Kategoriarkiv: Moderaterna

Höganäs: ”Bötfälla tiggarna total brist på empati”

Peter Schölander, moderat kommunstyrelseordförande i Höganäs, vill att den handfull tiggare som finns i staden ska registrera sig och betala en avgift på 250 kronor, av ”rättviseskäl”, så att de behandlas på samma vis som Lions insamlare.
Fem lokala kristdemokrater har en annan syn på frågan: ”Att bötfälla dessa individer är total avsaknad av empati och en människosyn ovärdigt ett demokratiskt samhälle.”
Foto: Helsingborgs Dagblad.

I Höganäs lär det hösten 2019 finnas en handfull tiggare runt butiker som Citygross, Ica Kvantum och Systembolaget. Kommunen har länge varit mån om sitt anseende som tolerant mot svaga grupper som tiggare och flyktingar.

Men nu är det nya tider. Moderata kommunalrådet Peter Schölander har drivit igenom att den som tigger på offentlig plats ska söka tillstånd.

Schölander argumenterar så här, enligt HD:

”Vi ska ändå göra en översyn av våra ordningsföreskrifter. … Det är en bagatell.”

För samma moderate herre är det också en ”rättvisefråga”.

– I dag kräver vi tillstånd av Röda Korset eller Lions när de står med sina bössor. Nu får alla samma regler. Det ska inte vara olika.

Jag undrar om Peter Schölander någonsin har talat med en tiggare, om han träffat en utsatt medmänniska, om han rentav skänkt en slant, om han vet något om de förföljelser som drabbat romerna i Sverige sedan urminnes tider? Jag tvivlar på det. Sådana här beslut är inte minst ett led i diskrimineringen av romer (de flesta tiggarna är fattiga romer från Rumänien).

Höganäs ordningsföreskrift förvandlar gruppen till ett ”dom, de andra, de föraktliga, de orena” som bör fördrivas ur gatubilden därför att de stör ”vårt” välbefinnande. De präktiga Höganäsborna ska inte behöva se dom där de andra, ohyran. Fattigdom är fult.

Den sortens tänkande får konsekvenser som inte har med ordningsstadgan att göra. På sociala medier har jag igen och igen läst historier om tiggare som hotas och trakasseras, som skrämts och hotats.

Politiker från andra partier agerar mot beslutet. Lennart Nilsson (s) menar att man ”inte ska göra det värre för personer som redan har det jäkligt”.

Fem KD-politiker uttrycker i en engagerad insändare empati för tiggarnas situation:

”I Höganäs har vi för närvarande en handfull EU-medborgare som ägnar sig åt tiggeri. Dessa individer hör till samhällets mest marginaliserade grupper och lever i extrem fattigdom. … Att bötfälla dessa individer är total avsaknad av empati och en människosyn ovärdigt ett demokratiskt samhälle.”

Två representanter för vänsterpartiet i Höganäs uttrycker en liknande syn: ”Tiggarnas utsträckta hand är en akut påminnelse om dagens ojämlika Europa. … Fattigdom och diskriminering kan endast bekämpas med rättvisa och jämlikhet – inte med förbud och hat”.

Schölander har politisk majoritet bakom sig. Folk i Mölle och Viken (väl?) har röstat på honom. Hans människosyn är det nu som gäller.

Är Schölanders Höganäs ideologiskt på väg mot gamla tiders Sjöbo, blir Höganäs som dagens Vällinge, Teckomatorp eller Sölvesborg? En plats för oss, för de präktiga, men inte för dom, de andra, de fattiga, utsatta, de annorlunda?? Hålla gatorna rena???

Usch.

STAFFANSTORPs odemokratiska SLöJFÖRBUD

Demonstration mot slöjförbud. Staten ska tjäna folket och försvara dess rättigheter – inte tjäna på folket och riva av det dess rättigheter, skriver Jakob Norrhall, Liberala ungdomsförbundet.Bild: Leif R Jansson / TT

Moderaterna och Sverigedemokraterna i Staffanstorp röstade den 29 maj  för slöjförbud för barn i förskolan upp till årskurs sex. Syftet var, hette det, ”att motverka hedersförtryck”.

