Kategoriarkiv: Corona

Viruset skapar plats för cyklar och fotgängare

Cyklister nära Triumfbågen i Paris. Foto: CBertrand Guay/AFP/The Guardian.

Coronaviruset gör om världens städer, skriver The Guardian och ger en rad exempel.

I Aten har borgmästaren sagt sig vilja ”befria” det offentliga rummet från bilar. Hans kollega i Paris säger att det inte kommer ifråga att staden ska återvända till trafiken sådan den var före coronavirusets ankomst. I Berlin uppstod 22 km nya cykelbanor ”nästan över natten”.

Cyklar och fotgängare prioriteras i städer över hela världen när tomma gator ger myndigheter att genomföra och accelerera storskaliga nya urbana miljöprojekt.

Miljöaktivister kräver nu att regeringarna ska garantera långvariga och bestående förändringar av städerna som varar efter det att coronaviruset försvunnit. Man fruktar bakslag efter påtryckningar av lobbyister för bilismen.

Cyklist på bilövergiven gata i Berlin. Foto: Photograph: Aris Messinis/AFP/The Guardian.

Den grekiska huvudstaden verkar ha kommit längst och har inlett sitt mest ambitiösa stadsförnyelseprojekt någonsin, säger stadens borgmästare Kostas Bakoyannis. Förra veckan tillkännagav han planer att frigöra 50 000 kvadratmeter för cyklister och fotgängare.

Det viktigaste projektet i Aten utgörs av ett fem km långt promenadstråk som leder mellan de arkeologiskt viktigaste platserna i stadskärnan.  Här kommer de tidigare trottoarerna att breddas. Vissa partier blir gågator. Torgen utvidgas. Och kvarteren under Akropolisklippan blir bilfria.

Bakoyannis valdes förra året till Atens yngste borgmästare någonsin. Han medger att pandemin spelat en avgörande roll för att skynda på infrastrukturprojekt som det annars hade kunna ta många år att genomföra. Till The Guardian säger han:

– Det här är ett tillfälle man bara får en gång i livet. Vårt mål är att befria det offentliga rummet från bilar för att göra det möjligt för folk att till fots njuta av staden. Aten kommer att bli renare, grönare och bättre upplyst.

I Paris har stadens luftkvalitet förbättrats dramatiskt under utegångsförbudets tid. Stadens borgmästare, Anne Hidalgo, gjorde kampanjen för cyklar framför bilar till en av grundpelarna i sitt politiska program redan när hon valdes 2014. Billobbyn hoppas på att bilismen ska återerövra staden så fort viruset har besegrats. Men Hidalgo säger att det inte kan komma ifråga för Paris att återgå till trafikstockningar och avgasföroreningar.

Parisarna kan ansöka om €50 för att reparera sina gamla cyklar, som ett av många sätt att få fler att cykla igen. En ny studie visar att en medelresa i Paris är 2,5 km, vilket är bekvämt på cykel.

I Berlin saknar 43 procent av invånarna bil. Under pandemin har åtminstone 20 km nya tillfälliga cykelbanor skapats. De flesta har kommit för att stanna, säger kommunala tjänstemän.

Det finns förstås också många städer där de styrande saknar miljö- och cykelengagemang. Men också i dem har cyklisterna ofta ”tagit” över de stråk som tidigare dominerats helt av bilismen.

Budapest har upprättat 20 km tillfälliga cykelbanor,, som kan komma att permanentas. Foto: Zoltán Balogh/EPA-

privata äldreboenden tiger om dödstalen

Foto: Gorm Kallestad/TT

Ambea, ett av landets största äldreboendebolag, vill inte tala om hur många coronarelaterade dödsfall man har haft, skriver Dagens Industri.

”Öppenhet är viktigt, vi har inget att dölja”, säger vd Fredrik Gren och menar att ”för mycket siffror kan skapa osäkerhet”.

Anna Bergendal, näringspolitisk chef på Vårdföretagarna, säger att det viktigaste är att ”titta framåt och se vad man kan dra för lärdomar”. Hon har ingen synpunkt på att många företag väljer att hålla dödssiffrorna hemliga.

