Etikettarkiv: ICAN

Har Trumps påtryckningar påverkat besutet att porta Huawei från svensk 5G-nät?

Skärmdump från brittiska The Guardian med bild på Huawei’s brittiska högkvarter i Reading,n Reading Foto: : Matthew Childs/Reuters/The Guardian.

Det kinesiska företaget Huawei kastades het nyligen ut ur arbetet med det svenska 5G-nätet. Det var Post- och telestyrelsen, PTS, som beslutade att Huawei , Ericssons värsta konkurrent, och ZTE inte fick leverera utrustning till det nya nätet. Bakom beslutet låg Säpo,som medlande att Huawei utgjorde en säkerhetsrisk.

Säpo har med stöd i en ny lagregel, säkerhetsgranskat de operatörer som ville vara med i auktionen enligt 16 olika värderingskrav. Domen från Säpo är hård; man menar att Kina bedriver cyberspionage och teknikstöld och att ”partistaten” Kina kan utöva påtryckningar på Huawei, skriver Dagens Nyheter.

Därför förbjuds bolaget att leverera utrustning till det som kallas ”centrala funktioner” i 5G-nätet, ett besked som överraskade de svenska operatörerna.

Något liknande hände i juli i Storbritannien, skriver The Guardian:

I personliga kontakter mellan den brittiska regeringen och Huawei fick det kinesiska bolaget senare beskedet att dess förbud mot att medverka i brittisk 5G-uppbyggande sker efter våldsamma påtryckningar från president Trump, avslöjade The Observer.

Konfidentiella samtal mellan Whitehall/den brittiska regeringen och Huawei gav företaget intryck av att beslutet kunde rivas upp om Trump förlorade det stundande presidentvalet och de antikinesiska stämningarna i Trumps Washington klingade av.

Har Trumps USA utövat påtryckningar på Sverige och på Säpo? När det gällde frågan om Sverige skulle skriva under ICAN:s förbud mot kärnvapen gjordes flera sådana påtryckningar helt öppet, med indirekta hot från USA:s sida. Det kan inte uteslutas att något liknande skett då det gäller Huawei och svensk 5G-utbyggnad.

I den nämnda DN-artikeln är Haval van Drumpt, vd för mobiloperatören Tre i Sverige upprörd över hanteringen av Huawei och 5G, som kostar hans bolag mellan tre och fem miljarder.

– Det är faktiskt horribelt att ge operatörer med investeringshorisont på tio år nya villkor så här nära auktionen, det handlar om stora ingrepp i näten. Man får en känsla av de myndigheter som ligger bakom detta inte förstår hur vår verksamhet fungerar. Då menar jag inte PTS, säger Haval van Drumpt.

– Jag kan förstå om utrustning för det så kallade kärnnätet, där intelligensen i 5G-nätet finns , kan behöva bytas ut – men nu ska vi ta ner allting, inklusive plåtantenner på hustaken. Jag anser att det finns andra mindre drastiska sätt att säkerställa säkerheten.

Han säger vidare att en bra bit över hälften av den utrustning som skulle användas för 5G-nätet skulle ha kommit från Huawei, som man samarbetat med i flera år.

– Vi har förberett vår utrullning av 5G under lång tid och ställt raka frågor till myndigheter om någon leverantör ska förbjudas. Svaret har varit nej. Något måste ha hänt under veckorna före beslutet.

Huawei har också reagerat på PTS beslut. Man anser att det är taget på felaktiga grunder. Bolaget hävdar att man verkat i Sverige i 20 år utan att någon har påvisat några säkerhetsproblem.

– Vi menar att myndigheterna helt ändrat spelreglerna utan att konsultera oss, säger Kenneth Fredriksen, chef för Huawei i Norden och Baltikum.

Frågan som borde genomlysas nu är förstås vilken roll Trumps USA och Trumpadministrationens myndigheter spelat för beslutet? Skulle Sverige ytterst ha fallit undan för Trumps antikinesiska politik? Bara isstanken är besvärande i sammanhang där det gäller så stora ekonomiska insatser och byggande av hållbar och utvecklingsbar teknik för framtiden.

