldre fler, i låg- och medelinkomstländer.

Enligt Världshälsoorganisationen, WHO, är det klokt att investera i ett hälsosamt åldrande och bygga system för att möta behoven hos äldre, i en framtid när äldre har friheten att vara och göra det de tycker är värdefullt. 

Fotnot: AgeCap, Centrum för åldrande och hälsa är knutet till Göteborgs universitet. AgeCap består av drygt 160 forskare och forskningspersonal från 15 institutioner. Målet är att öka äldre personers välbefinnande och delaktighet i samhället.