– Det är en fråga företagen och kommunerna måste svara på. De hänvisar till patientsekretess, säger hon till tidningen.

4 220 personer har dött i covid-19 i Sverige, enligt Folkhälsomyndighetens senaste siffror. Av de omkomna som varit över 70 år har 49 procent bott på äldreboenden och 25 procent hade hemtjänst, skriver TT.

De privata vårdföretagen, finansierade med skattepengar, tycks mena att frågor om liv och död är ”affärshemligheter” eller något ditåt. Skrämmande.

Ambeas vd uttrycker sig på ett sätt som bara George Orwell skulle fatta, krig lika med fred. Öppenhet är är viktig, inget att dölja, men nej, inga siffror här, det skulle skapa osäkerhet. Osäkerhet hos de boende, hos personalen som arbetar där, hos de anhöriga och inte minst hos allmänheten. Och Anna Bergendal, hon vill titta framåt och dra lärdomar av det, hur nu det ska gå till?

Men alla vi som inte accepterar att föras bakom ljuset, hur länge ska vi fortsätta att acceptera att dödstalen på äldreboende , liksom andelen smittade på en institution, att dessa siffror ska behandlas som affärshemligheter?

”Katastrofer speglar samhällets ojämlikhet”

Graffitimålning i London. Foto: Rouzbeh Fouladi

”Kriser gör samhället synligt”, skriver idéhistorikern Anders Ekström på fredagens DN Kultur i en angelägen essä.

”I undantagstillståndet släpper politiken sina masker”, menar Ekström och ger belysande exempel från bland annat Ungern, Storbritannien och USA där ledande populistiska politiker cyniskt utnyttjat pandemin för att stärka den egna makten.

”Pandemin som nu löper som ett eldklot genom världens alla nät av sociala och materiella förbindelser ingår också i en kedja av kriser. Den blev snabbt en global ekonomisk kris och hotar i många delar av världen att slå ut i en politisk kris. 

Katastrofer speglar varje samhälles ojämlikhet och världens fördelning av välstånd. Principen är enkel: den som har minst och lever i störst osäkerhet drabbas hårdast. Länder som oftare utsätts för väderkatastrofer blir också mer sårbara för andra kriser.”

Vi kan övertydligt se detta i USA, där de fattigaste, ofta minoriteter, drabbas värst till följd av eländiga löner, ingen social trygghet, ingen sjukförsäkring. Och i Indien, där miljoner migrantarbetare vandrat från städerna tillbaka till sina hembyar, ofta över enorma avstånd.

Varje kris behöver sin berättelse, betonar Anders Ekström:

Varje kris skapar ett oavvisligt behov av jämförelser, sammanhang och mening. Att kollektivt minnas och berätta krisen är avgörande för återhämtningsarbetet. 

I det arbetet spelar historien och kulturen en viktig roll. Den fungerar som ett förråd av erfarenheter och samlad förståelse. 

Vi kommer att förändras av krisen, samhället kommer att förändrats, konstaterar Ekström: ”Kriser som mobiliserar hela samhället öppnar också ett fönster av hopp och framtida möjligheter.”

I Sverige har utsatta grupper drabbats värst. Allra värst och dödligt drabbade är de äldre-äldre på de svenska äldreboendena. Det beror inte bara på pandemin som sådan utan på decennier av drastiska nedskärningar. I städer som Stockholm och Helsingborg har ansvariga politiker både mörklagt upplysningar om smittospridning och antalet dödsfall på äldreboenden, som om de höga dödstalen där vore något normalt som vi får acceptera.

I Helsingborg är det den kristdemokratiske politikern Lars Thunberg, ordförande  i Vård- och omsorgsnämnden, som kommit att personifiera denna hållning. Genom att inte redovisa omständigheter på liv och död öppet försvårar han granskningen av det som skett och beskär möjligheterna för att krisens lokala berättelse i Helsingborg blir meningsfull.