Jakob Norrhall från Liberala ungdomsförbundet granskar på opinionssidan i HD/Sydsvenskan välargumenterat vad slöjförbudet i Staffanstorp innebär.

Staffanstorps moderate kommunstyrelseordförande Christian Sonesson förklarade nyligen i en SVT-intervju att han inte känner om, det överhuvud finns några barn med slöja i Staffanstorps grundskolor.

Jakob Norrhall är tydlig. Staten ska inte moralisera eller diktera hur människor klär sig:

”På samma sätt som förtryckarstaten Iran tvingar kvinnor att bära slöja vill Moderaterna och Sverigedemokraterna bestämma vad muslimska kvinnor i Sverige får och inte får ha på sig. Det är ovärdigt en liberal demokrati.”

Till det kommer att ett ”slöjförbud försvårar livet för tusentals muslimska flickor i hedersförtryckande hem. Förslaget är populistiskt och slår hårdare mot de hedersförtryckta än hedersförtryckarna. Det kan bli så att de slöjbärande flickornas föräldrar tvingar dem att stanna hemma från skolan.”

Förbudet är också ett hot mot den svenska demokratin där religionsfriheten är reglerad i regeringsformen som en del av grundlagen. Förslaget strider, menar Skolverket, både mot regeringsformen och Europakonventionen.

Varför lade då Staffanstorpsmoderaterna fram förslaget. Jo, skriver Jakbob Norrhall, för att skapa ”rädsla för en utsatt grupp i samhället. Taktiken är inte ny …”.

Sonesson och hans kumpaner definierar ett ”vi” mot ett föraktfullt ”dom”, som omfattar inte bara de muslimska tjejer som bär slöja utan alla muslimer i Sverige. ”Dom” är annorlunda, dom är sämre än ”vi”. ”Dom har inte här att göra”.

Den nationalistiska retoriken är inte bara oanständig utan kuslig. Historien är full av fasansfulla exempel på vart den kan leda.

Peter danielssons ”gräddfil” smakar unket

Peter Danielsson, kommunstyrelsens ordförande i Helsingborg sedan 2006 och sedan 2015 vice partiordförande för Moderaterna. Bild: Sven-Erik Svensson/HD.

”Before moving out, the apartment needs deep cleaning, that means restoring the apartment like it was when you moved in, also defrosting the freezer and cleaning the oven. That needs to be finished on the 30th of June and the furniture belonging to Kulturförvaltningen needs to be picked up before that. I will try to arrange the transport around the 27-28 June.”

Johan Malmberg, kulturredaktör på HD, citerar i lördagens tidning brevet från kulturförvaltningen till Abduljabbar Alsuhili – eller AJ – som i två år varit inbjuden som fristadskonstnär i Helsingborg.

AJ har med sin familj bott i lägenheten som Helsingborgs fristadsgäst under två och ett halvt år. Kulturförvaltningen vräker en småbarnsfamilj och bär iväg deras möbler och sängar några dagar innan deras kontrakt går ut på måndag den 1 juli. Är det förenligt med socialtjänstlagen, undrar jag?

När jag helt kort talar med AJ i telefon efter det att sängar och möbler burits ut ur deras hem vill han inte låta sig nedtryckas.

– Vi är vana hemifrån att sova på golvet. Barnen tyckte till och med att det var lite spännande.

Abduljabbar Alsuhili kommer från krigets Jemen, en av de mest ohyggliga konflikter i dagens värld. Många civila har dödats, flera miljoner har drabbats av hungersnöd. Saudiarabiens skoningslösa bomber. Svenska Saab lär ha levererat stridsledningsystem för miljardbelopp till saudierna. Sverige borde ha all anledning att visa solidaritet gentemot det drabbade jemenitiska folket.

Men i en kommentar i HD säger kommunstyrelseordförande Peter Danielsson, som sedan länge toppstyrt Helsingborg, att …

” Moderaterna i Helsingborg har hela tiden varit emot att delta i Icorn. Vi tycker inte att det är rätt att just kulturarbetare ska få en gräddfil in i Sverige som andra asylsökande och skyddsbehövande inte har.”

