Etikettarkiv: George W Bush

USA håller andan av skräck inför valet på tisdag

Trums justitieminister William Barr; illustration by John Cuneo.The New York Review of Books.

The New York Review of Books har inför presidentvalet på tisdag gjort ett speciellt valnummer (November 5, 2020). som inleds med ett 14-sidigt ”symposium”, där 17 författare starkt personligt men ganska kort redovisar tankar och känslor inför valet.

Många är djupt bekymrade och ytterst osäkra på vad som kan komma att hända. Elaine Blair ser de fyra åren med Trump som en utveckling från ”dåligt till värre”. Under hans första presidenttid fanns det några rådgivare som trots allt kunde hålla tillbaka presidentens värsta impulser. När de avskedats utan specifika skäl finns inga motkrafter.

Inför en möjlig andra fyraårsperiod kan det amerikanska folket i Vita huset förvänta sig en president som upprepade gånger uppmuntrat våld. som hetsat fram vita rasister och hotat med att sätta in militär mot civila demonstranter.

Blair skriver: ”Skräcken för osäkerhet och våld under perioden efter valet är stark hos alla. Jag önskar att det redan vore den 3 november, så att jag kan börja med att försöka komma över dess konsekvenser”.

David Blight, professor i historia vid Yale, tänker med fasa på att det stundande valet kan komma att bli det första sedan 1860 när det är möjligt att miljoner på båda sidor inte kommer att aspekter valutgången.

”Vi är egentligen två politiska stammar som utkämpar ett kallt krig vilket kan bli avgörande för om vi kan överleva osämjan som underblåsts av pandemin, en rasistisk konfrontation , en ekonomisk kollaps, en enastående domares Högsta domstolen-domares död och den valkampanj som vår inhemske auktoritäre president fört.”

Hur kan detta ske i USA 2020, inte i Belarus, Ungern, Turkiet eller Venezuela, frågar sig Blight.

Republikanerna har undergrävt valsystemet med odemokratiska skumraskaffärer. Samtidigt hävdar Trump oavbrutet att det enda sätt han kan förlora valet på är om genom valfusk, ”genom att demokraterna stjäl röster”.

Men skriver Blight, det främsta valfusket är själva systemet. Republikanerna har vunnit valet två gånger utan att ha fått flest röster. Den ena gången var det George W Bush som vann valet med några hundra röster efter det att högsta domstolen avbrutit rösträkningen.

Den amerikanska senaten är en genuint odemokratisk institution. Den har i dag republikansk majoritet trots att de demokratiska senatorerna valts med 15 miljoner fler röster, genom att valsystemet gynnar de mindre delstaterna.

Inför det kommande valet är den enda känslor de flesta amerikaner kaan dela oro eller snarare ångest, konstaterar författaren Hart Kunzru. Han skriver:

”Vår politiska debatt handlar inte om politik. Den har samma form som samtalen om pandemin, Vilken är risknivån, vilka försktighetsåtgärder kan vi vidta …” Kommer alla valsedlar att räknas? Kommer presidenten ens överväga att avgår om han förlorar?”

Justitieminister William Barr granskas i en egen artikel i samma nummer, med rubriken” Enabler in chief”, ungefär ”den som möjliggör och verkställer”. Artikelförfattaren Fintan O’Toole, menar att Barr helhjärtat gett sitt stöd åt Trums ambition att till varje pris t hem valet, med vilka metoder som helst.

Barr är den viktigaste personen i Trumps övergångsteam, skriver Fintan O’Toole, Men här handlar det inte om en demokratisk maktöverföring utan om en övergång från republikansk demokrati till republikanskt totalitärt styre.

”Valsymposiet” kommer att fortsätta, både i följande nummer och på nätet.

The New York Review of Books (November 5, 2020).

kriget i Afghanistan med 147 000 dödade har kostat USA två biljoner dollar

Det mänskliga priset för USA:s krig efter elfte september. Sammanställningen gjord av Neta C. Crawford, Watson Institute, Brown University, USA.

Under 18 års krigshärjningar i Afghanistan har USA använt två biljoner (*) dollar, skriver New York Times i en högintressant artikel, där man också ställer frågan ”Var pengarna väl använda?”.

Frågan besvaras omgående av tidningens båda reportrar, Sarah Almukhtar och Rod Nordland med att mycket lite tyder på det.

Afghanistan är i dag ett av de länder i världen med flest flyktingar, till följd av det långa kriget. 2,6 miljoner afghaner har flytt sitt hemland, häften till Afghanistan, 900 000 till Iran. 1.84 miljoner afghaner är kvar i landet men har flytt från sina hem.

FN:s High Commission for Refugees har dokumenterat antalet flyktingar och kommit fram till att var 7:e afghan eller 14 procent av landets befolkning, 34 miljoner, har flytt sina hem under USA:s skamliga krig.