Ytterst handlar det i hög grad om synen på de äldre i samhället, respekten för de äldre-äldres människovärde och samhälleliga rättigheter. Och om offentlighetsprincipen, fastställd i svensk grundlag.

Lars Thunberg (KD), ordförande i Vård- och omsorgsnämnden i Helsingborg.

Nytt äldreboende drabbat: 10 döda. Helsingborg tiger om uppgifterna

Bild: Sven-Erik Svensson/HD.

Tio boende på Stattenahemmet i Helsingborg kan ha avlidit med covid-19. rapporterar Helsingborgs Dagblad.

Tidigare har HD skrivit om Valltorps äldreboende där 20 personer dött av covid-19. Det har då nämnts att smittan fanns på ytterligare två boenden, Stattenahemmet, med 87 lägenheter, och Elinebo. Vidare har avlastningshemmet Villa Louise stängts utan att skälen redovisats mer än i allmänna ordalag, det går inte att utesluta att kommunen har mörklagt orsakerna.

Stadens omsorgsdirektör, Annika Andersson, vill varken bekräfta eller dementera uppgifterna om de tio dödsfallen på Stattenahemmet:

– Av hänsyn till våra hyresgäster och våra medarbetare kommenterar vi inte siffror om antalet smittade och döda. Vi har tagit det beslutet utifrån patientsekretessen, säger hon.

Vad i helvete, säger jag bara. Mörkläggning igen. Varför??

Lars Thunberg (KD) är ordförande i vård- och omsorgsnämnden. Han säger till HD att han löpande får information om sjuka och misstänkta covid-relaterade dödsfall på stans vårdboenden av förvaltningen. Även han hänvisar dock till patientsekretessen.

– Så det är inget jag vill gå in på, säger han om uppgifterna gällande Stattenahemmet.

Makalöst. Så obehagligt. Det handlar om människor liv och överlevnad. Och de två ytterst ansvariga tiger. Deras agerande kan inte granskas. Helsingborgarna och särskilt de äldre-äldre har ingen möjlighet att själva ta ställning till livsavgörande beslut. Det är så här man bäddar för ryktesspridning och misstroende.

Jag utgår från att Andersson/Thunbergs tigande är sanktionerat av stadens ledning, ytterst av kommunstyrelsens ordförande Peter Danielsson (M). Han har ju god träning i mörkläggningsfrågor efter Örersundskraftsturerena.

Så här kan det ju inte fortsätta. I en demokratisk stad är öppenhet från de som styr grundläggande för att medborgarna ska kunna förhålla sig till avgörande frågor. När tjänstemän och politiker begår grundlagsbrott mot offentlighetsprincipen är det riktigt illa ställt. Helsingborg är dessvärre inte ensamt.

Helena Giertta, chefredaktör för tidningen Journalisten, skriver i en ledare (nr 6/2020) under rubriken ”Skamligt av mörkande kommuner” bland annat:

”Kommuner och regioner har vägrat följa offentlighetsprincipen under coronakrisen. Flera medier har hindrats att bevaka vår tids största händelse. Skamligt är bara förnamnet.”

Giertta konstaterar att medierna avslöjat grundlagsbrott i bl a Västerås, Eskilstuna, Örebro, Nyköping, regionerna Sörmland och Västmanland, där man uppmanat personalen att inte parata med medier eller vägrat lämna ut offentliga handlingar.

Hon citerar fem upprörda kommentarer i samma fråga i olika tidningar, däribland Eva Burman som skrivit i Eskilstuna-Kuriren:

”Äldreomsorgen i Sörmland är mest drabbad i landet. Frågan vi måste ställa oss – gör våra myndigheter sitt yttersta för att förhindra att smittan löper amok? … Insynen är just nu noll. … Att aktivt undanhålla uppgiften trots att man rutinmässigt både sammanställer den och rapporterar den vidare är ett brott mott offentlighetsprincipen. … Det handlar om förtroende. Skämmes.”

Sveket mot de äldre: Omsorgen bantad 30 %

Bilder: Bild: Fredrik Sandberg/Anders Wiklund/TT/ Dagens ETC.

