Kategoriarkiv: Helsingborg

Miljö och pengar i det blå när flygplatsen räddas

Flygplan från Linjeflyg som flög mellan Ängelholm och Bromma.Bild: Lennart Nygren/SvD/TT.

Ängelholm/Helsingborgs flygplats norr om Ängelholm stängdes helt i slutet av maj efter det att ägaren PEAB den 28 maj beslutat lägga ner flygplatsen. Flygplatsen har länge varit ekonomiskt på nergående. Pandemin och klimatdebatten blev två avgörande skäl till att verksamheten inte gick runt.

Ändå gick sju av elva kommuner i det som kallas Familjen Helsingborg in som nya ägare för tjugo miljoner med ett ytterligare åtagande på 30 miljoner för att säkra de kommande årens drift. Mest betalar Ängelholms kommun, 16 miljoner.

För snart tio år sedan köpte tio nordvästskånska kommuner flygplatsen av statliga Swedavia. Priset var 40 miljoner. Men flygplatsen såldes direkt vidare till börsnoterade byggbolaget för 25 miljoner. Kommunerna kallade rabatten för ”omstruktureringsreserv” men kammarrätten slog fast att det handlade om ”otillbörligt stöd till en enskild näringsidkare”. Någon återbetalning från Peab har det aldrig varit tal om.

Coronaåret 2020 räddar de sju kommunerna flygplatsen, trots ovissheten om flygets framtid och den speciella flygplatsens konkurrensmöjligheter.

I HD tecknar Robert Dujmovic flygplatsens historia under rubriken ”Kommunen tar åter flyget under vingarna”. Han ställer till Robin Holmberg (M), kommunfullmäktiges ordförande i Ängelholm, frågan om det är en så god affär att köpa en flygplats i dessa tider.

Holmbergs svar är att kommunen inte förväntar sig att det hela ska bli en lysande affär men att han och de andra kommunerna vill ”säkra viktig infrastruktur”.

Tåget som är en än viktigare och miljövänligare infrastruktur än flyget har inte gynnats på motsvarande vis. Möjligheterna att från nordvästskåne ta tåget till Stockholm eller österut mot Kristianstad har bara blivit sämre och sämre med åren och fordrar ofta en irriterande och tidsödande omväg till Lund. En gång hetta det i reklamen att Helsingborg var ”The Gateway to Europe”. Men det var bra länge sedan.

Ängelholms flygplats öppnades för civilt flyg för sextio år sedan, på F10:s flygflottiljs flygfält. Sedan dess har det varit många turer och flygplatsen har varit stängd under coronakrisen, för att nu på eftersommaren försiktigt återuppta trafiken.

Men är det rätt att kommuner ska gynna det miljöovänliga flyget med många som pendlar fram och åter till Stockholm över dagen – när pandemin visat att möten och konferenser kan arrangeras billigare och kanske bättre på distans och både lågprisflyget och kortdistansflyget håller på att spela ut sin roll?

Kan Dunkersfonderna rädda medicinhistoriska?!

Ulf Swanstein och Berlith Persson vid ingången till Helsingborgs medicinhistoriska museum. Som riskerar att stängas i augusti.Bild: Stefan Lindqvist/HD..

Återigen är Medicinhistoriska museet i Helsingborg nedläggningshotat. Region Skåne bryr sig inte. Helsingborgs kommun är om möjligt än mer ointresserad.

På måndagens ”Min mening” I Helsingborgs Dagblad skrev Erik Helmer, som själv arbetar med museet, att ”Dunkerpengarna skulle kunna rädda huset och de medicinhistoriska utställningarna”. Jag instämmer till fullo. Dunkerstiftelserna skulle kunna göra all skillnad i världen. Men det fordrar ett snabbt agerande. Om ingenting händer kommer museet att stängas den 13 augusti. Helmer skriver om en ”kulturhistorisk katastrof”.

Den K-märkta museibyggnaden på Bergaliden i Helsingborg är Sveriges äldsta bevarade barnsjukhus, en historisk byggnad med stort kulturellt värde. Museet har byggts upp under lång tid av ideella krafter, på senare år med stöd av Kulturen i Lund.

Nu riskerar denna kulturskatt att försvinna för gott. Föreningen bakom museet vägrar dock att vika sig.

