Etikettarkiv: Fredspriset

Sverige bör gå med i FN:s förbud mot kärnvapen

”Det kan verka omöjligt”. Film från ICAN, Svenska läkare mot kärnvapen och Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet .

”De socialdemokratiska kvinnor som på 40-, 50- och 60-talen var emot försvarets krav på en svensk atombomb beskrevs återkommande nedlåtande som ”Naiva. Känslomässiga. Irrationella.”

Idag förs kampen för att Sverige ska gå med i FN:s kärnvapenförbud, skrev nyligen Malin Nilsson, Generalsekreterare för Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet och Clara Levin, T.f. generalsekreterare Svenska Läkare mot Kärnvapen, i en debattartikel för SVTNyheter. Där hette det vidare:

”Vår historia är fylld av modiga beslut för nedrustning, men vägen dit har aldrig varit enkel. Det kan verka omöjligt, tills det är gjort. Det är dags för Sverige att gå med i FN:s förbud mot kärnvapen.”

Den tidens S-kvinnor med Inga Thorsson i spetsen manade regeringen att regeringen att välja avspänning istället för kärnvapen.

Inom de kommande månaderna kommer den svenska regeringen bestämma om Sverige ska skriva på förbudet mot kärnvapen eller inte, skriver Beatrice Fihn, Nobelprisbelönade ICAN:s svenska generalsekreterare. Hon påminner om att :

”Enligt en opinionsundersökning gjord av Sifo vill 85% av svenska folket att Sverige skriver på förbudet men regeringen velar ändå.”

Hon skriver vidare: ”Sveriges historia är fylld av modiga beslut för nedrustning och avspänning. Idag känns besluten självklara, men varje steg har varit en kamp.”  

Paris stöder nu ICANs krav på ett förbud mot kärnvapen, som en av många städer världen runt, dock ännu ingen i Sverige.

Förra fredagen anslöt sig Paris till de städer som stöder ICANs krav på ett förbud mot kärnvapen. Stadens borgmästare Anne Hidalgo bekräftade stadens stöd för avtalet. Hon säger:

”Kärnvapen är utformade för att förstöra städer och allt vi älskar i dem. Det är inte förvånande att just städer nu går i spetsen i kampen mot dessa inhumana och omoraliska vapen.”

Paris ställningstagande är särskilt viktigt, skriver ICAN, eftersom staden är huvudstad i ett land med 300 kärnvapen.

Bland andra städer som stöder ICANs krav på kärnvapenförbud finns bl a Los Angeles och Washington DC, men ännu inga svenska städer.

Hela listan över de städer som anslutit sig till ICANs kärnvapenförbud finns här.

Malin Nilsson och Clara Levin vill att Sverige skriver under FN:s förbud mot kärnvapen.


Svenska Läkare mot Kärnvapen refuserade av HD/Sydsvenskan

Per T Ohlsson skrev 17/7 kritiskt om FN:s förbud mot kärnvapen på ett uppslag i HD/Sydsvenskan. Tidningen refuserade ett genmäle från Svenska Läkare mot Kärnvapen, en av medlemsorganisationerna i ICAN, som 2017 fick FN:s fredspris för arbetet med FN.konventionen.


En ratificering av FN-konventionen för ett förbud mot kärnvapen (TPNW) skulle bli förödande för Sveriges Natosamarbete, skrev Per T Ohlsson i sin krönika i HD/Sydsvenskan (17/2). Svenska Läkare mot kärnvapen, också en del av ICAN, som 2017 fick Nobels fredspris för FN-förbudet mot kärnvapen, menar att Ohlsson ”sprider sakfel om FN:s kärnvapenförbud”. Men HD/Sydvenskan refuserade deras genmäle mot Ohlsson.

Skriva på FN-konventionen eller inte – är en ödesfråga för Sverige. Nio svenskar av tio var i en opinionsundersökning för en ratificering. Ändå är debatten om detta i det närmaste obefintlig.

Svenska Läkare mot Kärnvapen var inom ramen för ICAN engagerade i arbetet med att ta fram TPNW och därmed en av de mest kunniga i frågan, om än självklart en part.