Ungefär hälften av alla som avlidit i covid-19-pandemin har dött på landets äldreboende. Medan åtgärderna i samhället varit framgångsrika, kanske med undantag i Stockholm, har äldreboendena kommit i fokus på ett kusligt sätt.

I några städer har extremt höga dödssiffror noterats inom enskilda av äldreomsorgens boende, Stockholm och Helsingborg är två av dem. Det har varit ytterst oroande, i synnerhet därför att de politiskt ansvariga i båda städerna inte har informerat tydligt, vilket skapat rädslor och fasa. Vem kan man lite på om de ytterst ansvariga tiger? Dessutom har de ansvariga politikerna ingen självinsikt, då det gäller nödvändigheten av ärlig och trovärdig information.

Argumenten för att förklara orsaken har varierat. Den allra viktigaste anledningen har tyvärr inte blivit tydlig för alla, äldreomsorgens dramatiska nedskärningar de senaste tjugo åren. 2001 bodde 118 000 personer i särskilda boenden, enligt Socialstyrelsen. 2019 hade antalet minskat till under 82 000, eller över 30 procent. Detta till trots av ökad medellivslängd och stigande befolkning.

Det innebär att det är väldigt mycket svårare för äldre att få plats på boenden. Den som till slut får plats är äldre och sjukare än tidigare. 

Dessutom ligger ansvaret på kommunerna, som har mycket mindre möjligheter än staten att göra något åt äldreomsorgens nedmontering. 

Kommuner med liten och krympande befolkning, och till som en följd minskade skatteintäkter, lägger nu ner äldreboenden. En sådan kommun är västerbottniska Vindeln med 5 423 invånare. Kommunen förväntas få ett underskott på 25 – 30 miljoner och lägger nu ner två av tre äldreboenden.

I Stockholm finns i dag 60 vårdgivare, mot tidigare 120. ”Det finns ingen ordentlig kvalitetskontroll av dem”, skrev nyligen Gunnar Wesslén i Dagens Etc.

Han slog också fast att det enda som kan förändra situationen är en ”ordentlig upprustning av äldrevården. Det handlar om en mängd fler anställda, avskaffande av timanställningar, högre medicinsk kompetens, vidareutbildning av personal och adekvata utrustningar.

Det kommer att kosta pengar, mycket pengar och i hög grad statliga pengar, men det är nödvändigt …”.

Region Stockholm införde redan i mars riktlinjer för att prioritera bort avancerad vård för äldreboenden, skriver Florencia Rovira Torres i Dagens Etc.

För att undvika att hamna i ett katastrofläge prioriterade man bort vård för vissa patienter, förklarar enhetschefen för hälso- och sjukvårdsförvaltningen i Region Stockholm, Christoffer Bernsköld.

Laura Fratiglioni, prisbelönt professor i geriatrisk epidemiologi vid Karolinska Institutet och en av världens främsta forskare på demens och multisjuklighet ifrågasätter starkt reglerna:

– Är äldreboenden verkligen den rätta platsen att vårda multisjuka covid-19-patienter? Kan man verkligen garantera bra vård och samtidigt ett skydd för personal och andra boenden?

Oroväckande om sanningen på Villa Louise

Villa Louise i Helsingborg har haft men viktig funktion genom att fungera som ett avlastningshem för personer som vårdats av nära anhöriga i sitt hem.

Måndagen den 18 maj stängdes hemmet från ena dagen till den andra av Vård och omsorg Helsingborg med en svävande kortfattat motivering , för att ”minska risken för smittspridning av coronaviruset covid-19”.

I det trettonradiga meddelandet på kommunens hemsida helsingborg.se nämns bara att Louise stänger. Formuleringen ”minska risken för smittspridning” antyder något om att smittan drabbat boendet, men det är min reflexion, inget som sägs rakt ut.

Nu får jag uppgifter som jag bedömer som ytterst trovärdiga. Tidigt i maj skulle en person sändas dit för att avlasta vården i hemmet. På frågan om det fanns smitta på Villa Louise, gavs svaret ”absolut inte”.

