Etikettarkiv: Lars-Gunnar Liljestrand

Irak och Syrien vill stå utanför konflikten mellan USA och Iran

Bilden från USA:s ambassad i Bagdad. Irak vill inte bli inblandat i USA:s aggression mot Iran och hotar nu med att tvinga USA att lägga ner ambassaden. Foto REUTERS/Lucas Jackson.

I början av året uttalade USA att man ville placera ut fler amerikanska soldater i Irak, inte minst som en förberedelse för ett eventuellt krig mot grannlandet Iran. Från amerikansk sida hette det då att beslutet förankrats i Irak efter hemliga förhandlingar.

Men Irak hade inte alls accepterat att bli inblandat i USA:s farliga konflikt med Iran, skriver Lars-Gunnar Liljestrand på sajten ”Bevara alliansfriheten. Nej till Natomedlemskap”. Han citerar Reuters (4/2).

Iraks president Barham Salih avfärdade alla spekulationer om förhandlingar:

”Belasta inte Irak med era egna problem. USA är en stormakt med sina prioriteringar men vi måste kunna leva här.” 

Nu kräver också ledaren för det största partiet i Irak, Moqtada al-Sadr, (27 april) att USA upphör att försöka dra in Irak i konflikten mellan Iran och USA. Al-Sadr lade fram förslag i tio punkter för att stoppa USA:s interventioner i Iraks angelägenheter. Ett av förslagen var att stänga USA:s ambassad i Bagdad.

USA leder den militära koalitionen Operation Inherent Resolve (OIR) som befinner sig med militär trupp i Irak sedan 2014. 

Samma koalition OIR har sedan 2015 också intervenerat militärt i Syrien i strid med folkrätten. Syriens regering har vid flera tillfällen fördömt interventionen och kallat den ett brott mot landets territoriella integritet.

Risken finns nu att även Syrien dras in i en stormaktskonflikt. Flera globala och regionala stormakter försöker skaffa sig inflytande i landet och karva ut delar av territoriet som sina egna intressesfärer.

Den 28 april fördömde Syriens representant vid FN, Bashar al-Jaafari, Turkiet, USA, Frankrike och Storbritannien för att olagligt ockupera delar av landet. Al-Jaafari krävde att dessa stater omedelbart drog bort sina trupper från landet.  (Jerusalem Post 28/4)

Regeringarna i både Irak och Syrien fördömer alltså den utländska interventionen i sina länder och pekar på att den kan leda till utökade krig i regionen med stormakter inblandade. Detta borde vara alldeles tillräckligt för att Sverige (som deltar i den USA-ledda koalitionen OIR:s krig med svensk trupp) skall dra tillbaka den svenska truppen i Irak, skriver Lars-Gunnar Liljestrand och sammanfattar:

”Svenska soldater har inget i Irak att göra och Sverige skall inte understödja aggression mot Syrien.”

Frige Chelsea Manning!

Visselblåsaren Chelsea Manning åter fängslad.

I fredags häktades visselblåsaren och människorättskämpen Chelsea Manning. Hon hade gjort sig skyldig till lagtrots hette det. Hennes brott består i att hon vägrat vittna för en en jury i frågor som gäller wikileaksgrundaren Julian Assange.

Manning arresterades år 2010 för att ha läckt 700 000 hemliga dokument om främst Irakkriget men också om USA:s krig i Afghanistan.

Materialet publicerades i en lång rad internationella medier och innehöll flera avslöjanden om grova krigsförbrytelser begångna av den amerikanska armén. En av videorna som visade hur USA:s militär skjuter ihjäl åtta civila, varav två journalister, väckte avsky världen över.

Efter åtta veckors rättegång i en militärdomstol dömdes den då 22-åriga Chelsea till 35 års fängelse. Hon benådades av president Barack Obama 2017, ett av hans sista beslut. Då hade hon suttit sju år i fängelse.

När hon nu åter fängslats och vägrar vittna mot Wikileaks och organisationens avslöjande hänvisar hon till att hon sagt allt i utdragna förhör under militärrättegången 2010.

Domaren Claude M. Hilton, är född 1940, och nominerades 1985 av Ronald Reagan.

Många protesterar. En är visselblåsaren Daniel Ellsberg, som avslöjade hemliga dokument om USA:s krig i Vietnam och riskerade 115 års fängelse, men som aldrig fälldes till följd av Watergateaffären. Han skriver i en appell för Chelsea Manning bland annat att Manning agerat heroiskt i press- och yttrandefrihetens namn genom sin vägran att vittna för en åtalsjury.

I en kommentar skriver Lars-Gunnar Liljestrand:

”Alla i vårt land som är emot aggressionskrigen och för yttrandefrihet har därför anledning att stödja personer som Chelsea Manning.”

