Kategoriarkiv: Afghanistan

FN vill ”rädda världen undan krigets gissel”

FN-högkvarteret i New York. Foto: The Telegraph.

”Hur är det möjligt att öka försvarsbudgeten med flera miljarder kronor per år utan att det hörs ungdomliga röster som ifrågasätter eller instämmer? Hur kan svenska soldater få vara kvar i ett skamligt och orättfärdigt krig i Afghanistan utan att ungdomen vill diskutera den frågan? De politiska ungdomsförbundens ledare saknas i fredsdebatten. Är det möjligen mahognyskrivborden i regeringskansliet som hägrar och som står i vägen för ett ungdomligt agerande för fred och avspänning?”

Thage G Peterson, en gång Olof Palmes försvarsminister, senare bland mycket annat riksdagens talman är i dag först och främst fredsaktivist. På FN-dagen talar han i Skövde, i S:ta Helena kyrka (kl 18). Citat ovan är hämta ur det tal han ska hålla, där han undrar var de unga politikerna och de politiska ungdomsledarna håller till i fredsdebatten.

Det finns många andra aktuella frågor att diskutera: Inte bara kärnvapenavtalet som Sveriges regering inte vill underteckna utan också sådant som de ”påstådda ubåtskränkningarna”.

Thage G Peterson, en gång Olof Palmes försvarsminister, i dag fredsaktivist, talar på FN-dagen i Skövde.

Den 24 oktober är FN-dagen, till minnet av att FN-stadgan antogs denna dag 1945. Dess inledande ord är: ”Vi de förenade nationernas folk, beslutna att rädda kommande släktled undan krigets gissel”…

Hösten 2019 präglas av politisk oro i världen. Allt fler, också här i Sverige, fruktar ett kommande storkrig. Men få diskuterar vad det innebär, vad vi kan göra. På den politiska agenda tycks enbart stå att köpa mera vapen (från USA) för mångmiljardbelopp och att hävda att Sverige inte kan ta emot fler flyktingar oavsett vad som sker i världen. Om FN:s ickevåldsprinciper talas det allt mera sällan.

Denna höst har Donald Trumps USA tillsammans med Erdogans Turkiet med ett slarvigt telefonsamtal inlett ett ohyggligt nytt krig i det plågade Syren. De långsiktiga konsekvenserna är oöverblickbara, både för Syrien och för världen. Trump och Erdogan har att ansvar för detta krig som krigsförbrytare. Också Putins Ryssland är inblandat.

Vill vi ha en värld där några totalitärt styrda stater bestämmer över krig och fred?

Eller vill vi ”rädda kommande släktled undan krigets gissel”?

FN har ett gediget stöd från en helt överväldigande majoritet av världens stater, skriver Rolf Andersson på alliansfriheten.se.

Dessa stater inser att utan FN, med sina fel och brister, vore de helt utlämnade till stormaktspolitikens ständiga kollisioner, som lätt drar in vilket land som helst i sitt garn.

Sverige tillhör kretsen av stater som fortfarande stöder FN. Men den svenska hållningen är halvhjärtad. Andersson fortsätter:

Också Sverige har brutit mot folkrätten genom deltagande i folkrättsstridiga insatser i Irak, Syrien, Afghanistan och Libyen. Därigenom medverkar vi till att rubba förtroendet för FN; en organisation vars grundläggande fundament är att i enlighet med folkrätten upprätthålla internationell fred och säkerhet.”

Varför deltar Sverige i militära operationer i länder som de nämnda eller skickar soldater till dem? Är det för att bidra till att lösa konflikter och bygga fred? Knappast.

Ett skäl dominerar. Sverige vill ställa in sig hos USA, en stormakt som numera bara styrs av det egna intresset. Av samma skäl har Sverige underlåtit att ratificera FN:s förbud mot kärnvapen, i strid mot Sveriges långvariga tidigare konsekventa linje mot dessa massförstörelsevapen.