Vad menar Danielsson med ”gräddfil?” Danielssons gräddfil smakar unket när det handlar om en flyktingfamilj från Jemen. Ordvalet tyder på en förlorad moralisk kompass.

Danielsson tycks inte förstå skillnaden mellan migrationspolitik och stöd för yttrandefrihet i kris- och krigsområden. Icorn, som organiserar fristadsförfattare och fristadsartister, verkar i samma anda som Amnesty och Svenska PEN. Är det också ”gräddfilsorganisationer”?

Jag vill bo och leva i ett tolerant och humanistiskt Helsingborg, inte i den stad Danielsson talar om.

En gång var den här stadens slogan att Helsingborg var ”The Gateway to Europe”, porten som ledde från Sverige ut i Europa ut i världen. Det var bra länge sedan.

Dags att satsa på en svensk version av ARTE TV

Sjuttio procent av EU:s medborgare kan se den tysk-franska kanalen Arte på sitt eget språk – men inte Sverige eller de skandinaviska länderna.

Arte är en public service-kanal utan fokus på nyheter och sport, men med ett brett och vasst kulturmaterial, med därtill många dokumentärer och fördjupande program i aktuella frågor.

Sveriges Radios Kulturnytt har intervjuat Amelie Leerhard, chef för Arte Europe. Hon hoppas att kanalen ska kunna expandera ytterligare utöver dagens sex språk, förutom franska och tyska också italienska, polska, spanska och engelska, med redaktörer från olika länder, som väljer ut innehåll för sitt lands publik.

Det går att följa Arte i Sverige via kanalens strömningssajt, huvudsakligen på tyska eller franska men också på engelska. Alla program är, till följd av upphovsrättsliga frågor, inte tillgängliga här. Men det som kan ses redan nu är ofta av allra bästa kvalitet.

Sverige har inte varit prioriterat men Amelie Leerhard utesluter inget.

– Vi tittar på att testa fler språk i mindre skala.

Svenska TV-tittare är i dag ofta hänvisade till kabelkanalernas miserabla utbud, dominerat av rader av kommersiella amerikanska stationer. Bortsett från Public Service finns raddan av reklamfinansierade sändare, vars utbud likaså domineras helt av amerikanska program.

Lite tillspetsat skulle man kunna säga att svenska folket är hjärntvättat från morgon till kväll genom de här kanalernas utbud, genomsyrat av våld, klichéer, sexism.

Arte står för något helt annat. Men skulle jag vilja inkludera kanalen i mitt ”kanalpaket” är det oftast snudd på omöjligt. I all annan kommersiell verksamhet hade ingen accepterat liknande regler.

EU-kommissionen har för perioden 20121 – 2027 lagt en budget för kultursatsningar inom Kreativa Europa på 19 miljarder kronor. Nyligen röstade EU-parlamentet för en fördubbling av summan. 56 procent av den totala budgeten går till aktörer inom film, tv och dataspel.

I Sverige finns två störtreaktionära partier, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna, som vill stryka alla EU:s kultursatsningar. Moderaterna och centerpartiet är inte mycket bättre men vill att nivån ska vara kvar på samma nivå som förra perioden, medan S, MP, V, L, och FI se en större budget än förra perioden.

– Kulturen får en liten droppe av EU:s budget, nu kanske det är frågan om två små droppar, om man ställer det i proportion till andra budgetposter som att man subventionerar fossilindustrin och krigsmaterielindustrin, då tycker vi att det här är en mycket bättre satsning, säger Malin Björk (V), EU-parlamentariker.

”Vi”, Pursvenskarna, mot ”dom”, flyktingarna

Ulf Kristersson, ställer ett ”vi” (de goda pursvenskarna) mot ett hotfullt ”dom” (de onda, främmande flyktingarna). Foto: Aftonbladet.

– Det är inte så att Sverige kommer att anpassa sig till er. Ni behöver anpassa er till Sverige.

Moderatledaren Ulf Kristersson angriper de svenska invandrarna och har tillsatt en ”integrationskommission”, som han själv ska leda tillsammans med Mauricio Rojas, kontroversiell flykting och invandrare från Chile.

Kristersson hotade invandrarna/flyktingarna på partiets Sverigemöte för kort tid sedan. De ska anpassa sig till Sverige, annars råkar de illa ut, dundrade han.