FN förklarar kärnvapen som illegala. Glädjande att FN-förbudet blir lag

A French nuclear test on Mururoa atoll in 1971. Photograph: AFP.

Sent på lördagskvällen New York-tid blev Honduras det femtionde medlemslandet i Förenta Nationerna, rapporterar The Guardian, ratificerade det av ICAN för tre år sedan framtagna förbudet om mot kärnvapen, den 24 oktober, på årsdagen av FN:s 75-åriga existens.

Sverige var ett av de drivande länderna bakom avtalet som ICAN högst välförtjänt fick Nobels fredspris för 2017, svenska generalsekreteraren Beatrice Fihn mottog priset i Oslo. Idag finns bedrövligt och skamligt nog Sverige inte med på listan med de femtio undertecknande staterna.

Trumps USA har kusligt nog utövat återkommande påtryckningar på den svenska regeringen mot alla ambitioner till undertecknande. Svenska medier har knappast varit angelägna att skildra frågan ingående, vad talar för, vad emot. Svenskarna renligt opinionsundersökningar positiva till ett undertecknade, tvärtemot riksdagens majoritet.

TPNW, Treaty on the Prohibition of Nuclear Weapons, kommer nu att bli internationell lag inom 90 dagar, eller den 22 januari, rapporterar Sveriges Radio.

NATO-länderna kommer inte att underteckna avtalet. Ändå är förbudet en av vår tids viktigste frågor, en överlevnadsfråga, lika viktigt som miljöhotet mot mänsklighetens existens.

Icans generalsekreterare Beatrice Fihn skriver i ett pressmeddelande att ett nytt kapitel nu inleds för nedrustningen och att det är årtionden av aktivism som lett fram till detta besked.

Hon hyllar också de 50 länder som skrivit under FN-konventionen om förbud mot kärnvapen.

 FN:s generalsekreterare António Guterres säger att ”det representerar ett meningsfullt åtagande mot total eliminering av kärnvapen, som fortfarande är FN:s högsta nedrustningsprioritet”, rapporterar TT.

I TT:s artikel heter det vidare att …

…” Sverige har, liksom övriga nordiska länder, valt att inte skriva under konventionen och i stället öppnat för att delta som observatör. I en konsekvensutredning av utrikesdepartementet från januari förra året heter det bland annat att avtalet kan krocka med FN:s fördrag om förhindrande av spridning av kärnvapen (NPT), som Sverige anslöt sig till 1970. Avtalet anses också kunna skada de internationella försvarssamarbeten Sverige har i dag.”

Med den sista meningen syftar TT förmodligen på det svenska samarbetet med Trumps USA och med Nato, som den svenska regeringen bedömt viktigare ämnet att hålla fast vis Sveriges 200-åriga alliansfria politik och stöd till Förenta Nationernas hävdande av ickevåldspolitik och FN:s principer överhuvud.

Ulf Bjereld, ordförande för Socialdemokrater för tro och solidaritet, som kämpat för att regeringen skulle skriva under, kallar beslutet mycket olyckligt, enligt TT i Helsingborgs Dagblad.

– Konventionen har brister som är väl kända, men jag tycker inte bristerna är så allvarliga att de ska stå i vägen för ett svenskt undertecknande, säger han.

Bjereld menar att Sverige skulle ha kunnat underteckna avtalet och sedan arbetat för att förbättra konventionen. Att en riksdagsmajoritet är emot borde inte ha hindrat, enligt Bjereld.

– Regeringen hade kunnat underteckna även fast det inte går igenom riksdagen. Då hade de kunnat visa på ett internationellt signalvärde, samt öppna dörren för om, eller när, det parlamentariska läget ändras.

Bjereld hoppas regeringen kommer att prioritera nedrustningsfrågorna så Sverige kan underteckna avtalet så snart som möjligt.