Men dagens USA har fjärmat sig långt från det USA som bidrog till att besegra nazismen under kriget och som var en av grundarna till Förenta Nationerna 1945.

”USA har under en lång period varit den värste interventionisten och aggressorn: Jugoslavien, Afghanistan, Irak, Libyen och Syrien”, fortsätter Andersson. Till det kommer ” hoten mot Iran och Venezuela. Det svagare Ryssland bryter mot FN-stadgan, men landets framfart har varit mer begränsad och mindre våldsam: Georgien, Krim och ”fullmaktskriget” i Ukraina.”

Regeringen vill se fler svenska fristäder

Kulturminister Amanda Lind och regeringen vill att det ska bli fler svenska fristäder för förföljda författare och konstnärer Foto: Erik Simander/TT.

Regeringen vill att det ska bli fler fristäder för förföljda författare och konstnärer och har gett Kulturrådet i uppdrag att verka för att det ska bli verklighet, rapporterar SVT. Kulturnyheterna har i Almedalen träffat kulturminister Amanda Lind (MP), som betonar:

– Vi ska stå upp för det fria ordet och för den konstnärliga friheten.

Amanda Lind understryker att det är viktigt att kommuner och regioner som fungerat som fristäder för journalister och konstnärer delar med sig av sina erfarenheter.

– Att man förstår vilken viktig roll som Sverige och alla städer spelar för både de enskilda utsatta konstnärerna och författarna men också för samhället. Hur positivt det är att ta emot en fristadsförfattare eller en fristadskonstnär.

Efterfrågan på fristäder är mycket stor, säger Karin Hansson som är nationell fristadssamordnare på The International Cities of Refuge Network(ICORN). Hon fortsätter:

– ICORN kommer nog att ha runt 150 sökande i år och vi hade lika många förra året. Så vi har en lista på runt trehundra personer som behöver fristad väldigt snart.

För de flesta kommuner innebär fristadsengagemanget något positivt och viktigt, ett sätt att i konkret handling visa solidaritet och stå upp för yttrandefrihet i demokrati.

Helsingborg är det bedrövliga undantaget. Fristadsartisten Abduljabbar Alsuhili – eller AJ – från krigets Jemen och hans småbarnsfamilj blev vräkt av kommunen några dagar innan familjens hyreskontrakt gick ut för en vecka sedan. Alla möbler, inklusive sängar bars ut ur lägenheten. Familjen fick sova på golvet.

Kommunstyrelseordförande Peter Danielsson uttalade sig i sammanhanget nedlåtande om att kulturarbetare inte skulle ha någon gräddfil.

I Malmö har man en helt annan syn på fristadsförfattare.

Den afghanske journalisten Wali Arians fristadsperiod i Malmö på två år är nu över. Men han kommer att fortsätta att verka från Malmö, berättar han.

– Jag har påbörjat min nya journalistiska resa här i Sverige, och jag har arbetat som frilansjournalist på samma tv-station i Afghanistan, säger Wali Arian. 

Visselblåsare är inte förbrytare

WikiLeaks founder Julian Assange is seen in a police van after was arrested by British police outside the Ecuadorian embassy in London, Britain April 11, 2019. Foto: Henry Nicholls | Reuters.

Brittisk polis förde under torsdagen med våld bort Julian Assange från den ecuadorianska ambassaden i London, där han tillbringat nästan sju år i asyl.

Assange har i mångas ögon blivit en kontroversiell person. Men faktum kvarstår att han och Wikileaks har svarat för detta millenniums viktigaste visselblåsarinsatser, genom att avslöja den amerikanska arméns krigsförbrytelser i Afghanistan och Irak.

Samma dag som Assange greps framförde USA krav på att han skulle utlämnas till USA. Assanges första kommentar var, berättade i BBC hans advokat som besökt honom i fängelset i London:

– Vad var det jag sa.

Visselblåsaren Chelsea Manning fängslades åter för en månad sedan. Hon dömdes till 35 års fängelse men benådades av Barack Obama.