Han hävdar också att idén om att integration handlar om en process från två håll, där invandrare och infödda ska integreras i ett nytt multikulturellt samhälle, är förrädisk och felaktig. Det är invandrarna som måste anpassa sig till det svenska samhället och inget annat, anser han, skriver Svenska Dagbladet.

Ett multikulturellt samhälle är av ondo i Kristerssons trångsynta värd. In med köttbullarna, ut med curryn, kebaben och hummusen. Inför pizzaförbud. Kåldolmar är misstänkt turkiska. Bara svensk mat. Bara svenska filmer på biograferna.

Kristersson tycks längta efter ett statiskt oföränderligt Sverige, där en mångfald av idéer, människor och kulturer är av ondo.

Samtidigt framhåller moderatledaren att det inte handlar om assimilering. Han är ”generös” och vill ”verkligen att människor som kommer till vårt land behåller sitt ursprungsspråk”.

Hur skulle någon rimligt vettig person kunna hävda motsatsen. Skulle svenskamerikanerna för hundra år sedan förbjudits att tala svenska.

Det Kristersson gör är förstås att ställa ett ”vi” (de goda pursvenskarna) mot ett obehagligt inkräktande och hotfullt ”dom” (de onda, främmande flyktingarna).

Vi har sett förfärande exempel på vart den sortens unket vi-dom-tänkande kan leda. I dessa dagar praktiseras den sortens modeller i länder som Polen och Ungern, också Danmark har fått en släng av dem.

På Aftonbladet Kultur skriver Enna Gerin om hur Kristoffersson skyller alla problem på den individuella invandraren/flyktingen:

”Arbetslöshet, trångboddhet och låga utbildningsnivåer blir passande nog kulturella problem där allt ansvar läggs på individen. Det är inte den politiskt skapade bostadsbristen, arbetslösheten och skolsegregationen som står i vägen för integrationen. I stället är det brist på strävsamhet och dålig karaktär hos invandrarna själva som ställer till det.”

Hon för sitt resonemang vidare:

”Det är politikernas privatiserade och djupt segregerade skola som bäddar för integrationsproblem och dåliga betyg. Det är välfärdens nedmontering, privatisering och försvagning som sätter käppar i hjulen för en lyckad integration. Vi började bädda för problemen när vi övergav välfärdsstatens fundament: full sysselsättning, bra utbildning och bostäder till alla.”

Moderat okunnighet: Kärnkraft förlegad. förnyelsebar energi!

Miljöaktivister utanför Barsebäcksverket 1986. På vägarna runt Barsebäcksverket sattes dessa skyltar upp några dagar efter att Tjernobylkatastrofen blev känd. Foto: Jonn Leffmann. Wikipedia.

Moderaterna vill göra utbyggande av kärnkraft till partiets huvudfråga i det kommande EU-valet. I en tidigare blogg skrev jag att partiet vill fördubbla EU:s kärnkraftbudget till 44 miljarder kronor under åren 2021-2027.

Partiets första namn i EU-valet, Tomas Tobé, vill därtill fördubbla anslagen till forskning om kärnkraft och att energiproduktionen i Europa ska fokusera på kärnkraft.  ”Ska vi klara av att möta klimathotet så kommer vi inte att klara det utan mer kärnkraft”, säger Tobé.

Som bekant har den nu gällande M-KD budgeten inneburit dramatiska nedskärningar i Sverige inte bara för Arbetsförmedlingen utan för det mesta som har med miljö och klimat att göra. Så det här med kärnkraft och klimathot är inget att ta på allvar.

I en ledare i Dagens ETC angriper Tomas Kåberger det moderata utspelet och visar att det bygger på usla kunskaper om situationen på energimarknaden. Han skriver att det nu finns en bred insikt i industrin och i finansbranschen om att den härligt snabba utvecklingen av vindkraft, solel och batteriteknik radikalt har ändrat förutsättningarna för världens industriella och ekonomiska utveckling:

”Problemen med ändliga energiresurser, riskerna för ohanterliga klimatförändringar, kärnvapenspridning och upprepade reaktorhaverier som på 1900-talet såg ut att begränsa världens möjligheter, går nu att undvika.”