De länder som fortsätter att bygga sin militär på kärnvapen kommer framöver att betraktas som att man kränker internationell lag. Detsamma gäller de många storföretag som producerar komponenter till kärnvapen och fonder, som de svenska pensionsfonderna, som placerat miljarder av svenskarnas pensionspengar i de kärnvapenproducerande företagens aktier.

Beskedet om att TPNW blir internationell lag redan i januari är en otroligt glädjande händelse, som inger ett försiktigt hopp om att världen kanske kan bli lite bättre och säkrare.

Arkivbild. Foto: Heiko Junge/AP/TT.

Var fredspriset till WFP ett rimligt gott val?

FN:s livsmedelsprogram, World Food Program, får Nobels fredspris 2020. I motiverigen heter det bland annat:

FN-organisationen WFP får priset ”för dess bedrifter att bekämpa hunger, för dess bidrag till att förbättra fredsvillkoren i konfliktdrabbade områden och för att vara en ledande kraft i ansträngninarna för att förhindra hunger som ett vapen för krig och konflikt”, enligt motiveringen.

WFP:s nuvarande chef är den republikanske amerikanske representanthusledamoten David Beasley, tidigare guvernör i South Carolina. Kanske gläds därför Donald Trump, fast han brukar ju inte ha mycket till övers för organisationer som har med FN att göra.

WFP verkar i dagsläget i över 80 länder varav nästan var tionde är i katastroftillstånd och är självfallet en viktig och nödvändig organisation. Mest aktuellt i sammanhanget är kriget i Jemen som också förorsakat undernäring och massvält.

Valet är okontroversiellt sa man i SVT:s kommentarer direkt efter att priset kungjorts , där det inte förekom någon ens lätt kritisk röst.

Vi lever i en tid av ökad krigsrisk. De uppsagda kärnvapenavtalen ökar risken för ett kärnvapenkrig, särskilt när USA placerar ut en ny generation ”små” kärnvapen i många europeiska länder. Dessa bomber är ”bara” upp till fem gånger kraftigare än Hiroshimabomben och påstås dessutom vara ”rena”, med lägre radioaktiv strålning, och därför – enligt Trump acceptabla att använda.

Fredspriset borde mycket mera användas som markeringar till stöd för egentligt freds- och antikrigsarbete än nu.

I statuterna för fredspriset heter det att de ska ges till ”den som har verkat mest eller best för folkens förbrödrande och afskaffande eller minskning af stående arméer samt bildande och spridande af fredskongresser”.

Priset till ICAN, International Campaign to Abolish Nuclear Weapons, 2017, var ett ställningstagande enligt Nobels ursprungliga intentioner, präglade av inspiration från Nobels vän fredsaktivisten Bertha von Suttner. Men det valet var dessvärre mera undantag än regel.

När det är sagt. FN och FN:s organisationer marginaliseras i dessa dagar, när också Sverige är mera intresserat av NATO än av FN och då Trump driver en direkt anti-FN-politik, senast manifesterad genom att USA lämnar WHO mitt under coronapandemin. Ur den aspekten är ändå priset till WFP acceptabelt, som en markering av FN:s omistliga betydelse ”för folkens förbrödrande”.

Men Nobelkommittén i Oslo består av fem personer som valts av det norska stortinget och som alldeles för ofta har vägt in norska intressen i priset och som tycks sakna det genuina fredsengagemang som kunde ha gjort valet av pristagare mycket annorlunda.

Bertha von Suttner och Alfred Nobel.

Göteborg visar vägen som kärnvapenfri stad

På ett extrainsatt möte beslöt kommunfullmäktige i Göteborg torsdag den 20/8 att Göteborg ska ansluta sig till ICAN Cities Appeal eller Stadsuppropet mot kärnvapen.

Därmed blir Göteborg den första svenska staden som utropar sig som kärnvapenfri, inspirerad av Nobelprisbelönade ICAN:s arbete att i FN förbjuda innehav och bruk av kärnvapen.

Stadsuppropet har som slutmål att alla kärnvapen ska förbjudas genom FN:s försorg. Det har fått stöd av hundratals städer runt om i världen, bland dem 25 städer i vårt grannland Norge, som Oslo och Trondheim.