Om museet läggs ner, museisamlingarna skingras och den k-märkta byggnaden görs om på kommersiella villkor – då har det kulturfientliga Helsingborg visat upp sin sämsta sida ännu en gång.

Dock kan Dunkerstiftelserna göra skillnad. Pengar finns. Frågan är om det finns god vilja och handlingskraft?

Systemfel i sjukvården: ”Avskaffa regionerna!”

Frågor till vården. Foto Paul Hansen/DN.

Svensk sjukvård präglas av ett systemfel, skriver Dagens Nyheters ledarskribent Amanda Sokolnicki i söndagens tidning, där hon frejdigt angriper den svenska sjukvårdens organisation, där regionerna har ansvar för vården.

Under pandemin har det gång på gång visat sig att regionerna inte har vare sig kapacitet eller kompetens att hantera vårdens utmaningar. Sokolnicki pekar särskilt på bristfälliga journalsystem, där många regioner gjort undermåliga upphandlingar liksom när det gäller andra it-system inom vården.

En fråga som kostat liv under pandemin är den bristfälliga eller obefintliga uppbyggande av beredskapslager. Till det kommer sådant som oförmågan att reglera nätläkarföretagen, där många har incitament att ge ”alla patienter precis vad de vill ha – oavsett om de behöver det eller inte” – och skickar räkningen till regionerna.

Det här är inget nytt. Minns skandalbygget av Nya Karolinska sjukhuset i Stockholm med miljardrullning och för den delen den bristfälliga planeringen av ombyggnaden av Helsingborgs lasarett. Kostnaden för Nya Karolinska blev över 60 miljarder, mer än svenska försvarets årsbudget, en fördyring med 47 miljarder jämfört med vad ”de lättlurade politikerna i landstinget” bestämt, skrev Robert Aschberg i Aftonbladet.

Men viruset har ”gett en nyttig påminnelse om att svensk sjukvård präglas av ett systemfel”, genom regionernas bristande kompetens i många avseenden, skriver Sokolnicki.

Hon hävdar vidare att undermåliga journal- och it-system är en orsak till att ”en del sjuksköterskor i snitt ägnar två av arbetsdagens alla timmar åt patienter (Vårdfokus 8/8 2019).” Mindre usla system skulle rentav kunna ge dubbelt så mycket vård, menar hon och summerar:

”Det här är alltså ingen perifer fråga, den präglar – och bromsar – hela det svenska sjukvårdssystemet. Vårdpersonalen använder sin värdefulla tid till fel saker, patienter utsätts för onödiga risker – och skattebetalarna får inte valuta för pengarna.”

Det finns ett stort demokratiskt problem med regionernas sjukvårdsansvar, med ofta helt okända politiker som avgör vårdens förutsättningar och ofta ställer vårdkvalitet mot risken för skattehöjningar, som skett i Region Skåne vid flera tillfällen. ”Hur ser egentligen väljarnas chanser till ansvarsutkrävande ut?”, undrar Amanda Sokolnicki.

Pandemin har verkligen visat att vårdens organisation via regionerna har blivit ett allvarligt systemfel. Men att avskaffa regionerna blir inte enkelt:

Det är inte bara bättre vård, ekonomisk effektivitet och rättvisa som ligger i potten. Då hade regionerna redan varit avskaffade. Det är också regionpolitiker som inte vill avskaffa sig själva. Och som finns i varje parti.”

Blir det ”livsfarligt” att resa kollektivt i höst?

Resenärer och chaufförer vittnar om att många avgångar är fullsatta, något som bryter mot Folkhälsomyndighetens rekommendationer. Bild: Tom Wall/HD.

Folkhälsomyndighetens rekommendationer om social distans hålls inte, varken på stadsbussarna i Helsingborg eller på bussar och i tunnelbanan i Stockholm.

Enligt Skånetrafiken har det skett en minskning av antalet resenärer under pandemin. Det har inneburit ekonomiska förluster som gjort att man har dragit ner på turerna, skriver Helsingborgs Dagblad.

Vad gör de regionala politikerna? Ytterst är det deras ansvar. Accepterar de ökade covid-19 smitta och fler dödsfall för att hålla nere Skånetrafikens miljardunderskott? Eller har de semester??