Kort tid därefter (kring mitten av maj) var den nyligen överförde den ende som togs omhand på Villa Louise. På institutionen fanns då bara begränsat antal vårdpersonal och alltså en enda boende.

Hen hade då smittats av coronaviruset, trots beskedet vid inflyttningen.

Några dagar senare (måndag 18 maj) stängde Villa Louise helt ”tills vidare”. Frågan som måste få ett svar är vad som inträffat på boendet under den första delen av maj.

Det finns nu fler frågor som nödvändigtvis måste besvaras:

Varför har Vård och omsorg i Helsingborg inte lämnat korrekt information? Hur många har smittats på boendet? Har någon avlidit?

Inom loppet av en månad har 37 av 60 boende på Valltorp i Helsingborg smittats av viruset. 20 personer har avlidit under samma period, men hur många av dem som dött i covid-19 är ännu inte klarlagt.

Annika Andersson, omsorgsdirektör i Helsingborg, har länge inte velat informera om Covid-19-pandemins konsekvenser i Helsingborg och hänvisat till ”patientsäkerheten”. Men om patienter dör – just till följd av bristande eller missvisande information – är den linjen fullständigt ohållbar. Nu är det öppenhet som gäller, inget annat. Vad är sanningen om Villa Louise?

Lars Thunberg (kd), ordförande i Vård- och omsorgsförvaltningen i Helsingborg tycks dåligt inse vikten av ärlighet och öppenhet i den kommunala informationen i de livsavgörande frågeställningar som nu är aktuella. Helsingborgs äldreomsorg begynner sig i en djup politisk och humanitär kris. Nu gäller det att informera och agera, inte bortförklara.

Annika Andersson, omsorgsdirektör i Helsingborg.Bild: Björn Lilja

Kommer efter smittan en global svältkatastrof?

Från WFP:s hemsida. FN:s World Foods Program varna nu för svältkatastrofer av bibliska dimensioner i covidaepidemins spår. Photo: WFP.

Coronakrisen kan komma att följas av en massvält som främst drabbar människor i redan fattiga och krigsdrabbade länder, skriver ETC sedan WFP, FN:s organ för livsmedelsförsörjning gått ut med en varning.

Läget är mycket allvarligt, säger Sofia Calltorp, internationell chef för svenska Röda korset till ETC.

– Vi måste stötta de utsatta, en miljard människor bor i slumområden i världen under mycket svåra omständigheter.

Coronapandemin slår mot de fattiga länderna på flera nivåer. Den lokala sjukvården är otillräcklig. Nedstängningen i många länder har skapat stor arbetslöshet i de fattiga länderna.

– Det handlar dels om den otillräckliga sjukvården i dessa länder, men också om följderna av att världen stänger ner tillsammans med stora brister i stödsystemen i de utsatta länderna vilket ger en enorm fattigdomsutmaning.

David Beasley, vd för UN World Food Programme (WFP), deltog för två veckor sedan i en virtuell session i FN:s säkerhetsråd. Temat var hur man kan skydda civila drabbade av konflikt-vållad hunger. Han sa då bland annat:

– 2020 kan vi drabbas av den värsta humanitära krisen sedan andra världskriget, till följd av en rad olika anledningar.

I ett worst case-scenario kan tre dussin länder drabbas av svält. Redan har tio av dessa länder mer än en miljon invånare som lever på gränsen till svält och sällan kan lägga sig mätta. På många ställen är detta mänskliga lidande en följd av konflikter och krig.

– 821 miljoner lever redan i dag i kronisk hunger, fortsatte Beasley. Genom coronapandemin kommer vid detta års slut den här gruppen att ha ökat med ytterligare 265 miljoner.

– Om inte ökade livräddande insatser kan sättas in visar WFP:s analys att så många som 300 000 människor kan komma att dö varenda dag under en tremånadersperiod. Till det kommer ökad svält vållad av covid-19-pandemin.