När Feministiskt Initiativ drev frågan i Lund röstades motionen ner. Även i Göteborgs kommunfullmäktige ville den styrande alliansen avslå motionen, enligt Emmyly Bönfors (C).

I ett debattinlägg i Tidningen ETC skrev Stina Svensson, Gruppledare, Feministiskt initiativ Göteborg som motionerat i fullmäktige och Tomas MagnussonSvenska Freds Göteborg, båda initiativtagare till medborgarförslaget till stöd för Stadsuppropet bl a:

”Idag är nästan alla medvetna om klimatkrisen, vad uppvärmningen av jorden medför. Ett begränsat kärnvapenkrig, där bara en handfull av de 16 000 kärnvapen som finns i världen används, skulle förmörka himlen i stora delar av världen, och resultera i en klimatförändring om kanske 20 grader kallare, sommar som vinter. Ett kärnvapenkrig som utlöses i Ryssland eller USA, i Indien eller Pakistan, skulle få förödande effekter i Göteborg.

Därför är det så viktigt att de politiker i kommunfullmäktige som står närmast invånarna i staden är beredda att uttala sin mening när frågan kommer upp i fullmäktige. Det är också dessa politiker som måste agera om det otänkbara händer …”.

För att ICAN:s förslag om att förbjuda kärnvapen ska bli internationell lag krävs att 50 länder ratificerar avtalet. Sverige som var pådrivande under arbetet i FN har som bekant skamligt nog inte gjort det. Man tar större hänsyn till de upprepade hoten mot Sverige från Trumps USA än till Sveriges traditionella och långvariga stöd för FN och FN:s grundläggande policy att verka med icke-våld.

44 länder har nu ratifierat avtalet. Målet verkar var inom räckhåll. Det kommer att få en lång rad praktiska verkningar, som att tydliggöra att banker och pensionsfonder som investerar i företag involverade i kärnvapenproduktionen bryter mot folkrätten och internationell lag, för att ta ett aktuellt svenskt exempel.

Bilden: 75 år efter atombomberna över Hiroshima och Nagasaki blev Göteborg första stad i Sverige att ansluta sig till Stadsuppropet mot kärnvapen. På bilden två av initiativtagarna, Stina Svensson, Feministiskt Initiativ, och Tomas Magnusson, Svenska Freds.

75 ÅR EFTER HIROSHIMA: Sverige bör skriva på FN:s förbud mot de kärnvapen som hotar mänskligheten

Den 6 augusti är det 75 år sedan den första atombomben släpptes över Hiroshima, 80 000 människor dog omedelbart, ihjälbrända.

Den första atombomben ”Little Boy” vägde 4500 kilo och innehöll 64 kilo utarmat uran. Klockan tre på morgonen den 6 augusti 1945 lämnade ett B-29 bombplan den japanska flygplats där Little Boy satts samman. Målet var den japanska hamn- och militärstaden Hiroshima. I ett speciellt mörkt utrymme på planet dinglade bomben från en ensam krok. Under färden gick två män in till bomben och osäkrade den.

Klockan var 8.16 när Little Boy släpptes mot Aioi-bron i hjärtat av staden, mitt i ett bostads- och handelsdistrikt. Efter 44 sekunder detonerade den på en höjd av 580 meter.

På marken under explosionen steg temperaturen till 5500 grader, nära hettan vid solens yta. Hundratals bränder flammade upp. Ett svampmoln steg en och en halv mil upp i luften.

Endast 1,38 procent av det anrikade uranet genomgick en kärnklyvning. Det mesta omvandlades till lättare grundämnen. Men 0,7 gram uran-235 förvandlades till ren energi, enligt principen för Einsteins relativitetsteori, E = mc2.

80 000 människor dödades omedelbart, två tredjedelar av byggnaderna förstördes.

0,7 gram uran-235 förvandlat till energi dödade 80 000 ovetande civila. 