– Prognosen är att vi kommer ha minskad biljettförsäljning på en miljard. För att kunna behålla trafik där det finns många resenärer, måste vi minska där det finns färre, säger Saman Tondnevis, affärsmarknadschef på bussarna för Skånetrafiken.

Det är ingen enkel målkonflikt. Men om den inte hanteras och blir löst kan konsekvenserna bli ytterst obehagliga.

Till hösten finns det inga planer på att öka turerna. Skånetrafiken har meddelat att avgångarna kommer ligga på en 10-15 procent minskning jämfört med samma tid förra året. Följden kan bli fler smittade och döda och också att allt fler väljer att ta den egna bilen, med allt vad det innebär.

Situationen i Stockholm är liknande om än i större skala. Sveriges Radios Ekot granskning visar att det har varit svårt eller omöjligt för de som reser kollektivt i Stockholm att hålla avstånd. Trots varningarna om trängsel fortsatte trafiken att köras med färre turer.

Ekot har granskat data från nästan 90 000 inspektioner under tre månader av pandemin. På närmare en femtedel av alla resor har det enligt kontrollanterna varit svårt, eller inte gått, att hålla avstånd till andra.

Nu ska samma politiska regionledning i Stockholm som bär ansvaret för smittospridning och de många dödsfall som inträffade på regionens äldreboende hantera en ny kris som kan drabba Stockholmsregionen i en andra vågens pandemi när skolorna börjar och semestrarna slutar efter sommaren.

Efter alla bortförklaringar i den första krisen är det svårt att ha någon tillit nu. Till SR säger Trafikförvaltningens i Stockholm kommunikationschef Suss Forssman Thullberg:

 – Vi kör så mycket vi kan utifrån förutsättningarna, men det är utmaningar vi har. Vi kommer aldrig att klara trängselproblematiken om inte varje stockholmare hjälper till.

Är det jobb- och studiependlande stockholmare som har ansvaret för att undvika en ny våg av pandemin i höst? Naturligtvis inte.

Ekots genomgång av data från bussarna visar att mer än var fjärde buss varit full eller överfull av resenärer, enligt bussbolagets egen klassning.

Kommer det att bli ”livsfarligt” att resa kollektivt i höst? Ja, om ingenting göras för att hantera den kommande krisen.

Färre turer trots varningar om trängsel. Foto: Emma-Sofia Olsson/SvD/TT

Om Dunkerstiftelsernas Försvunna 85 miljoner kr

Henry Dunker. Foto dunkerstiftelserna.se.

Dunkerstiftelserna sparkade för ett år sedan sin vd Claes Lindqvist. Anledningen var att denne placerat tiotals miljoner i bolag där han själv satt i styrelsen, utan att inhämta tillstånd.

Nu står det klar att tillsammans 85 miljoner, skriver Helsingborgs Dagblad, har förskingrats (”var borta” är HD: ordval) genom den förre vd:ns affärer.

Två bolag har satts i konkurs. Det ena redan förra året med 15 miljoner i och det andra i början av 2020 med 70 miljoner (av totalt 218 miljoner) i skuld till Dunkerstiftelserna.

På stiftelsernas hemsida, dunkerstiftelserna.se, skriver man att ”Styrelsen uppdagade tidigt under 2019 att ”den tidigare verkställande ledamoten kunde misstänkas ha gjort investeringar av Dunkerintressenas kapital i strid mot denna placeringspolicy”. Alltså en misstanke men inget fastslående.

Det heter vidare att den tidigare VD:n ”skiljts från alla uppdrag inom Dunkerintressena och, efter avstyrkan från revisorn, inte beviljats ansvarsfrihet. Legala åtgärder har initierats och högsta prioritet är att söka begränsa förluster.”

Den sparkade vd:n Claes Lindqvist har tidigare via sin advokat uppgett att han anser att ”de påståenden om brister som gjorts rörande hans förvaltning av Dunkerintressena är oberättigade”.

De försvunna 85 miljoner gick till två förlusttyngda aktiebolag där Claes Lindqvist var styrelseordförande, skriver HD.