Insatser måste sättas in redan nu. Tiden är kort.

– Vi måste agera nu för att säkra så att vi kan komma ut till svältutsatta områden och undvika störningar i handeln mellan de berörda länderna liksom att säkra finansieringen av hjälpprogram.

Om inget görs, varnade David Beasley, kan vi om bara några få månader få uppleva flera svältkatastrofer av bibliska dimensioner.

Fler dog på Valltorp och Berg än i Ådalen 1931

Lars Thunberg säger att vård- och omsorgsförvaltningen frångår sin policy att inte kommunicera hur många personer på äldreboenden som smittats eller avlidit i covid-19. ”Det finns en stort tryck och det finns en oro. Man vill inte att det ska spridas rykten – då är bättre att vara tydlig.”Bild: Britt-Mari Olsson/HD.

De 37 smittade och 17 döda på äldreomsorgsboendet Valltorp i Helsingborg är en av de mest kusliga händelserna i Helsingborgs moderna efterkrigshistoria. Vad var det som hände?

Fick de smittade andningshämmande morfin, som skulle kunna bedömas som aktiv dödshjälp, så som tycks ha hänt på en del äldreboende i Stockholm? Detta blev en nationell nyhet, något som inte varit fallet i Helsingborg även om andelen döda är ungefär densamma, en tredjedel av de boende både i Berg i Solna och på Valltorp i Helsingborg.

Hade de sjuka boende på Valltorp tillgång till andningshjälp i form av syrgas? Blev de bedömda av läkare som träffade dem eller bara av en läkare som gav diagnos på telefon utan fysiskt möte?

Fler dog på Valltorp och Berg än under skotten i Ådalen 1931, som i dag betraktas som en svart milstolpe i svensk historia, strejkande arbetare som sköts ihjäl av polis.

I andra kulturer betraktas de äldre med självklar respekt. Kenyas landsfader Jomo Kenyatta hade hederstiteln Mzee, som betyder ”den gamle” och som fick innebörden ”Nationens fader”. I det socialistiska grannlandet Tanzania kallades Julius Nyerere ofta ”Mwalimu”, läraren.

I Sverige 2020 har de äldre – äldre fråntagits all värdighet. Äldreboendena fylls i dag av personer mest i livets slutskede, vårdade av vårdkoncerner för lägsta möjliga kostnad eller av kommuner utsatta för konkurrens och mördande kostnadspress.

En avgörande lärdom av coronakrisen är att Sverige blivit ett samhälle utan respekt för de gamla. Kommer de politiska systemen att klara av att montera ner de omänskliga strukturerna efter krisen, att återge våra äldre deras människovärde? Det är en stor utmaning!

För att kunna agera krävs information. I Helsingborg sammanträdde i torsdags i förra veckan vård- och omsorgsnämnden. På mötet sa man att tre boenden var drabbade och att det var ”ett ansträngt läge på Valltorp”, skriver Helsingborgs Dagblad, som intervjuat nämndens vice ordförande Christel Håkansson (S):

– Man sa ingenting om hur många som var smittade eller hur många som har gått bort, säger hon.

Nämndens ordförande Lars Thunberg (KD), slår i från sig allt eget ansvar, i en HD-intervju. Han får frågan ”Ni i nämnden är högst ansvariga. Borde ni inte fått information tidigare om att läget håller på att förvärras på Valltorp?” och svarar:

– Jag vet inte vad nämnden hade haft för glädje av att känna till siffror och sådant tidigare. Jag har uppfattat att nämnden känner sig trygg med den förvaltningen som vi har och den information som man har fått.

Thunberg har inte känsla för ett demokratiskt fundament. En förutsättning för demokrati är informerade medborgare och informerade politiker som kan hantera utmaningar.

Samtidigt rapporterar HD att personal i Helsingborg flyttar runt mellan olika boenden. Bland annat har personal skiftat mellan Elinebo och Valltorp där 37 av de 60 boende smittats av covid-19 och 17 äldre avlidit den senaste månaden. Elinebo har nu också konstaterad smitta. Kunde det ha undvikits? Med bättre ledning – troligen.