Andelen fossil elproduktion och andelen kärnkraft minskar i världen, medan förnybar energi står för allt större del av världens el, fortsätter Kåberger. Sol- eller vindel ger den billigaste nya elen i nästan hela världen och behöver inte längre subventioner. På flera håll i USA rapporteras att ny sol- och vindel kan konkurrera ut existerande kol- och kärnkraftverk.

Till skillnad från på Tage Danielssons tid går kärnkraftens historiska risker nu att beräkna. Efter knappt 20 000 reaktorår har världen sett tio reaktorer stängas av efter härdsmältor. Fyra av dem har lett till stora utsläpp och väldiga kostnader.

Självfallet måste reaktorägarna ansvara ekonomiskt både för eventuella haverier och för slutförvaring av använt uran.

Bara moderater och kristdemokrater kan blunda för sådana faktorer och det faktum att kärnkraft i dag är ekonomiskt olönsam och föråldrad.

Den enda rimliga energipolitiken är förstås att satsa på utvecklingen av förnyelsebara energikällor eller med Kåbergers ord att ”bygga upp kunskap och industriell förmåga att både tillverka och använda solceller, vindkraftverk och batterier”. 

M+KD – budgeten drabbar SLU:s viktiga rödlista

Almsnabbvinge (Satyrium w-album), klassad som Nära hotad (NT) på Rödlistan, är beroende av almar för sin överlevnad.. Foto:Tomas Carlberg.

Moderaternas och kristdemokraternas servettbudget slarvades ihop för att sabotera Stefan Löfvens regeringsarbete. Den innebar bland annat kraftiga nedskärningar på miljö- och klimatfrågor. Nu drabbas viktiga Rödlistan av dramatiska nedskärningar.

I dagarna har det lett till att ”Rödlistan” sammanställd av SLU, Sveriges Lantbruksuniversitet, drabbas dramatiskt. För att klara budgeten tvingas nu SLU dra ner ett tiotal tjänster från rödlistans organisation. Därmed skadas allvarligt arbetet med att förvalta den biologiska mångfalden.

Lena Sundin Rådström, chef på Artdatabanken vid SLU, är upprörd:

– Artportalen och Rödlistan är jätteviktiga verktyg i svensk naturvård. De ger kunskap och underlag för beslut som används dagligen av alla länsstyrelser, Naturvårdsverket, Skogsstyrelsen, kommuner och andra myndigheter och aktörer. De över 68 miljoner artfynd, som finns i Artportalen, utgör ett ovärderligt underlag för naturvård och samhällsplanering.

Konsekvenserna blir ett sämre kunskapsunderlag och därmed sämre beslut för naturvård och samhällsplanering. Det leder till sämre skötselåtgärder i skyddade områden samt att tillräcklig hänsyn inte tas vid planerade avverkningar och exploatering.

Fotnot: Fakta om ArtDatabanken, SLU: ArtDatabanken är ett nationellt centrum för kunskap om Sveriges arter och naturtyper. Vår övertygelse är att bättre kännedom om vår natur ökar viljan och möjligheterna att värna den. Därför förser vi samhället med fakta och information baserad på observationer, miljöövervakning och analyser. Vi tar fram den nationella rödlistan, bedömer och bevakar status för arter och naturtyper som är prioriterade inom EU, driver Svenska artprojektet inklusive Nationalnyckeln, samt Artportalen, Svenska LifeWatch mm. ArtDatabanken är en del av SLU och samtidigt en viktig länk mellan forskare, naturvårdare och allmänheten. 

Moderaterna vill storsatsa på kärnkraft

Moderaterna vill att EU:s kärnkraftsbudget ska fördubblas, rapporterar SVT. Det är  Tomas Tobé, partiets första namn på vallistan till EU, som tänker på det viset.

I EU:s kommande långtidsbudget vill man kraftigt öka satsningarna på ny kärnkraft från 2,1 till 4,2 miljarder euro, för närvarande motsvarar det ungefär 44 miljarder kronor under åren 2021-2027.

Men det räcker inte för moderaterna, som därtill vill fördubbla anslagen till forskning om kärnkraft.