Också svenska trupper har deltagit i kriget under Natobefäl. Enbart fram till 2014 beräknas insatsen ha kostat 9 miljarder kronor. 5 svenska soldater hade då stupat och 31 hade skadats, enligt Wikipedia.

Var den amerikanska insatsen värd biljonerna? I december 2019 kontrollerar talibanerna allt större delar av landet. Kriget har krävt 147 000 döda, varav 38 000 civila afghaner, 400 frivilligarbetare, 54 journalister, 2400 amerikanska soldater, nära 4000 av USA kontraktsanställda personer, 59 000 nationella militärer och poliser, 42 000 oppositionella soldater.

Opiumodling i Afghanistan från 2002, 84 000 hektar, till 2017, 328 000 hektar.

Opiumtillverkningen i landet har fyrdubblats. I dag kommer 80 procent av världens heroin från Afghanistan. Före kriget hade opiumodlingen näst intill upphört. I dag är odlingen den största sektorn i Afghanistans ekonomi – efter kriget.

Vad det George W Bushs avsikt med kriget? Förmodligen inte. Men så blev det. Bush borde fängslas, sändas till krigsförbrytardomstolen i Haag och tvingas ta sitt ansvar.

USA skulle hjälpa de afghanska kvinnorna hette det under en period i propagandan, också den för svenska insatser. Hur blev det?

Dödligheten för kvinnor har förblivit bland den högsta i världen, skriver NYT. Den förväntande livslängden för afghanska kvinnor hör till den globalt lägsta. De flesta flickor får liten eller ingen utbildning och också skolorna för pojkar är i allmänhet usla.

För att finansiera kriget tog USA väldiga lån, som man nu betalar ränta för, över $600 miljarder till 2023. Återstoden av skulden kommer att ta lång tid att återbetala.

När USA:s gaphals till president kräver att andra länder (också Sverige) ska öka sina militära anslag (för att kunna delta i USA:s och Natos krig) tyder det på att han har insett att USA:s anfallskrig i Asien varit ”very bad business”, för att tala trumpska.

I en rättvis värld borde USA förstås dömas till stora krigsskadestånd till länder som Afghanistan och Irak och dessutom tvingas ta emot åtminstone lika många flyktingar från krigen som Turkiet.

*) Fotnot: En biljon motsvarar tusen miljarder, en etta följd av tolv nollor. 2 biljoner dollar motsvarar 20 biljoner kronor eller 20 000 miljarder kronor.

SANGIN, Afghanistan. Amerikanska och brittiska trupper. April 2007. Foto: Daniel Love, U.S. Army .

FN:s Säkerhetsråd eller Washingtons politik?

Svenska politiker och ledarsidor diskuterar dessa högsommardagar frenetiskt om Sverige ska delta i en brittiskledd militärstyrka, en ”skyddsaktion för sjöfarten i Hormuzsundet”, eller inte. Länder som  Frankrike, Italien, Danmark och Nederländerna stöder den brittiska planen. Det officiella Sverige tvekar, dessbättre.

Hans Blix, tidigare chef för IAEA.

Förre utrikesminister Hans Blix blev världsberömd när han som chef för IAEA utmanade George W Bushs angreppsplaner på Irak 2003. Blix påvisade att Bush ljög. Irak hade inga massförstörelsevapen, vilket var USA:s motiv till kriget.

Nu skriver Blix ytterst kritiskt mot Donald Trumps angreppsplaner mot Iran och mot det som det som nu sker beskrivs som en ”konflikt” mellan USA och Iran, när det i själva verket handlar om risken för ett fullskaligt amerikanskt angrepp på Iran. Och inte bara det. Trump attackerar samtidigt den världsordning som FN-stadgan varit en garant för alltsedan 1945.

I en artikel på  European Leaderships Networks hemsida påtalar Blix att det var FN:s säkerhetsråd som fattade beslutet om the Joint Comprehensive Plan of Action (JCPOA), regelverken för Irans  viktiga nedskalning med inspektioner från IAEA av Irans kärnkraftsprogram och avskaffande av ekonomiska sanktioner mot Iran. [Artikeln i svensk översättning här.]

USA kan inte dra sig tillbaka från ett beslut i FN:s säkerhetsråd, understryker Blix. Det Trumps USA gör nu är att man bryter mot säkerhetsrådets juridiskt bindande beslut som man en gång deltagit i – och som gäller alla FN-länder, också USA:

”Inte bara det, USA uppmanar alla andra FN-medlemmar att ansluta sig till dem för att bryta mot beslutet de var tvungna att respektera (enligt regel 25 i FN: s stadga) och gjorde klart att de var redo att använda sitt eget finansiella system för att straffa företag som gjorde affärer med Iran, företag som förlitade sig på säkerhetsrådets beslut och JCPOA för att upphäva sanktionerna. Vad vi har bevittnat är i själva verket Washington som påstår sig ersätta FN: s säkerhetsråd. Och vad är världens reaktion?”

