Etikettarkiv: Ku Klux Klan

En historisk dag för USA, för Georgia och Atlanta

Raphael Warnock with Secretary of the Interior Ken Salazar at the Martin Luther King Jr. National Historical Park in 2009, i Atlanta, Georgia.

Onsdagens statskupplika kravaller utanför Capitolium i Washington DC försköt intresset från sydstaten Georgia, där ett fyllnadsval i senaten ledde till att demokraterna på onsdagen vann två viktiga senatorsplatser och därmed kan styra senaten, liksom tidigare representanthuset. Den tillträdande presidenten Joe Biden får därmed kraftigt ökade möjligheter att driva en egen politik.

Genom valutgången kan folket i Georgia sent om sidor ha gjort upp med sin djupt rasistiska sydstatshistoria.

Tisdagens fyllnadsval av två senatorer i amerikanska Georgia var avgörande för USA:s framtid. Demokraterna vann knappt båda valen och kan därmed styra senaten. Det spelar en avgörande roll för Joe Bidens politiska förutsättningar. Senaten godkänner nomineringar av bland annat statsråd och domare till Supreme Court, Högsta domstolen. Majoriteten är på alla sätt avgörande viktig.

När Barack Obama valdes till president 2007 hade han också majoritet i senaten och politiska möjligheter. Så avled legendariske Edward Kennedy och ersattes i fyllnadsvalet av en republikansk senator. Därmed fick också republikanerna majoritet i senaten – och Obamas svårigheter tornade upp sig.

Republican former senator Sen. Kelly Loeffler has been photographed with Chester Doles, a former head of the Ku Klux Klan and member of the neo-Nazi National Alliance. Photo: Mark Reinstein/Corbis.

Atlanta är i dag en modern storstad. Coca-Cola har sitt högkvarter här liksom CNN. 1996 genomfördes de olympiska sommarspelen här. Men för bara dryga seklet sedan var Georgia centrum för Ku Klux Klan i USA.

En halvtimmes bildfärd från Atlantas centrum ligger Stone Mountain, en kultplats för KKK som lät hugga in väldig reliefer av tre av sydstatskonfederationens ledare. Det var här den ”andra klanen” bildades 1915. Ordföranden för afroamerikanska NAACP har kallat relieferna ”den största hyllningen till vit rasism i världshistorien”.

KKK hade 1925 fem miljoner medlemmar – och behärskade politiken i sju delstater, bland annat Texas, Ohio och Kalifornien. Idag är Stone Moutain-området mest en amerikansk tingeltangelpark.

Martin Luther King föddes 15 januari 1929 i ett rasistiskt och segregerat Atlanta.

När King växte upp var sådant som parker, simbassänger och biografer ”endast för vita”, som i apartheids Sydafrika. Hans tillflykt blev baptisternas Ebenezerkyrka, där hans pappa var pastor och där King själv också senare verkade.

Raphael Warnock, som nu vunnit demokraternas ena post i senaten för Georgia är liksom King var präst i Ebenezerkyrkan. I sitt politiska budskap knyter han på många vis an till Martin Luther King. Han är också den förste afroamerikanska senatorn i Georgias historia.

Det är häpnadsväckande. Av delstatens dryga tio miljoner invånare är bortåt en tredjedel afroamerikaner. Ändå har på ett sekel inte en enda ur befolkningsgruppen nått senaten. För övrigt är det tjugo år sedan Georgia hade en demokratisk senator.

Warnocks motståndare i valet var senator Kelly Leffler. Under valkampanjen ställde hon till skandal genom att låta fotografera sig tillsammans med Chester Doles, nynazist och tidigare en av KKK främste ledare. Hon slog ifrån sig med att hon inte ”visste vem han var”.

Den bara 33-årige Jon Ossoff, av judisk härkomst, är undersökande journalist och dokumentärfilmsproducent, som sedan 2013 i London gjort dokumentärer om sådant som  ISIS krigsförbrytelser i Afrika och korruption i olika länder.

Också Ossoff har starka rötter i medborgarrättsrörelsen. Han har arbetat för medborgarrättsledare John Lewis, som avled i höstas. Lewis som i sin tur som ung arbetade med Martin Luther King, gav Ossoff sitt stöd i dennes valkampanjer.