– Vi moderater lägger nu förslag om att fördubbla forskningen så vi kan få fram nästa generations kärnkraft. Jag tycker också att vi ska börja exportera mer kärnkraft mellan länderna i Europa. Ska vi klara av att möta klimathotet så kommer vi inte att klara det utan mer kärnkraft, säger Tomas Tobé (M), toppkandidat till Europaparlamentet.

Tobé vill också ha mycket mer kärnkraft i Sverige för att ”klara av klimathotet”.

Inte bara moderater tänker i de banorna. Inför valet i höstas öppnade Kristdemokraterna för mer kärnkraft i Sverige. KD:s Sara Skyttedal, förstanamn för Kristdemokraterna i Europaparlamentsvalet, skrev nyligen i en debattartikel att ”Sverige bör driva på att EU underlättar för att fler reaktorer kan byggas med standardiserade tillståndsprocesser, finansiering och byggmetoder.”

Liberalerna och Sverigedemokraterna har också en positiv syn på kärnkraften.

Miljöpartiets europaparlamentariker Bodil Valero har en helt annan åsikt:

”Ett kilo kärnbränsle kräver brytning av cirka 1,5 miljoner ton malm. Den enorma bergkrossningen kräver stora mängder energi i form av maskiner och transporter som i sin tur släpper ut stora mängder växthusgaser. Konsekvenserna av gruvbrytningen blir också stora för landskapet. …” Till det kommer att … år 2016 stod investeringar i förnybar elproduktion för 70 procent av all nyinstallerad elproduktion i världen, enligt IEA (International Energy Agency).

På bilden förs radioaktivt avfall till ett underjordiskt lagerrum i Tokaimura, Japan. Bodil Valero argumenterar i en slutreplik för att kärnkraft både är smutsigt, farligt och dyrt. Foto: Jun Yasukawa/AP/TT

Mattias Karlsson tycker att lamadjur är sura

SD:s ”chefsideolog” Mattias Karlsson i sin småländska by. Skärmdump från SVT:s dokumentär om honom.

Filmaren Kalle Segerbäcks dokumentär ”Mattias Karlsson – året fram till valet” visades i SVT i onsdags i förra veckan (och kan ses på SVT/Play till den 15 september). I presentationen heter det att Karlsson har kallats Sverigedemokraternas chefsideolog och att han är kontroversiell och stridbar. Och vidare att: ”Filmen skildrar strategiarbete, möten med medier, valtal, debatter och diskussioner i partitoppen. Samtidigt försöker Mattias Karlsson hålla ihop sitt privatliv.”

Kalle Segerbäck är gammal klasskamrat med Mattias Karlsson. Det gör säkert ingången till filmen enklare, även om det mellan dem inte finns något slags samförstånd.

Mattias Karlsson har haft en utsatt position i svenskt politiskt liv, tills han i dagarna lämnar posten som SD:s gruppledare i riksdagen. Det har säkert varit påfrestande. I filmen ser vi honom med sin mamma och sin lurviga hund i hans röda stuga i Älmeshult i Småland. Han slipar sin lie. Han har förlorat körkortet och ska köra upp. Flickvännen har gjort slut. Han själv är utbränd. Det är lätt att tycka synd om honom.

Samma dag som filmen sänds läser jag i Dagens Etc om hur ”SD-toppar sprider myt om folkutbyte”. Partisekreteraren Richard Jomshof, har i en riksdagsmotion skrivit att det svenska folket är på väg att ”bli en minoritet i sitt eget land”. Det är en konkret påminnelse om dagens sverigedemokrater inte är vilket parti som helst. Man indelar svenska medborgare i riktiga svenskar och andra. De riktiga svenskarna utmärks av att de är bärare av ”svenskhet”, vilket är omöjligt för icke-riktiga svenskar. Öppen rasism, för att tala klartext.

De avgörande frågorna om Mattias Karlssons ideologi och ur han kommit fram till sina åsikter, de berörs inte. 

Småländska lamadjur är ”sura och otrevliga”, menar Mattias Karlsson.

I en scen bränner det till. Det finns (artfrämmande utländska, osvenska) lamadjur i den småländska byn. ”Folk tycker inte om dem de är så sura och otrevliga”, tycker Karlsson, i linje med sin ideologiska vi och dom-hållning. Här kunde ha ställts följdfrågor, men så blir det inte.