0,7 gram, det är ”lättare än en dollarsedel” skriver Eric Schlosser i sin bortåt 800-sidiga ”Bomben. Ett knapptryck från kärnvapenkrig”, utgiven på svenska av Ordfront 2014 i översättning av Stefan Lindgren.

En trehjuling från det kärnvapenbombade Hiroshima.

I dagarna är det 75 år sedan USA fällde de två första atombomberna över Hiroshima (6.8 45) och Nagasaki (”Fat Man”, 9.8.45). Världen blev en annan. Hotet om ett kärnvapenkrig har sedan dess hängt som ett hot över mänskligheten, men – ännu inte – utlösts, trots en rad kusliga incidenter.

Risken för ett kärnvapenkrig förefaller i vår tid vara större än någonsin, större än något annat hot mot mänskligheten, men alltför sällan debatterad.

De avtal mot kärnvapenspridning som funnits mellan USA och Ryssland är uppsagda. USA:s demagogiske president Donald Trump har vid flera tillfällen sagt sig vara beredd att använda kärnvapen, ”om vi har dem, varför ska vi inte använda dem”. Trump har inlett en satsning på militarisering av rymden. Han vill också att USA ska installera en ny generation kärnvapen, sammanlagt 180 nya kärnvapen, i fem europeiska länder, däribland Tyskland, Turkiet och Italien, kanske redan 2020.

De nya atombomberna, US B61-12, är betydligt mindre än tidigare kärnvapen därtill styrbara med hög precision. Syftet är, heter det, att minimera så kallad ”collateral damage”, alltså icke åsyftade skador, särskilt på civila, och att minimera det radioaktiva utfallet.

Därmed blir tröskeln lägre för att använda dessa nya kärnvapen. 

Enligt en färsk rapport från ICAN, fredsprisbelönade för The International Campaign to Abolish Nuclear Weapons, satsade år 2019 världens nio kärnvapenstater 72,9 miljarder dollar på mer än 13 000 kärnvapen, en ökning med 7.1 miljarder dollar från året innan. USA står för hälften av beloppet eller 35,4 miljarder dollar, vilket är en ökning med 5,8 miljarder dollar.

Hiroshimabomben var 20 kiloton. Vi vet vilka skador den förorsakade. US B61-12 kommer att produceras i fem storlekar, 5, 10 eller 50 kiloton och kan ställas in för detonation i luften eller på marken. Den är bara 3,6 meter lång och väger 350 kilo.

Det finns olika katastrofscenarier. Ett ”lokalt” kärnvapenkrig mellan kärnvapenstaterna Pakistan och Indien skulle kunna bli en global miljökatastrof med två miljarder döda, genom den massvält som blir orsakas av den atomvinter som följer ett kärnvapenkrig, skriver Svenska Läkare mot Kärnvapen.

2018 tilldelades ICAN Nobels Fredspris, för sitt arbete med att göra kärnvapen olagliga. Sverige var ett av de drivande länderna bakom FN:s konvention om förbud mot kärnvapen som antogs av 122 länder i FN sommaren 2017.

Sverige har dessvärre ännu inte ratificerat avtalet, till följd av inrikespolitiska motsättningar och trots att en överväldigande del av svenska folket är för detta, vilket också innebär en lojalitet mot FN-systemets ickevåldsbaserade värderingar.

För att förbudet ska vinna laga kraft behövs 50 ratificeringar. Botswana blev det fyrtionde. Det skedde den 15 juli, på 11-årsdagen av Pelindabaavtalet, som 2009 proklamerade nästan hela Afrika som en kärnvapenfri zon.

Hiroshima dagen efter det att stadens centrum utplånats av den första atombomben. Källa Wikipedia.

Rysk atomubåt på väg genom Östersjön

En rysk 154 meter lång Oscar II atomubåt i Skagerak. Foto: Air Transport Wing Aalborg 9 juli 2020.

En rysk atomubåt med kapacitet för kärnvapen passerade på torsdagen i ytläge genom Stora Bälts danska farvatten in i Östersjön, rapporterar SVT. Det handlar om en ubåt av Oscar-klass som drivs med två kärnrektorer.