Det ena bolaget heter Crossborder technologies AB och sysslade med lasthanteringsutrustning. När ett Dunkerbolag blev aktieägare under 2015 var Crossborder redan under hård press. De senaste fyra åren hade förlusten uppgått till mellan 7 och 10 miljoner kronor. Varför i hela friden skulle Dunkersmedel satsats i ett så krisdrabbat företag? Och hur kunde den dåvarande vd:n utföra så väldiga överföringar utan att återstoden av styrelsen reagerade??

Det andra bolaget heter Sparkistan StClemens AB, och är moderbolag i en koncern verksam inom e-handel.

Beloppen är så stora att det självfallet borde bli en rättssak av det inträffade. Det finns ingen anledning i världen att låta 85 miljoner försvinna, som skulle kunna ha gagnat Helsingborgs stad i enlighet med Dunkers testamente.

Fonderna har på senare tid använts till att med sammanlagt miljardbelopp bygga Helsingborgs Arena och ny läktare på idrottsplatsen Olympia. På tur borde ha stått akuta kultursatsningar. Helsingborg saknar en konsthall. Biblioteket behöver både nya områdesbibliotek och en utvidgning och renovering av huvudbiblioteket eller rentav ett helt nytt bibliotek.

Planer på utvidgningar av huvudbiblioteket har aviserats, men är långt ifrån prioriterade.

Till saken hör inte minst att Dunkers kulturhus, som kom till genom medel från Dunkersfonderna, har varit djupt nedgånget i en utdragen konstnärlig kris och borde fått resurser av något slag till en nystart för att återta sin position i kulturlivet.

Därför är Dunkerstiftelsens försvunna 85 miljoner banne mig ingen småsak. Om den nuvarande styrelsen inte utreder vad som skett faller skuggan också över den.

Ska ännu en kommunal skola i Helsingborg hyras ut till privat aktör?

Norrehedskolan i Helsingborg, som stadens moderatledda styre vill hyra ut till en privat aktör. Foto: Wikipedia.

Helsingborgs moderatledda styre misslyckades i början av året med att sälja ut kommunalt ägda energibolaget Öresundskraft. I en kommunal folkomröstning sa medborgarna ett rungade nej, med 96 procent mot försäljningen och ynkliga fyra för politikernas förslag.

För tre år sedan hyrdes den kommunalt ägda GA-skolan efter en rejäl renovering ut till börsnoterade Engelska skolan, som fick ett förmånligt 18-årigt hyreskontrakt. Staden fick bygga nytt till den kommunala skolan.

Helsingborgs stad växer och därmed växer behovet av förskolor, grundskolor och gymnasieskolor. 

I sommar vill samma moderatledda styre hyra ut en annan skola i staden, Norrehedsskolan, till en privat aktör. I Kvällsposten protesterar två socialdemokratiska politiker under rubriken ”Ofattbart att Helsingborg hyr ut kommunal skola” mot planerna, My Rosell, Vice ordförande i Helsingborgs fastighetsnämnd, och Maria Ward, 2:e vice ordförande i Helsingborgs barn- och utbildningsnämnd.

I området där skolan ligger i området kring gamla spårvagnshallarna byggs nu 700 nya lägenheter. Behoven av samhällsservice och skolor kommer att öka, skriver Rosell och Ward. 

De understryker att det i ekonomiskt utsatta tider, som nu efter coronans påfrestningar,  är viktigt att använda befintliga kommunalt ägda byggnader på ett smart och hållbart sätt. Det gäller särskilt skolsatsningar:

”Det absolut viktigaste uppdrag vi som kommunpolitiker har är att rusta våra barn och unga för framtiden. Det är vår uppgift att ge dem verktygen för att så småningom etablera sig på arbetsmarknaden eller ta sig vidare till högre studier. Oansvariga uthyrningar av befintliga skollokaler, först GA-skolan och nu Norredhedskolan måste därför upphöra. För oss socialdemokrater är det aldrig acceptabelt med detta resursslöseri som missgynnar oss helsingborgare.”

Skolväsendet i Helsingborg hör redan till det mest privatiserade i Sverige, med exempelvis hela 18 fristående aktörer i gymnasieskolan, vilket ligger betydligt över genomsnittet. 

Med de nya begränsningarna i offentlig insyn i skolorna (se min tidigare blogg här) blir det än mer obegripligt med politiker som missgynnar den kommunalt ägda skolan för privata aktörer. 