Författaren Martina Montelius reagerar, också i Dagens Etc. Hon är upprörd

”Jag undrar bara om det alltså är allmän konsensus nu i Sverige, att SD är ett parti bland andra, med skämtande, mentholrökande killar och tjejer som bara försöker utföra sitt hårda arbete som “svenska landslaget i politik”, som Jimmie kallar dem i filmen.

Jag tycker fortfarande att deras partiprogram är skakande läsning.”

Högerextrema och nationalistiska Sverigedemokraterna är inte ett parti vilket som helst. I SD:s ideologi finna ingen respekt för alla människors lika värde. Och Mattias Karlsson är inte med Martina Montelius ironiska formulering ”en trevlig kille som börjar bli utbränd”.

Samma vecka som filmen visas kungör KD:s Ebba Busch Thor att hennes parti nu kommer att inleda förhandlingar med SD i enskilda sakfrågor, även migration”. Några dagar senare hakade moderaterna i princip på. Det som skedde har beskrivit som ett historiskt brott, som hos många väcker obehag och fasa. Historiens facit förskräcker, när det gäller konsekvenserna av att högerpartier samarbetar med högerextrema.

För övrigt undrar jag av Ebba Busch Thor tycker om lamadjur. Är de ”osvenska”??

Ebba Busch Thors kristdemokrater ska börja behandla SD som vilket parti som helst.

De svenska IS-krigarna bör dömas i Sverige

IS-krigare. Foto TT.

– Även de värsta misstänkta terroristerna har ju rätt till en rättssäker rättegång. Varken Syrien eller Irak har enligt min mening domstolar som uppfyller kraven på minimigarantier när det gäller rättssäkerheten, säger f d domaren Christer Thelin till SvD.

Thelin, som bl a arbetat för Krigsförbrytaretribunalen för forna Jugoslavien i Haag och för FN:s Kommitté för mänskliga rättigheter, menar att de svenskar som anslutit sig till IS bör åtalas i Sverige. Att utreda dem i Irak och Syrien skulle strida mot rättssäkerheten.

De kurdiska myndigheterna hanterar nu hundratals tillfångatagna jihadister och vädjar till en rad europeiska länder om hjälp med att lagföra dem i de länder där de har medborgarskap.

Thelin menar att de europeiska länderna borde samarbeta för att utreda de misstänkta brotten. Han nämner organisationerna Europol och Eurojust, som fungerar som ett expertorgan mot gränsöverskridande brottslighet.

Många röster har höjts i Sverige och andra EU-länder att inte låta IS-krigarna återvända till Sverige, däribland statsminister Stefan Löfven.

Motivet är sannolikt rädslan för att inte kunna döma dem här för brott begångna långt bort och för risken att de här skulle begå nya terroristbrott.

Moderaterna och Sverigedemokraterna vill ändra grundlagen för att införa möjligheten att beröva brottslingar deras svenska medborgarskap.

Krister Thelin menar att det inte är seriöst att förespråka indraget medborgarskap som ett sätt att motverka att personerna återvänder till Europa eftersom en sådan lagstiftning inte finns på plats och skulle ta lång tid att genomföra.

Jag menar att Krister Thelin har rätt. Vad hade hänt om man resonerat på liknande vis när det gäller tillfångatagna nazistiska krigsförbrytare och Nürnbergrättegången aldrig genomförts?

I Frankrike resonerar man annorlunda än i Sverige och förbereder sig på att ta hem flera hundra tillfångatagna jihadister.

Den franska regeringen menar att de IS-krigare som lämnas i kaosets Syrien kan komma att återvända på egen hand och då begår nya terrordåd.

Allt som allt handlar det om  cirka 800 européer – män, kvinnor och barn – som i dag finns i fångläger som upprättats i det kurdiskkontrollerade området Rojava i nordöstra Syrien, nära den turkiska gränsen.

Frågan om IS-krigarna och deras familjer väcker naturligt nog starka känslor. Också därför är det viktigt att demokratiska länder värnar om rättssäkerheten också för personer som begått de mest vidriga brott.