Det är en mycket stor ubåt, 154 meter lång, vilket kan jämföras med en svensk ubåt som är 60 meter lång och drivs med dieselelektriska motorer.

– Vi kan inte kommentera eventuell beväpning, uppger Lars Skjoldan, presschef vid Danmarks försvarskommando till SVT Nyheter.

Den reaktordriva ubåten tillhör ryska Nordflottan på Kolahalvön och är vanligtvis beväpnad med 24 kryssningsrobotar av typen ”Granit”, enligt tidigare uppgifter i nyhetsbyrån Tass då ubåten Orel (Örnen) seglade in i Östersjön sommaren 2018.

Såvitt det är känt var det första gången en rysk atomdriven ubåt med kryssningsrobotar som kan utrustas med kärnvapen övade i Östersjön. Ubåten medförde då fyra stycken kärnstridsspetsar, enligt tidigare uppgifter till SVT.

Nu är samma ubåt i Östersjön igen, skriver SVT. Den är sannolikt på väg till den stora flottparaden som ryska marinen genomför varje år i slutet av juli i Sankt Petersburg och i flottbasen Baltijsk i Östersjön. Men den kan komma att öva före och efter uppvisningen.

I slutet av maj deltog tunga amerikanska bombflygplan, som lyfte från USA och understödde Försvarsmakten i en simulerad attack mot mål på marken nära Vättern, skrev Dagens Nyheter. Det var första gången amerikanska bombplan övade attacker mot mål i Sverige.

Sommaren 2020 har Sverige hamnat i en obehaglig och militärt farlig position mellan de båda stormakterna Ryssland och USA. Strategiskt har landet avlägsnat sig vida från den neutralitetspolitik som var en förutsättning för att Sverige inte blev indraget i 1900-talets katastrofala världskrig.

Särskilt illavarslande är att Östersjön håller på att förvandlas till en konfrontationszon mellan USA och Ryssland. Till det kommer att kärnvapen allt mer kan förekomma i nya hotbilder och att Sveriges bedrövliga ovilja att ratificera FN:s förbud mot kärnvapen kan få destruktiva och farliga konsekvenser.

De två amerikanska bombplanen skyddades av fyra svenska Gripen-plan på väg mot den simulerade attacken över Vänern.Foto: Antonia Sehlstedt/Försvarsmakten

USA ”bombar” mål i Sverige för första gången

Två amerikanska bombplan av typen B-1 Lancer övninghsbombade i Sverige på onsdagen över de nordöstra delarna av Vänern. Filmen från Amerikanska försvarsmakten visar samma bombplan under skarp övning i USA.

Två tunga amerikanska strategiska bombplan av typen B1-B Lancer, flög över Atlanten från sin hemmabas i Syd-Dakota i norra USA för att bomba mål i Sverige nära Vänern.  På onsdagsmorgonen möttes de över den svenska västkusten av fyra Gripen-plan. Amerikanerna gav direkt flygunderstöd till svenska marktrupper genom att göra simulerade fällningar av sina vapen i målet skriver Dagens Nyheter.

Därmed övade amerikanskt bombflyg för första gången över svenskt territorium, säger flygvapenchefen generalmajor Carl-Johan Edström till DN.

Efter det simulerade angreppet tankades alla de svenska planen i luften från ett medföljande amerikanskt tankflygplan, ett KC-135 Stratotanker från flygbasen Mildenhall i Storbritannien.

Lars-Gunnar Liljestrand från sajtenBevara alliansfriheten. Nej till Nato-medlemskap!” undrar vilka syften övningen har haft.

Övningen är märklig, skriver Liljestrand. Amerikanska strategiska bombplan lyfter från en bas i Syd-Dakota för att bomba en fiende som tagit sig in på svenskt territorium. Varför tankades de svenska planen i luften?

Övningen kan knappast ses som bara ett tänkt kollektivt självförsvar utan snarare som en del i USA:s strategiska planering för en möjlig konfrontation med Ryssland i Arktis och Norska havet.