Nyvald demokratisk senator för Georgia: Jon Ossoff med sin fru, Alisha Kramer, under kampanjen för valet till kongressen 2017, då han bl a fick stöd av den legendariske medborgarrättsaktivisten John Lewis. Foto: Wikipedia.

 

Usa kan lära av Tyskland hantera historiens brott

Det stora monumentet över Förintelsen i hjärtat av Berlin. Foto: Michael Kappeler/AFP/DN.

USA har mycket att lära av tyskarna då det gäller att göra upp med de mörkaste sidorna av sin historia, skriver författaren Ola Larsmo i Dagens Nyheter. Hans utgångspunkt är den tysk-amerikanska författaren Susan Neimans nya bok ”Learning from the Germans – Confronting race and the memory of evil”.

När Susan Neiman på 1980-talet lämnade USA för att kring år 2000 slå sig ner i Berlin kom hon till en stad i ett land som grundligt förändrats av historien. Hon menar, också som judinna, att tyskarna gjort upp med sin historia – och därigenom neutraliserat den. Den tyska termen är Vergangenheitsaufarbeitung – hjälpligt översatt som ”att arbeta av sin historia”. 

Jag har själv på resor i Tyskland under de senaste 20-30 åren drabbats av samma insikt. Det Tyskland som under decennierna efter kriget och nära nog hela 1900-talets sista tid låg i skuggan av nazismens förbrytelser har genomgått en omvälvande metamorfos, och omvandlats till ett demokratiskt land som inte förnekar nazismens brott, men hanterat dem och lärt av dem. Det är både befriande och imponerande.

Min upplevelse av fenomenet kom genom de tyska bokhandlarna, som i nästan alla städer jag besökt har haft ett fylligt urval med böcker om nazismen och då inte minst dessa lokala konsekvenser.

Under en lång period efter andra världskriget var det inte så, skriver Larsmo. Kalla kriget gjorde att ”Västtyskland, med ockupationsmakternas goda minne, i långa drag ställde in sin uppgörelse med nazismen. .Huvudfienden var Sovjetunionen. Allt annat var historia.”

På Västtysklands justitiedepartement hade 66 procent av de anställda högre tjänstemännen så sent som 1966 en bakgrund i nazistpartiet, och i Bundeskriminalamt var siffrorna ännu obehagligare; där var 75 procent före detta partimedlemmar och hälften var före detta SS.

Den verkliga uppgörelsen med det förflutna började enligt Susan Neiman först efter Återföreningen 1990, det som kallas Die Wende.. En speciell roll spelade en stor utställning  om den tyska reguljära arméns, Wehrmachts, krigsförbrytelser och delaktighet i Förintelsen i öst, som visades fram till 2004 och sågs av mer än en miljon besökare. 

Åren runt sekelskiftet blev därmed en vändpunkt för den tyska förståelsen av den egna historien. Få ursäkter eller bortförklaringar återstår längre i det allmänna medvetandet. Det är inte så att Tyskland skulle vara fritt från rasism eller högerextremism – framväxten av högerextrema Alternativ för Tyskland som parti är något Neiman diskuterar i detalj. Men hon påminner om att motkrafterna är betydligt starkare.

Utifrån sina erfarenheter av Tyskland vänder Susan Neiman blicken mot sitt första hemland USA. Där saknar hon helt en liknande genomlysning av den egna historien.

Många är okunniga om vad som skedde i USA under decennierna efter inbördeskrigets slut 1865, då landets afroamerikaner genom utslag i Högsta domstolen förvandlade många svarta slavar till mer eller mindre livegna ”sharecroppers” och berövade den frihet som konstitutionen garanterade dem.

Korsbränning i Gainesville, i Florida 1922. Bild: Wikipedia.

Martin Luther King och medborgarrättsrörelsen gjorde stora framsteg, som då det gällde rösträttslagar och åtgärder mot lynchning (Man räknar med 5 000 lynchningar av afroamerikaner mellan 1890 och 1960).