GA-skolan i Helsingborg renoverades och hyrdes för tre år sedan ut till börsnoterade Engelska skolan på ett förmånligt kontrakt. Foto: Omar Daham/HD.


COVID-19 TAR INTE SEMESTER: IVO BEGÄR ATT FÅ VETA MER Helsingborg får bakläxa Men Thunberg semestrar

Lars Thunberg (KD) är ordförande för vård- och omsorgsnämnden i Helsingborg. Vi vill vara transparenta och jag välkomnar granskningar, säger han – men tänker inte svara snabbt på IVO:s begäran om kompletterande uppgifter om Helsingborgs svårt drabbade äldreboenden.
Bild: Tom Wall/HD.

”Det känns inte märkligt att IVO begär kompletterande uppgifter, det som är märkligt är att de gör det mitt i de mest frekventa semesterveckorna”, säger Lars Thunberg

Thunberg (KD) är ordförande för Vård- och omsorgsnämnden i Helsingborg, den stad i Skåne där äldreboendena drabbats värst av covid-19-pandemin. Nu har IVO, Inspektionen för vård och omsorg, begärt komplettering på 15 punkter av de uppgifter som nämnden lämnat den 22 juni. Myndigheten anser att redogörelsen ”ger för lite underlag för att ligga till grund för en exakt bedömning”, skriver Helsingborgs Dagblad.

Viruset tar inte semester. USA upplever nu vad som i CNN i veckan beskrevs som en apokalyptisk utveckling med snabb spridning av smittan också bland yngre i pandemins andra våg. I Houston Texas är intensivvårdsplatserna fullbelagda, den situation som svenska myndigheter hela tiden varnat för.

Covid-19 tar inte semester.

Det gör inte heller IVO, som trots midsommar och ett ansvar för hela landet reagerar på Helsingborgs otillräckliga svar på myndighetens frågor.

Myndighetens brådska är självklar. Det handlar om de äldres liv, att kunna få klarhet i vilka missförhållanden som ledde till så många döda på äldreboendena i Helsingborg. Och i förlängningen att säkra att brister åtgärdats, om pandemin skulle spridas i en andra våg.

– De har svarat på våra frågor men vi tycker att det finns vissa oklarheter och det saknas fördjupningar och analyser, säger till HD Lars Rahm som är enhetschef på Ivo.

Myndigheten anser att kommunen inom vissa områden inte har redogjort tillräckligt för vilka åtgärder som har tagits, hur rutinerna har sett ut och vilka konsekvenser det har medfört. Det gäller bland annat områden kring rutiner, bemanning, chefskap och hygien.

– I yttrandet har man skrivit att området som cheferna har haft ansvar för har varit för stort. Men vi saknar en större analys kring det. Vilka åtgärder har vidtagits och vad blev konsekvenserna för smittspridningen av det? säger Lars Rahm.

Ivo önskar också kompletteringar kring följsamhet av beslut när det gäller bemanning och rutiner, det vill säga hur väl beslut som har tagits har efterföljts på verksamheterna.

– Där saknar vi information om vilka beslut man har tagit och vilka konsekvenser det har medfört.

Thunberg har ju tidigare gjort anmärkningsvärda uttalanden till HD, vägrat lämna ut uppgifter om antal smittade och döda på äldreboendena och hänvisat till ”patientsekretessen”. 

Helsingborg har inte varit ensamt med den strategin. Grävande Journalisters nya nummer av tidningen Scoop granskar just den sortens beteende i ett temanummer om ”Kommunal mörkläggning” och om att ”I pandemitider prövas offentlighetsprincipen”.

Men Lars Thunberg tycks inte förstå sitt ansvar för många människors liv i sammanhanget. Han viftar bort IVO:s begäran som en irriterande mygga:

– Jag utgår från att vi kommer att begära anstånd och ser spontant ingen anledning att kalla in en extra nämnd för detta. Vi vill vara transparenta och jag välkomnar därför externa granskningar, säger Thunberg.

Häpnadsväckande attityd.

Respekten för alla de som arbetar på äldreboendena i staden, för alla de som dött i pandemin och deras anhöriga och för dagens boende inom äldreomsorgen kräver en annan och ödmjukare hållning.