Skulle Sverige riskera att bli inblandat i USA:s framtida möjliga konfrontation med Ryssland i Arktis och Norska Havet – och därmed också – i samverkan med USA – attackera mål också utanför våra gränser?

Svenska JAS-plan skall användas för det svenska nationella försvaret, och svenskt territorium skall inte användas av utländskt flyg, även om det kallas övning, slår Lars-Gunnar Liljestrand fast.

På filmen visas kusliga exempel på B-1 Lancer under bombövningar i USA. Vi ska som alliansfritt land inte samarbete med den sortens militära mördarmaskiner. Kommer ett medlemskap i Nato att tvinga oss till det?

Fotnot: I dagarna har 37 av världens länder ratifierat FN:s förbud mot kärnvapen. Bara 13 återstår för att avtalet ska vinna laga kraft som internationell rätt, skriver ICAN:s Beatrice Fihn.

Bilderna: a) Skakande video från B1-Lancers övningsbombningar i USA. Samma plan simulerade på onsdagen bombningar nära nordöstra delen av Vänern. Se gärna de första fem minuterna. b) Skärmdump från Dagens Nyheter.

De två amerikanska bombplanen skyddades av fyra Gripen-plan på väg mot den simulerade attacken över Vänern.Foto: Antonia Sehlstedt/Försvarsmakten

Kärnvapenstaternas Kusliga kapprustning

ICAN:s statistik över hur mycket olika länder satsar på kärnvapen. USA står för hälften av beloppet, eller 35,4 miljarder dollar, vilket är en ökning med 5,8 miljarder dollar. USA placerar nu ut en ny generation kärnvapen i Europa.

ICAN, fredsprisbelönade för The International Campaign to Abolish Nuclear Weapons, har i dagarna publicerat en rapport om de nio kärnvapenstaternas satsningar på kärnvapen 2019. Det handlar om sammanlagt 72,9 miljarder dollar på mer än 13 000 kärnvapen, en ökning med 7.1 miljarder dollar från året innan.

USA:s står för hälften av beloppet eller 35,4 miljarder dollar, vilket är en ökning med 5,8 miljarder dollar – eller merparten av kärnvapenländernas ökade satsningar.

USA kommer kanske redan i år att börja placera ut en ny generation ”mindre” kärnvapen, bland annat 20 B 61-12 (bilden underst) i Tyskland, på flygbasen Büchel i Eifelregionen. Deras sammanlagda sprängkraft motsvarar 80 Hiroshimabomber. Samma amerikanska kärnvapen kommer också att stationeras i turkiska  Incirlik och italienska Aviano.

Donald Trump har vid flera tillfällen sagt sig vara beredd att använda kärnvapen, ”om vi har dem, varför ska vi inte använda dem”.

De stora kärnvapenländerna efter USA är Kina, Storbritannien, Ryssland och Frankrike.

Nordkorea har nu 35 kärnvapen, Pakistan 160, Indien 150 och Israel 90.

Författare till rapporten är iCAN:s forskningskoordinator Alicia Sanders-Zakre, som också ansvarar för det fortsatta arbetet med ICAN:s kärnvapenförbud.

En majoritet av jordens länder antog ICAN:s kärnvapenförbud i FN:s generalförsamling den 7 juli 2017, med Sverige som ett av de mest drivande länderna. Avtalet, Treaty on the Prohibition of Nuclear Weapons (TPNW), kommer att träda i kraft när 50 länder ratificerat det.

Sverige har dessvärre backat från sin aktiva linje för TPNW och efter upprepade hårda påtryckningar från USA inte ratificerat det.

Alltsedan FN grundades har Sveriges utrikespolitik präglats av lojalitet med FN. Med vägran att skriva på kärnvapenförbudet tycks Sverige valt att prioritera ett framtida Nato-medlemskap framför Förenta Nationerna. Det är djupt beklämmande.

USA placerar kanske redan i år ut en ny generation kärnvapen i Tyskland, Turkiet och Italien. På bilden B 61-12. 20. Tjugo av dessa ”små” kärnvapen kommer att installeras i Tyskland, med en sammanlagd sprängkraft motsvarande 80 Hiroshimabomber.