För en månad sedan häktades visselblåsaren och människorättskämpen Chelsea Manning. Hon hade gjort sig skyldig till lagtrots hette det. Hennes brott består i att hon vägrat vittna för en en jury i frågor som gäller wikileaksgrundaren Julian Assange.

Som 22-åring dömdes hon av en militärdomstol till 35 års fängelse. Det handlade om att hon offentliggjort material som publicerades i en lång rad internationella medier och innehöll flera avslöjanden om grova krigsförbrytelser begångna av den amerikanska armén.

Visselblåsaren Daniel Ellsberg, som riskerade 115 års fängelse för att ha avslöjats hemliga dokument om USA:s krig i Vietnam försvarade engagerat Chelsea Manning, som han menade agerat heroiskt i press- och yttrandefrihetens namn. Barack Obama benådade henne. Men sedan en månad sitter hon åter fängslad på ordet av en åldrad domare tillsatt av Ronald Reagan.

Svenska Iraksolidaritet protesterar: Julian Assange har nu gripits på Ecuadors ambassad. Han kommer med all säkerhet att utlämnas till USA. Där riskerar han dödsstraff eller mycket långt fängelsestraff.

Torsdagens dramatik har många innebörder. Dagens krig går inte att bevaka med konventionella journalistiska metoder. Utan visselblåsarna Assanges och Mannings modiga avslöjanden hade världen inte fått veta något om en rad grova amerikanska krigsförbrytelser. Det som sker väcker därtill djup oro för yttrande-och pressfriheten i våra länder. Visselblåsare får inte dömas till långa fängelsestraff eller döden i demokratiska samhällen.

Visselblåsare är inte förbrytare utan nödvändiga aktivister i ett demokratiskt samhälle.

Fotnot: I dag fredag arrangerar Ìraksolidaritet mellan 13 och 14 på Medborgarplatsen i Stockholm en manifestation där man uppmanar till att försvara visselblåsarna Julian Assange och Chelsea Manning.

Fotnot 2: Filmen här undren visar hur amerikanska soldater från en helikopter slaktar civila på gatan i Bagdad, däribland två journalister. En film från Wikileaks.

Frige Chelsea Manning!

Visselblåsaren Chelsea Manning åter fängslad.

I fredags häktades visselblåsaren och människorättskämpen Chelsea Manning. Hon hade gjort sig skyldig till lagtrots hette det. Hennes brott består i att hon vägrat vittna för en en jury i frågor som gäller wikileaksgrundaren Julian Assange.

Manning arresterades år 2010 för att ha läckt 700 000 hemliga dokument om främst Irakkriget men också om USA:s krig i Afghanistan.

Materialet publicerades i en lång rad internationella medier och innehöll flera avslöjanden om grova krigsförbrytelser begångna av den amerikanska armén. En av videorna som visade hur USA:s militär skjuter ihjäl åtta civila, varav två journalister, väckte avsky världen över.

Efter åtta veckors rättegång i en militärdomstol dömdes den då 22-åriga Chelsea till 35 års fängelse. Hon benådades av president Barack Obama 2017, ett av hans sista beslut. Då hade hon suttit sju år i fängelse.

När hon nu åter fängslats och vägrar vittna mot Wikileaks och organisationens avslöjande hänvisar hon till att hon sagt allt i utdragna förhör under militärrättegången 2010.

Domaren Claude M. Hilton, är född 1940, och nominerades 1985 av Ronald Reagan.

Många protesterar. En är visselblåsaren Daniel Ellsberg, som avslöjade hemliga dokument om USA:s krig i Vietnam och riskerade 115 års fängelse, men som aldrig fälldes till följd av Watergateaffären. Han skriver i en appell för Chelsea Manning bland annat att Manning agerat heroiskt i press- och yttrandefrihetens namn genom sin vägran att vittna för en åtalsjury.

I en kommentar skriver Lars-Gunnar Liljestrand:

”Alla i vårt land som är emot aggressionskrigen och för yttrandefrihet har därför anledning att stödja personer som Chelsea Manning.”