IVO begär nu att få ut alla Lex Sarah-rapporter och rapporterade avvikelser under perioden 15 februari till 1 juli för boendena Bergaliden, Elinebo, Stattenahemmet och Valltorp. För samma boenden begär man även ut den första samt den sista riskbedömningen som gjorts för verksamheterna. Man efterfrågar också den specifika handlingsplan som enligt kommunen har upprättats för Valltorp, men tydligen inte vidarebefordrats till IVO.

Helsingborgs svar ska vara IVO tillhanda senast den 7 augusti.

Mörkläggning och grundlagsbrott I Sverige och i Helsingborg

Vilka brister finns det när det gäller bemanning, utbildning och skyddsutrustning som påverkar vården av de sjuka? Det är en av de frågor som medier ställt och som i alltför många fall aldrig fått svar, skriver artikelförfattarna. Foto: Magnus Andersson/TT

Kommunala politiker i Helsingborg har på senare år börjat tillämpa en mörkläggningspolicy, där allmänheten inte informerats i avgörande frågor. Den skandalösa hanteringen av frågan om Öresundskrafts försäljning innehöll en rad grova övertramp mot demokratiska grundprinciper, inklusive försök att hejda en extern granskning av sitt eget agerande.

Kommunstyrelsens ordförande Peter Danielsson (M) stod i spetsen för en i sammanhanget trogen krets av ledande politiker, i vilken bland andra ingick Lars Thunberg (KD), ordförande i vård- och omsorgsnämnden, politiskt ansvarig för äldreomsorgen i Helsingborg. 

Den senare har under våren fortsatt på samma linje när det gäller information om det katastrofala coronasmittoläget på äldreboendena i Helsingborg. Därigenom har Thunberg försvårat massmedial granskning av den politik han själv och hans nämnd beslutat om – och i förlängningen agerat ansvarslöst på ett sätt som kan ha kostat människoliv och som definitivt strider mot offentlighetsprincipen.

Politikerna i Helsingborg är dessvärre inte ensamma i sina försök att förhindra medierna att rapportera om covid-19-smittans härjningar. På DN-debatt skriver på tisdagen 24 publicister, som tillsammans utgör styrelsen för Utgivarna, en intresseorganisation för svenska publicister under rubriken ”Varför hindras medier att granska coronaepidemin?”.

I artikeln ges en lång rad exempel på hur kommuner, regioner och myndigheterna vägrat att besvara frågor från medier om smittan ofta (liksom ovan nämnde Thunberg) med hänvisning till ”patientsekretessen”, ”trots att det inte handlat om att få uppgifter om enskilda personer”, som det formuleras i DN-debattartikeln.

En rad kommuner har utöver det ”försökt hindra medarbetare att prata med medier, trots att meddelarfriheten stadgas i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen, två grundlagar som självklart omfattar alla offentliganställda”.

Bortförklaringarna kunde ibland vara ännu mer anmärkningsvärda:

När Sveriges Radios Ekoredaktion begärde ut uppgifter om beställningar av andningsskydd från en av landets regioner, nekades man detta med hänvisning till rikets säkerhet.

Nu utgår Utgivarna från att regeringen i sina direktiv till den utlovade coronakommissionen inkluderar frågan om hur kommuner, regioner och myndigheter hanterat offentlighetsprincipen under krisen.

Man ser det som skett på senare tid som ”mycket oroande” och påminner om att Utgivarna ända sedan starten varit att ”värna den sedan 1766 grundlagsfästa tryck- och yttrandefriheten. Med den följer en långtgående rättighet för alla att i medier med ansvariga utgivare få framföra åsikter, beröm och kritik – men också en skyldighet för tjänstemän och politiker i offentlig förvaltning att följa samma grundlagar”.

Svensk offentlig förvaltning behöver tydligen påminnas om värdet av offentlighetsprincipen. ”När kommuner, regioner och myndigheter inte följer våra grundlagar måste detta prövas juridiskt. Utgivarna uppmanar därför publicister att driva eventuella underlåtelser mot offentlighetsprincipen vidare i rättsliga instanser.”

Jag hoppas verkligen att så blir fallet i Helsingborg, både när det gäller desinformation och märkläggning i frågan om Öresundskraft och vårens bortförklaringar och grundlagsbrott när det gäller information om coronasmittan på våra äldreboenden.