Blir Göteborg och Helsingborg kärnvapenfria städer?

Göteborgs hamn. Foto: Wikipedia.

Göteborg kan bli den första svenska staden som säger nej till kärnvapen, skriver Svenska Läkare mot kärnvapen, sedan Göteborgs kommunstyrelse i dagarna beslutat att bifalla en motion från Feministiskt initiativ om att Göteborg ska ansluta sig till ICAN Cities Appeal.

Det lokala göteborgska partiet Demokraterna kommer vara vågmästare i omröstningen. Enligt partiets kommunalråd Jessica Blixt kommer man rösta för förslaget.

– Alla medborgare vill väl rimligen ha en kärnvapenfri planet.

Vad kan konsekvensen bli om man ansluter sig till det här, frågar SR P4 Göteborg?

– Vi ser det som en tydlig signal, uppmaning och önskan från Göteborgs högsta organ till riksdag och regering om att de borde agera.

Som gränsstad och stor hamnstad har Helsingborg stora likheter med Göteborg och borde rimligen kunna fatta ett liknande beslut. Ju fler städer som ansluter sig till ICAN:s stadsupprop desto större blir trycket på regeringen att återvända till Sveriges antikärnvapenpolitik som varit självklar från andra världskriget till nu.

Det finns en stark folklig majoritet bakom tanken på att Sverige ska ratificera FN:s kärnvapenförbud, sådant det formulerats av ICAN. De politiker som motarbetat detta har i mina ögon förlorat sin moraliska kompass.

4 av 5 svenskar vill att Sverige skriver under FN:s kärnvapenförbud

78 procent av svenskarna vill att Sverige skriver under FN:s kärnvapenförbud, enligt en ny undersökning, beställd av Olof Palmes Internationella Center.

Olof Palmes Internationella Center har i oktober 2019 för tredje året i rad kartlagt svenska folkets åsikt i frågan om Sverige ska skriva under FN:s förbud mot kärnvapen. Resultatet är entydigt. 78 procent av svenskarna vill att Sverige ska skriva under, bara nio procent är emot. 12 procent har svarat ”vet ej”.

I en kommentar säger Anna Sundström, generalsekreterare Olof Palmes Internationella Center:

– Svenska folket känner att kärnvapenhotet är en av vår tids stora globala ödesfrågor, precis som klimatet.

Hon är mycket kritisk mot regeringens beslut att inte skriva under. Detta trots att Sverige varit drivande i FN-processen fram till TPNW, världens första avtal som binder länder att helt och hållet förbjuda kärnvapen.

Avtalet klubbades i FN:s generalförsamling sommaren 2017. I december samma år mottog ICAN:s generalsekreterare Beatrice Fihn, FN:s fredspris vid en ceremoni i Oslo. Och ICAN står för  International Campaign to Abolish Nuclear Weapons.

Palmecentret lanserar denna vecka sajten https://www.stoppabomberna.nu för att fler ska kunna ta en informerad ställning i kärnvapenfrågor och engagera sig.

Där betonar man att risken för ett kärnvapenkrig nu är större än på decennier:

• Ryssland och USA har övergett tidigare nedrustningsavtal och trappat upp retoriken. Konfliktnivån har skärpts. 

• Nya former av kärnvapen har utvecklats, mångfaldigt starkare än de som fälldes över Hiroshima och Nagasaki under andra världskriget.

• Kärnvapen är ett hot mot hela mänskligheten

Palmecentret citerar Olof Palme som talade för nedrustning och i Dagens Nyheter i januari 1982 skrev:

”Städer som i dag utsätts för kärnvapenangrepp kommer aldrig mer att kunna byggas upp. Samhällena kommer att vara så förstörda att de inte klarar av att läka såren.”

Olof Palmes ord är minst lika giltiga i dag som då de skrevs för snart 40 år sedan.

Hiroshima efter den första atombomben, den 6 augusti 1945.