Liljestrand understryker att Mannings avslöjanden var viktiga också för Sverige. Samtliga dokument om det svenska deltagandet i Afghanistankriget är fortfarande sekretessbelagda:

”Under den här perioden genomfördes strategin med offensiv upprorsbekämpning (COIN, Counter Insurgency), vars viktigaste del var nattliga räder i afghanska hem, så kallade targeted killings.

Strategin beslutades av USA:s befälhavare och genomfördes med stöd av nya insatsregler som blev obligatoriska för alla de utländska kontingenterna i Afghanistan. Svenska Isaf tillämpade COIN under de här åren, och Försvarsmakten har medgivit att targeted killings var en del också av den svenska krigföringen.

Men varken den svenska riksdagen eller den svenska allmänheten fick veta att kriget växlat upp till en ny nivå och att detta, med all sannolikhet, skulle medföra ökade civila offer.

Efter WikiLeaks-avslöjandena kunde Föreningen Afghanistansolidaritet ställa frågor om COIN och targeted killings till Försvarsmakten och få fram medgivanden om svenska soldaters deltagande i sådana operationer.”

Man kan stödja Chelsea Manning genom att skriva på ett uppropmot hennes nya fängslande.

Man kan också skriva brev till Chelsea Manning i fängelset. Här är hennes adress:

Chelsea Elizabeth Manning William G. Truesdale Adult Detention Center 2001 Mill Road Alexandria, VA 22314, USA.

Fängelset godtar endast handskrivna brev med bläck eller blyerts. Man tar inte emot kort eller böcker.

Från twitterkonton Chelsea resists.
Den otacksamma förrädaren Chelsea Manning skulle aldrig ha släppts fri från fängelset, skrev Trump på twitter.

Danmarks tre krig under tjugo år granskade

Om tre danska krig och om hur tre nordiska länder 2004 anpassades sitt försvar efter Natos behov.

Våren 1999 bombade Nato Jugoslavien och Kosovo. Det kallades en ”humanitär intervention”. Också Danmark deltog, trots att Folketinget inte fattat något beslut.

Den danska befolkningen jublade över den egna krigsinsatsen. Enligt en undersökning som den gången publicerades i brittiska The Economist var danskarna det folk som var mest positivt bland de krigförande länderna.

Hur gick det till? Frågan tål att begrunda och hänger samman med Danmarks insatser i två andra krig.

I januari i år har i Danmark publicerats en utredning (länkar här under) om Danmarks deltagande i de senaste tjugo årens krig publicerats: Bombkriget mot Jugoslavien, interventionen i Afghanistan och interventionen i Irak.

Utredningen har letts av två fristående akademiker vid Københavns Universitet, Rasmus Mariager lektor och Anders Wivel professor. En rad andra forskare har också bidragit.

Inte i något av krigen kunde det påvisas att det förelåg något konkret hot mot Danmark, skriver Lars-Gunnar Liljestrand, medutgivare av www.alliansfriheten.se. Bombkriget mot Jugoslavien – utan FN-mandat och därmed ett brott mot folkrätten – innebar ett brott mot femtio år av dansk FN-anpassad utrikespolitik.

Det handlade inte ett ögonblick om ett engagemang för ”kosovoalbanernas sak” eller om fredsbyggande på Balkan. Liljestrand skriver:

”Beslutet togs i en liten krets av danska politiker och högre ämbetsmän tillsammans med USA bakom lyckta dörrar och kom först efter tvekan mellan alternativen att avvakta ett FN-mandat eller gå med Nato. När den danska utrikesnämnden informerades var beslutet taget.”

Liknande omständigheter förelåg då det gäller Danmarks deltagande i USA:s krig i Afghanistan och Irak, också de utan FN-mandat.

Följden blev att inte bara Danmarks försvar utan också Norges och Sveriges från 2004 ställdes om från att ha varit inriktade på nationellt försvar till att operationer utomlands, för Sveriges del i synnerhet i Afghanistan. Allt för att de nordiska länderna ville hålla sig väl med USA och Nato.