Ändå refuserade HD/Sydsvenskan pinsamt nog det genmäle mot Per T Ohlsson som Läkare mot Kärnvapen skrivit och skickat till tidningen, med rubrikförslaget ”Kritiker sprider sakfel om FN:s kärnvapenförbud”.

Nu sprids artikeln i stället på Facebook, där det i ingressen heter:

”Vi skrev ett debattinlägg som Sydsvenskan beklagligt nog inte ville ta in. Det är ytterst bedrövligt att Ohlssons felaktigheter inte bemöts och vi ställer oss väldigt kritiska till detta. Hjälp oss sprida vår kritik mot att felaktigheter sprids om FN:s kärnvapenkonvention!”

I den refuserade artikeln (som du hittar här) heter det bland annat:

”Per T Ohlsson oroas över att ett svenskt tillträde till TPNW skulle uppfattas som en kritik av Natos säkerhetspolitik, där kärnvapen har en central roll. Läsare kan få intryck av att Sverige inte tidigare har kritiserat kärnvapen som grund för internationell säkerhetspolitik. Så är inte fallet.”

På ett FN-möte 2010 med många Natostater i rummet sa representanter för den dåvarande svenska alliansregeringen:

”Kärnvapen är vapen som tillhör det förflutna. Visionen om en värld utan kärnvapen är idag starkare än någonsin sedan dessa skräckvapen uppfanns. Vi måste enas i ytterligare steg mot en värld utan kärnvapen”.

Under ett annat FN-möte 2013 om NPT, icke-spridningsavtalet, också detta under alliansregeringen, hänvisade Sverige till det svenska atomvapenprogrammet:

”Det är ingen hemlighet att Sverige aktivt övervägde huruvida kärnvapen skulle stärka vår nationella säkerhet. Vår tydliga slutsats var att så inte skulle bli fallet. Sedan dess har Sverige varit i fronten för ansträngningar för att bygga säkerhet utan kärnvapen.”

Det finns en lång svensk historia där Sverige tagit avstånd från en säkerhetspolitik byggd på massförstörelsevapen. ”Med den förvärrade riskbilden kring kärnvapen blir behovet av detta än större”, heter det vidare i den refuserade artikeln.

”Vi vet i dag att världen flera gånger under det kalla kriget var nära en total katastrof. Nu ökar riskerna igen, bland annat på grund av ny teknologi och mycket oroväckande spänningar mellan framförallt Ryssland och USA. … Vi kan inte förlita oss på turen när hela vår civilisation står på spel.”

Fotnot 1: ICAN står för ”International Campaign to Abolish Nuclear Weapons”.

Fotnot 2: Svenska Läkare mot Kärnvapens initiala analys av enmansutredaren Lars-Erik Lundins utredning kan du läsa här. Senare i vår presenterar organisationen sitt remissvar.

Vem får fredspriset 2018?

Kommer Nobels fredspris 2018 att utdelas i linje med Alfred Nobels intentioner? De båda koreansk presidenterna och Donald Trump tippas av vadslagningsbyråerna. The Nobel Peace Prize Watch lanserar helt andra kandidater. Fortsätt läsa Vem får fredspriset 2018?

Nio av tio svenskar vill att Sverige undertecknar FN:s kärnvapenförbud

Nio av tio svenskar vill att Sverige undertecknar FN:s förbud mot kärnvapen. Men frågan är nedtystad till efter valet och ”politisk kontroversiell”. Debatt i ämnet i kväll måndag kl 18 på Dunkers med bl a representant för ICAN, som fick Nobels fredspris. Fortsätt läsa Nio av tio svenskar vill att Sverige undertecknar FN:s kärnvapenförbud

Ett förtydligande

På tisdagens kultursida i Helsingborgs Dagblad publicerade jag en krönika under rubriken ”Fredspris mot kärnvapen – när folket får bestämma”. Efter publiceringen i den tryckta tidningen lyftes krönikan ut samma dags kväll, efter kontakt med mig. Motiveringen som också infördes på onsdagens kultursida under rubriken ”Ett förtydligande” var följande:

”Här låg tidigare en krönika som bland annat nämnde att den norske akademikern Johan Galtung har mottagit ”Folkets fredspris” av fredsrörelsen på Orust. Det framgick dock inte att Galtung har gjort flera kritiserade uttalanden som klassificerats som grovt antisemitiska.