Ofattbart.

Annika Andersson, omsorgsdirektör vid Helsingborgs stad, menar att rekommendationerna säger att personal kan jobba på olika boenden utan att riskera att sprida smitta.

– Det säger man att det inte finns någon risk för, så länge personalen inte går till jobbet om de har några symtom och följer de basala hygienrutinerna. 

I Malmö som haft en mycket bättre utveckling än i Helsingborg går ingen under samma pass mellan smittade och friska.

Först i tisdags fick facket veta om smittoläget i Helsingborg , berättar  Louise Ressner, arbetsmiljösamordnare på fackförbundet Kommunal. Då hette det att ”här och här finns smittan, men ni får själva räkna ut ungefär hur många det är på varje ställe”.

Inte nog med detta. På det drabbade Valltorp har personalen till ett av stadens största hemvårdsdistrikt sina lokaler. Deras verksamhet utgår från vårdboendet. Här arbetar ett femtiotal anställda med att ta hand om 180 vårdtagare som bor på Slottshöjden och i delar av centrala Helsingborg.

Verksamhetschefen Erik Semb ser inga ökade smittorisker för varken personal eller vårdtagare.
– Det ser jag inte som möjligt ens i teorin, säger han.

Det kommunala pensionärsrådet fick nu sent omsider information om smittspridningen och dödstalen på Valltorp, skriver HD.

– Vi hade ingen aning om detta. Jag ringde vår ordförande som var lika oförstående, säger Ulla-Britt Andersson, ordförande för PRO:s samorganisation.

Mörkläggning har blivit återkommande i Helsingborgs kommunala förvaltning. Så var det under Öresundskraftsaffären, så är det också nu under coronapandemin. Då handlade det om miljarder kronor. Nu handlar det om de äldres människovärde och många människors liv.

– Öppenhet skulle gagna kommunen, särskilt i dessa oroliga tider, säger till HD yttrandefrihetsexperten Nils Funcke. Han fortsätter:

– Det allra bästa är att de på en förfrågan öppet redovisar för att undvika ryktesspridning och konspirationsteorier. Myndigheterna ska förbygga sådant genom att vara öppna och ärliga. Så här ser det ut, vi har misslyckats, vi tar på oss det här och vi kommer göra allt för att korrigera. Det är den attityd man bör ha, om man vill framstå som en seriös driftansvarig, i synnerhet inom det offentligt finansierade.

Smittan fördubblad på en dryg vecka i Helsingborg

Helsingborg drabbas nu hår av smittan, som fördubblats på en dryg vecka bara inom äldreomsorgen. Kommunens hemsida noterar inte hur många smittade eller avlidna som finns utanför äldreomsorgen, som kan vara minst lika många. Bilden: Skärmdump helsingbog.se fredag em.

Antalet smittade i covid-19 ökar dramatiskt i Helsingborg. Inom den kommunala omsorgen har antalet smittade ökat från 50 till 95 fall på drygt en vecka.

Situationen har försämrats drastiskt på några dagar, med nära nog en fördubbling av antalet misstänkta elle konstaterade fall inom vården.

I tisdags i förra veckan var 50 personer konstaterade eller misstänkt smittade av covid-19 inom vård- och omsorgsnämndens och socialnämndens verksamheter i Helsingborg. På torsdagen var siffran 72. Och just nu är siffran 95, enligt Helsingborgs kommuns information på stadens hemsida.

Siffrorna gäller enbart fall inom vården. Till det kommer de som vårdas på lasarettet och så de fall av misstänkt eller konstaterad covid-19 som gått i karantän hemma.

Det går inte att utifrån helsingborg.se få någon klarhet om hur utbredd coronapandemin kan tänkas vara i Helsingborg.

På Helsingborgs hemsida talas det speciellt om ”En extraordinär situation på Valltorps vårdboende”:

”Inom vård- och omsorgsnämndens verksamheter har vi konstaterad coronavirussjukdom covid-19 på tre vårdboenden: Stattenahemmet, Elinebo och Valltorp. Situationen är extraordinär på Valltorps vårdboende.