I båda dessa fall handlar det, med Utgivarnas avslutande ord om …

”… medborgarnas rätt att kunna ta del av information om och få inblick i den gemensamt finansierade verksamheten. Utan publicistiska mediers genomlysning av det allmänna ökar risken både för att falska rykten sprids och att den nödvändiga kontrollen av makthavare uteblir.”

Utgivarnas styrelse som står bakom debattartikeln, består av:

Christofer Ahlqvist, chefredaktör Göteborgs-Posten, Casten Almqvist, vd, TV4, Andreas Bedinger, divisionschef programdivisionen, SVT, Cilla Benkö, vd Sveriges Radio, Anna Careborg, vd och chefredaktör, SvD, Unn Edberg, publisher, Vi Media, Jan Fager, jurist, TU-Medier i Sverige, Charlotta Friborg, programchef, SVT nyheters riksredaktion, Viveka Hansson, programdirektör nyheter och allmän-tv, TV4, Mimmi Karlsson-Bernfalk, chefredaktör Blekinge Läns Tidning, Helle Klein, chefredaktör och vd, Dagens Arbete, Anna Körnung, ordförande, Utgivarna, Anne Lagercrantz, divisionschef nyheter och sport, SVT, Björn Löfdahl, programdirektör, Sveriges Radio, Thomas Mattsson, senior advisor, Bonnier News, Kerstin Neld, vd, Sveriges Tidskrifter, Mikael Nestius, affärsområdeschef Bonnier News Local, Anna Rastner, utbudschef, UR, Åsa Sjöberg, innehållsdirektör, TV4, Hanna Stjärne, vd, SVT, Johan Taubert, förlagsdirektör, Egmont Publishing, Ewa Thorslund, vd TU-Medier i Sverige, Johanna Thulin, programchef TV4 och Jessica Wennberg, chefredaktör Västerbottens-Kuriren.

Helsingborgs vårdboenden smittofria

Också Valltorps äldreboende har förklarats smittofritt. Bild: Sven-Erik Svensson/HD.

Samtliga vårdboenden i Helsingborg är nu fria från covid-19-smitta, säger Ingrid Bergh, verksamhetschef vid vård- och omsorgsförvaltningen till Helsingborgs Dagblad. Beskedet är förstås otroligt glädjande för de boende, för anhöriga och personal.

Men så sent som förra veckan fanns det 66 personer med konstaterad eller misstänkt covid-19 inom vård- och omsorgsnämndens samt socialnämndens verksamheter. Under torsdagen meddelade kommunen att den siffran nu är nere på 12 personer.

Stattena och Bergaliden blev fria från smitta i förra veckan. Nu är Elinero och Valltorp förklarade smittfria.

För boende och personal på Helsingborgs äldreboende måste beskedet innebära stor lättnad efter tidigare larmrapporter om att Helsingborg var värst drabbat i Skåne.

Ingrid Bergh nämner tyvärr ingenting om bakgrunden till det snabbt förbättrade läget. Har de smittade överförts till sjukhus eller avlidit? Hur många av de boende på Helsingborgs äldreboenden har avlidit från pandemins start till nu? Siffrorna är viktiga för den diskussion som måste följa.

Vilka orsaker låg bakom den katastrofala situationen inom Helsingborgs äldreomsorg? Vad har gjorts och vad behöver därutöver göras för att ”säkra” stadens äldreboenden från något liknande?

Helsingborgs kommun satsar mångmiljonbelopp på att rädda flygplatsen i Ängelholm och troligen fotbollslaget HIF. Men ännu har ingen politiker sagt något om vad som krävs för att hålla framtida pandemier utanför äldreboendenas murar och om hur mycket man är beredd att satsa på det.

En förnekandets strategi, att bara återgå till rutinerna från tiden före smittan, vore förödande.

Tretton covid-19-döda i Hbg har haft hemtjänst

Innan coronapandemin fanns skyddsutrustning hemma hos vårdtagaren. Men nu ska personalen ha med sig skyddskläder, handskar och annat skyddsmaterial i egna väskor.Bild: Emil Langvad/HD.