Den bakgrunden nämns sällan eller aldrig i dagens upphettade svenska försvarspolitiska debatt.

Länkar till de fyra banden från utredningen:

Band 1Band 2Band 3 och Band 4

Ge de afghanska flyktingarna i Sverige en rejäl utbildning!

 

I stället för att utvisa afghanska flyktingbarn borde Sverige kunna ge dem en rejäl utbildning, inte minst med tanke på att de skulle kunna spela en roll i ett framtida återuppbyggande av det afghanska samhället. Fortsätt läsa Ge de afghanska flyktingarna i Sverige en rejäl utbildning!

Grundlagsändring hotar yttrandefriheten

Svensk alliansfrihet och den svenska tryckfrihetstraditionen undergrävs om lagförslaget om grundlagsändring  om så kallat ”utlandsspionage” går igenom, skriver Lars-Gunnar Liljestrand. Det handlar särskilt om journalistisk bevakning av svenska militära insatser i länder som Afghanistan och Irak. Fortsätt läsa Grundlagsändring hotar yttrandefriheten

Ska ”Fredens plats” reserveras för militära veteraner?

Många har trott att utsiktsplatsen där Kvickbron i Norra hamnen i Helsingborg mynnar ut mot havet var en ”Fredens plats”. Ska den verkligen reserveras för krigsveteraner från FN och i vår tid Nato?? 

Kvickbron över Norra Hamnen i Helsingborg invigdes 1996. Först sju år efter invigningen av bron byggdes en halvcirkelformad utsiktsplats i dess förlängning, något som ingick i  Helsingborgsarkitekterna Nilsson & Rahmqvists vinnande lösning.

Den gången fanns planer på att utsiktsplatsen skulle bli en ”Fredens plats”, genom  närheten till Danmark och utsikten över det Öresund där under krigsåren flyktingar, särskilt judiska flyktingar, tog sig till fred och frihet i Sverige. Planer fanns också på att flytta dit  skulptören Robert Nilssons monument över sjökrigets offer.

Jag har länge i min enfald inbillat mig att platsen verkligen var en ”Fredens plats”, den lämpade sig verkligen för det. Jag vet att Inger Andersson, socialdemokratisk kommunstyrelseordförande i Helsingborg när Kvickbron invigdes, drev den frågan.

Här genom Sundet gick under krigsåren gränsen mellan fred och krig i Europa. En Fredens plats hade också kunnat påminna om ofärdsåren.

Nu har platsen i stället överlåtits till att bli en minnesplats för Veteraner, alltså svenskar som varit med i FN-förband. Sverige gjorde länge avgörande insatser i FN:s Blå baskrars fredsbyggande enheter. De som deltog är värda all respekt.

Före detta överbefälhavaren Sverker Göransson, ordförande i Sveriges Veteranförbund, var på plats när utsiktsplatsen häromdagen på veterandagen den 29 maj invigdes som en ceremoniplats för veteraner.

Men – Sveriges FN-åtaganden är i dag minimala, jämfört med på Dag Hammarskjölds tid eller så sent som under de jugoslaviska sönderfallskrigen. I dag är det nästan enbart Nato som gäller i svenska politiska sammanhang.

Kanske blir det som en gång var tänkt att bli en Fredens plats för alla i stället en Nato-minnesplats på amerikanskt vis, för svenska soldater som deltagit under Natos befäl i brutala fredsframtvingande krig i länder som Afghanistan och Irak.

Det borde inte vara omöjligt att trots allt fastställa namnet ”Fredens plats” på utsiktsplatsen vid Kvickbron. Veteranerna skulle förstås vara välkomna dit för sina ceremonier, liksom de olika organisationer som arbetar för fred och mot krig.

Bilderna: Överst skiss från Nilsson & Rahmqvists arkitektkontor. Därunder Sven-Erik Svenssons bild på platsen sådan den ser ut i dag.