Liljestrand understryker att Mannings avslöjanden var viktiga också för Sverige. Samtliga dokument om det svenska deltagandet i Afghanistankriget är fortfarande sekretessbelagda:

”Under den här perioden genomfördes strategin med offensiv upprorsbekämpning (COIN, Counter Insurgency), vars viktigaste del var nattliga räder i afghanska hem, så kallade targeted killings.

Strategin beslutades av USA:s befälhavare och genomfördes med stöd av nya insatsregler som blev obligatoriska för alla de utländska kontingenterna i Afghanistan. Svenska Isaf tillämpade COIN under de här åren, och Försvarsmakten har medgivit att targeted killings var en del också av den svenska krigföringen.

Men varken den svenska riksdagen eller den svenska allmänheten fick veta att kriget växlat upp till en ny nivå och att detta, med all sannolikhet, skulle medföra ökade civila offer.

Efter WikiLeaks-avslöjandena kunde Föreningen Afghanistansolidaritet ställa frågor om COIN och targeted killings till Försvarsmakten och få fram medgivanden om svenska soldaters deltagande i sådana operationer.”

Man kan stödja Chelsea Manning genom att skriva på ett uppropmot hennes nya fängslande.

Man kan också skriva brev till Chelsea Manning i fängelset. Här är hennes adress:

Chelsea Elizabeth Manning William G. Truesdale Adult Detention Center 2001 Mill Road Alexandria, VA 22314, USA.

Fängelset godtar endast handskrivna brev med bläck eller blyerts. Man tar inte emot kort eller böcker.

Från twitterkonton Chelsea resists.
Den otacksamma förrädaren Chelsea Manning skulle aldrig ha släppts fri från fängelset, skrev Trump på twitter.

Danmarks tre krig under tjugo år granskade

Om tre danska krig och om hur tre nordiska länder 2004 anpassades sitt försvar efter Natos behov.

Våren 1999 bombade Nato Jugoslavien och Kosovo. Det kallades en ”humanitär intervention”. Också Danmark deltog, trots att Folketinget inte fattat något beslut.

Den danska befolkningen jublade över den egna krigsinsatsen. Enligt en undersökning som den gången publicerades i brittiska The Economist var danskarna det folk som var mest positivt bland de krigförande länderna.

Hur gick det till? Frågan tål att begrunda och hänger samman med Danmarks insatser i två andra krig.

I januari i år har i Danmark publicerats en utredning (länkar här under) om Danmarks deltagande i de senaste tjugo årens krig publicerats: Bombkriget mot Jugoslavien, interventionen i Afghanistan och interventionen i Irak.

Utredningen har letts av två fristående akademiker vid Københavns Universitet, Rasmus Mariager lektor och Anders Wivel professor. En rad andra forskare har också bidragit.

Inte i något av krigen kunde det påvisas att det förelåg något konkret hot mot Danmark, skriver Lars-Gunnar Liljestrand, medutgivare av www.alliansfriheten.se. Bombkriget mot Jugoslavien – utan FN-mandat och därmed ett brott mot folkrätten – innebar ett brott mot femtio år av dansk FN-anpassad utrikespolitik.

Det handlade inte ett ögonblick om ett engagemang för ”kosovoalbanernas sak” eller om fredsbyggande på Balkan. Liljestrand skriver:

”Beslutet togs i en liten krets av danska politiker och högre ämbetsmän tillsammans med USA bakom lyckta dörrar och kom först efter tvekan mellan alternativen att avvakta ett FN-mandat eller gå med Nato. När den danska utrikesnämnden informerades var beslutet taget.”

Liknande omständigheter förelåg då det gäller Danmarks deltagande i USA:s krig i Afghanistan och Irak, också de utan FN-mandat.

Följden blev att inte bara Danmarks försvar utan också Norges och Sveriges från 2004 ställdes om från att ha varit inriktade på nationellt försvar till att operationer utomlands, för Sveriges del i synnerhet i Afghanistan. Allt för att de nordiska länderna ville hålla sig väl med USA och Nato.

Den bakgrunden nämns sällan eller aldrig i dagens upphettade svenska försvarspolitiska debatt.

Länkar till de fyra banden från utredningen:

Band 1Band 2Band 3 och Band 4

Grundlagsändring hotar yttrandefriheten

Svensk alliansfrihet och den svenska tryckfrihetstraditionen undergrävs om lagförslaget om grundlagsändring  om så kallat ”utlandsspionage” går igenom, skriver Lars-Gunnar Liljestrand. Det handlar särskilt om journalistisk bevakning av svenska militära insatser i länder som Afghanistan och Irak. Fortsätt läsa Grundlagsändring hotar yttrandefriheten

Frän kritik mot utvisningarna till Afghanistan

Svenska Afghanistankommitténs tidning Afghanistan-nytt ägnar en stor del av förra årets sista nummer (4/2016) till frän kritik av den svenska flyktingpolitiken. Fortsätt läsa Frän kritik mot utvisningarna till Afghanistan