Samtidigt fortsatte ett dåligt juridiskt system att skapa grova orättvisor för afroamerikaner, som inte är lika inför lagen, fortfarande 2020. Medborgarrättsrörelsens ledare, som Martin Luther King, hyllas på museer men skändas i vardagen. Polismord på svarta hör till vardagen.

Därför är Black Life Matters-rörelsen så otroligt viktig i kampen mot de historiska kvarlevorna från slaveriets tid. En liknande ”rening” är också nödvändig för indianerna. USA lever som nation med ett nertystat folkmord på den indianska urbefolkningen.

En rasistisk och nationalistisk president, som inte ens orkat fördöma nyfascister som Ku Klux Klan, kan inte få stå i vägen för ett annat och mänskligare USA än dagens.

I USA:s solkiga historia ryms också det kusliga folkmordet på indianernas ursprungsbefolkning, något som ännu mindre bearbetats i historieskrivningen eller påverkat den den nationella självbilden –även om Holywood väl har backar från de grövsta indianer och vita-skildringarna.

Bilden här under Lynchningen av judiske Leo Frank i Georgia i augusti 1915. Foto Wikipedia.

Bilder av lynchningar hör till det fåtal mordbilder där förövarna stolta poserar med sina offer. Bilder som den här gjordes ofta till vykort.

MedboRgarrättskämpen John Lewis död

John Lewis i förgrunden slås ner av rasistiska poliser på Edmund Pettus-bron under den stora marschen för rösträtt i Selma, Alabama. Lewis misshandlades så svårt att hans skalle spräcktes, men överlevde. Foto: AP.

John Lewis, legendarisk amerikansk medborgarrättskämpe och demokratisk kongressman från Georgia, avled i fredags 80 år gammal, drabbad av cancer i bukspottskörteln.

Lewis kämpade för afroamerikanernas medborgerliga rättigheter ända till sin död. Han föddes i Troy Alabama 1940 som son till ”sharecroppers” (ungefär statare) och blev en framträdande ledare i medborgarrättsrörelsen redan på 1960-talet.

Några månader efter hans födelse lynchades kycklingfarmaren Jesse Northon 30 km från hans födelsehem. Northon hade tilltalat en polis med hans namn utan att inleda med ”Mister”. Han arresterades varpå en upphetsad mobb angrep och förföljde Thornton, som stenades och sköts ihjäl. Hans kropp dumpades i ett träsk och hittades en vecka senare, omgiven av gamar.

Lewis växte upp i en miljö som präglades av händelser som den nämnda, skriver The New Yorker i en artikel om Lewis eftermäle. Särskilt sydstaterna genomsyrades av Jim Crow-erans råa rasism och segregering.

Påverkad av Martin Luther Kings radiopredikningar flyttade Lewis till Nashville, där han började studera teologi och ickevåldsteori. Han blev snart dissident och medborgarrättsaktivist som slöt upp bakom King.

John Lewi. ,Foto: Paul Marotta

Som aktivist arresterades han 45 gånger och misshandlades än fler gånger av poliser och av vita rasister. Den mest uppmärksammade händelsen var under Den blodiga söndagen, den 7 mars 1965, då han med 600 aktivister marscherade för rätten att rösta. På Edmund Pettusbron över Alabamafloden blev han slagen medvetslös av polis så brutalt att hans skallben krossades. Han trodde att han skulle dö.

Trots händelserna på bron i Selma Alabama som förändrade USA:s historia bär den fortfarande ett Edmund Pettus namn och hyllar därmed en amerikansk senator, en vit rasist och ledare eller ”Grand Dragon” i Alabamas Ku Klux Klan.

Lewis kämpade för medborgerliga rättigheter hela sitt liv. Vid budet om hans död sa Barack Obama att den sista gången han ”träffade” John Lewis var under ”en virtuell demonstration där John gav sitt stöd åt unga aktivister under demonstrationerna efter George Floyds död”.

John Lewis går mellan Barack och Michelle Obama över Edmund Pettus-bron i Selma Alabama vid en minnesceremoni.

Över tusen hatgrupper i USA

Antalet hatgrupper i USA, däribland Ku Klux Klan, ökade 2018 för fjärde året i rad, enligt the Southern Poverty Law Center, SPLC, i delstaten Alabamas huvudstad Montgomery.