Sedan 22 april har 37 av våra 60 hyresgäster på Valltorps vårdboende konstaterats smittade av covid-19. Samtidigt har 17 hyresgäster avlidit, vi kan inte härleda vilka av dessa som har avlidit på grund av covid-19. Vi har inga nya fall sedan 11 maj och en person har tillfrisknat.”

Avlastningsboendet Villa Louise stänger tillfälligt sin verksamhet. Motivet anger kommunen vara  att minska risken för smittspridning av coronaviruset covid-19.

Ingenting sägs vad som har inträffat före stängningen, vad som är anledningen bakom åtgärden.

Antalet dödsfall i covid-19 har ökat dramatiskt från 110 (14 maj) till 154 (22 maj).

Döden på äldreboenden och synen på de äldre i Sverige och i Kanada

Skärmdump från den kanadensiska tidningen Vancouver Sun.

Kanada visar sig vara värre än Sverige då det gäller hur pandemin slagit mot intagna på äldreboenden. I Sverige har nyligen kommit fram statistik som visar att vartannat dödsoffer under pandemin drabbat boende inom äldreomsorgen. I Kanada handlar det om fyra av fem covid-19-döda som utgörs av boende på äldreomsorgen, skriver Vancouver Sun.

Orsakerna till detta är inte enbart demografiska och epidemiologiska, fortsätter tidningen, utan avslöjar också allvarliga brister i den nationella vården av äldre, som länge kritiserats för sina brister men egentligen aldrig organiserats för att vara framgångsrik.

Till skillnad mot i Sverige har man i Kanada tagit de äldre-äldres höga dödstal på största allvar.

Kanadensiska armén har beordrats att placera ut ”järnringar” runt särskilt äldreomsorgens långtidsboende. Qubec har kallat in över 1000 militära sjukvårdare och sjuksköterskor. Krisen hanteras lokalt i delstaterna men med federalt stöd och en empatisk premiärminister, Justin Trudeau, enligt Vancouver Sun. I förra veckan sa Trudeau:

”Covid-19 har avslöjat obehagliga sanningar om vårt samhälle., inte minst hur vi vårdar de äldre-äldre i Kanada. Vi har sett hjärtskärande tragedier inom långvården och på äldreboenden över hela landet, därtill utarbetad personal, sörjande familjer.”

Avslöjanden i denna vecka om smittan på äldreboende i Helsingborg väcker fasa, med 37 smittade (över 60 procent av de boende) på Valltorps äldreboende, och 17 döda (nästan en tredjedel).

Lars Thunberg (KD), ordförande för vård- och omsorgsnämnden, uttrycker sig underligt till Helsingborgs Dagblad: ”… man får väl anta att en del av dödsfallen är coronaberoende”.

Man får väl det, Lars Thunberg. Men viktigare, hur kommer Helsingborg att agera för att bryta den kusliga utvecklingen – under transparens och ärlighet gentemot helsingborgarna. Vi har fått mer än nog av mörkläggningskulturen!

onsdagens dagliga radiosända presskonferens om pandemin nämndes Malmö som ett exempel på vad man gjort för att hålla nere smittan till ett 30-tal allt som allt. Siffran motsvarat antalet smittade på ett enda boende i Helsingborg, där det totala antalet liksom antalet döda håller man hemligt, vilket är djupt oroväckande.

Gisela Öst, förvaltningschef i Malmö och ansvarig för hälsa och vård berättade under mötet om Malmös arbete, här sammanfattat i några punkter:

Snabb isolering, närvarande ledarskap. Ingen ska arbeta med sjuka och friska under samma arbetspass. Stor bredd i insatserna och fokus på ledarskapet. Malmö kraftsamlar på covidaarbetet med stort engagemang,

En kanadensisk soldat hjälper en boende på Vigi Queen Elizabeth vårdboendet i Montreal. Foto: Genevieve Beaulieu, Canadian Armed Forces/AFP.