13 personer som i Helsingborg dött av covid-19 har haft hemtjänst. Nya uppgifter om äldreomsorgen i Helsingborg publiceras i Helsingborgs Dagblad. Den här gången gäller det hemtjänsten. Antalet avlidna äldre i Helsingborg, enligt Socialstyrelsens senaste siffror, är 44 personer. Av dem hade 13 personer hemtjänst (mer än bara trygghetslarm) vid dödsfallet. De kan ha dött hemma eller på sjukhus.

142 personer över 70 år i Helsingborg har hittills bekräftats smittade av covid-19 i år. Av dem har 46 personer haft hemtjänst.

Tidningen återger kritik från både anhöriga och personal om slarv med skyddsutrustning. En annan orsak tros vara ett pressat schema för hemtjänstpersonalen. Men hemvårdschefen Eric Semb säger att man gjort tillräckligt för att förhindra smittan.

Lars Thunberg (KD), ordförande i Vård- och omsorgsnämnden i Helsingborg.

Lars Thunberg, kd, är som ordförande i Vård- och omsorgsnämnden, politiskt ansvarig för äldreomsorgen i Helsingborg. Han har upprepade gånger vägrat att öppet tala om hur många som smittats eller dött av covid-19 inom äldreomsorgen i Helsingborg. I en kris som pandemin är öppenhet enda sättet att skapa tillit hos de som är berörda, de som använder sig av äldreomsorgens tjänster och personalen.

De nya uppgifterna om hemtjänsten gör mig upprörd och illa berörd. Hur länger har Thunberg känt till dem? Vilka åtgärder har vidtagits? Kan de som i dag får stöd av hemtjänsten lita på att de inte utsätts för smittorisk?

Det handlar om 13 människor liv och om inom hemtjänsten ytterligare 30-talet smittade personer. Har allt som kan göras gjort för att skydda dem? Hur har den bristande/obefintliga informationen påverkat andra som använt sig av hemtjänsten? Det handlar om 1800 personer i Helsingborg.

Konstaterad smitta finns inom kommunens alla tio hemvårdsområden (tio stycken). En till tre personer per hemvårdsområde är konstaterat smittade. Lika många uppvisar symptom och behandlas därför som smittade.

Den 24 maj dog Hans Åberg på Helsingborgs lasarett, 80 år gammal, efter att en vecka tidigare känt de första symptomen på smittan. Hans son David Åberg berättar för HD att pappan under hela pandemitiden isolerat sig hemma, utan besök av andra än hemtjänstens personal. Han klagade också över bristande rutiner bland hemtjänstens personal. HD skriver:

”Enligt David Åberg har pappan vid flera tillfällen påpekat för honom att hemtjänstpersonalen inte bar skyddsutrustning under sina besök och att det var många som besökte honom.

– Min syster Anna pratade med hemtjänsten och frågade vilka säkerhetsåtgärder de vidtagit. Då har de hänvisat till att de använt handsprit, säger David Åberg.”

Folkhälsomyndigheten gav den 7 maj nya råd till kommunerna. Men först den 14 maj, skickade vård- och omsorgsnämnden i Helsingborg ut ett brev till alla vårdtagare inom äldreomsorgen att personalen från och med då skulle bära visir.

– Jag tycker det är väldigt sent. Varför har man inte tagit till åtgärder tidigare? Folkhälsomyndigheten gav trots allt signaler redan i slutet av mars till kommunerna att de ska säkerställa att inte smittspridning drabbade hemvården och vårdhemmen, säger David Åberg.

En person som arbetar i ett av kommunens hemvårdsområden, och är anställd via kommunens eget bemanningsföretag, säger till HD att det slarvas med skyddsutrustningen.

Tidigare har handskar och förkläden funnits ute hos vårdtagarna men sedan pandemin bröt ut ska all personal inom hemvården ha med sig detta i en väska. Samma väska har använts av flera i personalen.

– Redan där brister hygienrutinen. Man stoppar ner händerna och plockar upp handskar och förkläden som ligger löst i väskan.

En stressad tillvaro för hemtjänstpersonalen kan vara orsaken, tror personen HD pratat med. Man hinner helt enkelt inte.

– Hos vissa brukare har vi bara fem minuter. Som vikarie tappar man dessutom jättemycket tid när man ska köra med gps, hitta parkering och inte hittar hemma hos vårdtagaren. Då hinner man inte stå och krångla med plastförkläden.