Hatgrupperna präglas av giftiga kombinationer av rasism, främlingsfientlighet, motstånd mot invandring och flyktingar och flitigt bruk av teknologier som hjälper dessa grupper att sprida hat online på nätet.

Det innebär, skriver New York Times, att antalet grupper från 2014 till 2018 ökat med 30 procent från 2014. SPLC:s lista på hatgrupper rymmer nu 1020 grupper. Det har medfört att antalet hatbrott rapporterade till FBI också ökat med 30 procent och att enbart under 2018 över femtio personer mördats i USA i högerextremt våld.

Antalet mördade av högerextremistiskt våld utgör den högsta siffran sedan 1995, året med Oklahoma City bomberna. Antalet mord av jihadistgrupper i USA 2018 var noll förra året.

Heidi Beirich, chef för forskningsavdelningen på SPLC, säger att ökningen av antalet hatgrupper inleddes tidigt 2016 samtidigt som Donald Trumps presidentkampanj, vilken som bekant genomsyrades av grov främlingsfientlighet.

– Trump fick medlemmar i de vita hatgrupperna att gå ut i offentligheten och in i politiken, säger Heidi Beirich. Det vi nu ser hänger samman med Trumps politik, men den är inte den enda orsaken. Ännu viktigare är möjligheten att sprida hatangrepp på nätet.

Bland hatgrupperna finns nynazister, Ku Klux Klan, vita nationalister och ny-konfederationister (som vill återupprätta Sydstaterna).

Det finns en motrörelse mot Ku Klux Klan och de vita rasistiska hatgrupperna – radikala nationalistiska svarta grupper, som ofta är anti-vita, antisemitiska, anti-gay eller anti-hbtq. Också dessa grupper har ökat i antal, från 233 (2017) till 264 året efter. Deras inflytande i det politiska livet är dock närmast obefintligt, enligt SLPC.

Ett namn från dessa grupper sticker ut, Nation of Islams Louis Farrakhan, som SPLC menar i sin retorik påminner om Ku Klux Klan, fast omvänt, med tal om att president Trump förbereder ett folkmord på USA:s afroamerikaner.

Fotnot: På bilden här under demonstrerar vita rasister i Washington. Ledaren Jason Kessler syns i kostym i mitten av bilden bakom den amerikanska flaggan. Kessler är nynazist och engagerad i den högerextrema alt-right-rörelsen, som i sin tur har starka trådar långt in i det republikanska partiet.

Bilden är tagen i Washington sommaren 2018 unter en demonstration ”Unite the Right 2” i Lafayetteparken framför Vita Huset. Förre KKK-ledaren eller Grand Wizard David Duke, deltog. Han gav inför presidentvalet 2016 Donald Trump sitt stöd, vilket Trump accepterade.

White nationalists, led by Jason Kessler, center, wearing a suit and carrying a flag, marched in the “Unite the Right 2” rally in Washington.CreditCraig Hudson/Charleston Gazette-Mail, via Associated Press.

50 år efter mordet på Martin Luther King

Martin Luther King mördades i Memphis på Motel Lorraine den 4 augusti 1968. Femtio år senare har USA en president som inte tar avstånd från Ku Klux Klan och USA:s afroamerikaner berövas i dag åter mycket av sina grundläggande rättigheter. Bilden från Kings begravning. Fortsätt läsa 50 år efter mordet på Martin Luther King

”Amerikansk fascism” och/eller 24/7 Trump TV

4500

Trump som president kan står för en amerikansk form av fascism. Om Trump förlorar dagens amerikanska presidentval tror många att han kommer att starta en ny ultrakonservativ TV-kanal, Trump TV. Fortsätt läsa ”Amerikansk fascism” och/eller 24/7 Trump TV

Ku Klux Klan och nynazister mobiliserar för Donald Trump

636136945898589560-black-church-burned-m-gate

Risken för våld på valdagen ökar när Ku Klux Klan och nynazister planerar aktioner vid vallokalerna i USA på valdagen på tisdag. Bilden från en svart kyrka i Mississippi utsatt för brandattentat, nedklottrad av Trumppropaganda. Fortsätt läsa Ku Klux Klan och nynazister mobiliserar för Donald Trump