”De flesta regeringar – inklusive Kina, Ryssland och Europeiska unionen – har upplevt detta chockerande och har inte gått med i återinförandet av olagligt införda sanktioner. En finansiell mekanism som skapats av europeiska regeringar visar deras goda vilja att skydda fortsatt handel med Iran, men sådan är USA: s makt inom global finansiering att det till stor del inte är möjligt att skydda privata företag som vill fortsätta affärer med Iran men inte vågar av rädsla för USA: s ekonomiska straff.”

När nu vissa borgerliga svenska politiker och ledarsidor som i Expressen uppmanar regeringen att delta i en ”skyddsaktion för sjöfarten i Hormuzsundet” hetsar man alltså för att Sverige ska delta i ett folkrättsbrott, och för att USA och Washingtons beslut ska vara viktigare än de beslut som fattats av FN:s säkerhetsråd.

Blixs inlägg visar välargumenterat att ett svenskt militärt deltagande i aktioner i Hormuzsundet ledda av Storbritannien och USA inte bara kan få katastrofala konsekvenser för Sverige utan också kan leda till ett avgörande brott då det gäller svensk respekt för FN-stadgan och för den världsordning som FN är den yttersta garanten för.

Risken för att USA går i krig mot Iran ökar

USA förefaller förbereda ett militärt angrepp på Iran, skriver New York Times. Tidningen har utökat sin bevakning av det som sker med ett veckovis publicerat nyhetsbrevAt War”.

USA:s utrikesdepartement har beordrat en partiell evakuering av USA:s väldiga ambassad i Bagdad, sedan Donald Trump hävdat att det finns ett hot från Iran mot amerikanska soldater och anläggningar i Irak. Med samma motivering har många stora amerikanska krigsfartyg med bombplan flyttats till Persiska Viken nära Iran.

Drivande kraft bakom USA:s hot mot Iran är den högerextreme Trump-rådgivren John Bolton som länge verkat för att USA ska genomföra ett ”regimskifte” i Iran. Han backas upp av USA:s hökaktige och krigshetsande utrikesminister Mike Pompeo, medan Trump ännu uttrycker sig i mera vaga ordalag om ett kommande krig.

Mike Pompeo hävdade i förra veckan att utrikesdepartementet hade mottagit uppgifter om ”Iransk aktivitet” som utgjorde en fara för amerikanska anläggningar i Irak och för amerikansk personal. Många har pekat på likheterna mellan George W Bushs lögner om att Saddam Hussain hade massförstörelsevapen i förspelet till USA:s angrepp på Irak.

Från officiellt irakiskt håll har man kraftigt ifrågasatt Pompeos uppgifter. Den brittiske generalen Chris Ghika, biträdande befälhavare för de USA-ledda trupper som strider mot IS, har likaså till medier dementerat USA:s uppgifter och sagt sig inte se någon ökad risk från Iran eller Irans allierade i Irak och Syrien.

På ett möte i USA förr torsdagen presenterade Trumps försvarsminister Patrick Shanahan amerikanska planer på att sända 120 000 amerikanska soldater – för att kunna angripa Iran om landet inleder produktion av kärnvapen eller angriper amerikanska mål i Irak.

Därmed ökar krigsrisken dramatiskt, inte minst risken för krig av misstag. För John Bolton är det dock vad han agerat för ända sedan han var rådgivare till George W Bush.

USA:s krig i Irak (med 36 miljoner invånare) har lett till en sönderslagen stat och miljoner döda. Om Trump skulle angripa Iran, som med 83 miljoner invånare är världens sextonde folkrikaste land, kommer konsekvenserna att bli än värre än av krigen i Irak och Syrien.

Vi kan förvänta oss nya miljoner av människor på flykt, flyktingar som inte är välkomna någonstans, allra minst i Europa. Storskaligt lidande och död, rader av oförutsägbara konsekvenser.

Ändå tas inte Trumps, Pompeos och Boltons råa krigsretorik riktigt på allvar av många medier i väst.

Bilden här under, brittiska The Economists omslag förra veckan. med rubriken ”På kollisionskurs. USA, Iran och risken för krig”.

”Upptakten till ett tredje världskrig”?

Trumps hot om missiler mot Syrien kan snabbt utvidga kriget. Svenska reportrar skrev i torsdagens tidningar om risken för ”ett tredje världskrig” och om ”ett mardrömsscenario som kan leda till kärnvapenkrig”. Fortsätt läsa ”Upptakten till ett tredje världskrig”?

För femton år sedan demonstrerade 30 miljoner mot kriget i Irak

DCF 1.0

I dag är det femton år sedan miljoner människor världen över den 15 februari 2003 demonstrerade mot president Bushs planer på att gå i krig mot Iran för att största Saddam Hussein och ”införa demokrati”.

Fortsätt läsa För femton år sedan demonstrerade 30 miljoner mot kriget i Irak