Publiceringen nådde därmed inte upp till tidningens redaktionella krav och har därför tagits bort.

Vi beklagar att vi har brustit i våra rutiner.”

Öppen antisemitism har de senaste dagarna åter förekommit i Sverige, på ett skrämmande vis. Med tanke på de anklagelser mot Helsingborgs Dagblad som förekom om tyskvänlig/nazistinfluerad hållning under andra världskriget har det för mig varit ett livslångt engagemang att förhålla mig till Förintelsen och ta avstånd från alla former av nutida antisemitism. Jag har också skrivit en bok om en överlevare, ”Flickan som kom till Auschwitz” (Historiska Media, 2010).

Härunder publicerar jag den borttagna texten, som alltså inte kan nås via HD:s webbsida, hd.se.

Fredspris mot kärnvapen – när folket får bestämma

34-åriga Beatrice Fihn, född i göteborgska Angered, får på söndag i Oslo ta emot Nobels fredspris. Hon är ett år yngre än vad Martin Luther King var när han fick fredspriset 1964. Fihn är ordförande för Ican, Internationella kampanjen för att avskaffa kärnvapen, som den 7 juli i år nådde framgång i FN:s generalförsamling, där 122 länder antog ett förbud mot kärnvapen. Sverige var pådrivande genom utrikesminister Margot Wallström.

Men förbudet måste undertecknas av ländernas regeringar och ratificeras för att det ska träda i kraft.

Snart kom ett hot från Donald Trumps försvarsminister James Mattis att ett svensk undertecknande skulle äventyra Sveriges militära samarbeten med USA och Nato. Regeringen bugade och backade. Förslaget sopades under mattan för att ”utredas” till efter valet nästa år.

Vem ska vi hålla på: Beatrice Fihn och Ican – eller James Mattis? Frågan borde inte vara svår.

Enligt en färsk undersökning gjord av Sifo vill nio av tio svenskar att Sverige undertecknar avtalet, 94 procent av rödgröna väljare, 82 procent av de borgerliga. Undersökningen var beställd av Olof Palmes Internationella center. Folkviljan är inte att ta miste på.

I lördags tilldelades den i dag 87-årige Johan Galtung ”Folkets fredspris” av fredsrörelsen på Orust. Den legendariska fredsforskaren tog emot priset under ett fredsseminarium i en falurödmålad före detta byskola på den bohuslänska ön. Johan Galtung betraktas ofta som den som lade grunden till den globala freds- och konfliktforskningen. 1969 fick han i Oslo världens första professur i ämnet. Sedan dess har han varit professor på 50 universitet världen över, skrivit 160 böcker och medlat i hundratals internationella konflikter.

Johan Galtung är djupt kritisk mot det sätt på vilket den norska Nobelkommittén delar ut fredspriset. Han störs av att Stortinget väljer medlemmar till Nobelkommittén av partihänsyn och inte utifrån ledamöternas kunskap om fredstankar, deras tro på samarbete mellan nationerna och den avveckling av militärväsendet som Nobel ville stödja med priset.

”Men årets pris till Ican är ett undantag, det är helt i linje med Nobels intentioner”, sa han i samband med att han tog emot Folkets fredspris.

Under dagen på Orust antog de närvarande sjuttio fredsaktivisterna en skrivelse till den svenska regeringen med kravet att Sverige ska signera FN-konventionen om förbud mot kärnvapen.

Frågan om kärnvapen hänger idag samman med frågan om svenskt Natomedlemskap, eftersom Natos militärmakt ytterst bygger på kärnvapen. Svensk Natolobbying pågår och 2018 års val kan bli ett Natoval. Detta trots att de flesta svenskar är mot Natomedlemskap, 49 procent mot 33 procent (Sifo, 2016).

På Orust berättade kommunfullmäktiges ordförande Bengt Torstensson att han är medlem i den internationella föreningen ”Borgmästare för fred”, grundad av borgmästaren i Hiroshima. Han hade gärna deklarerat Orust som ”kärnvapenfri zon” för gott.

Frågan är om också hela Sverige får förbli en kärnvapenfri zon.

Sören Sommelius

”Folkets fredspris” till Johan Galtung

Den legendariske norske fredsforskaren Johan Galtung fick i helgen Folkets fredspris, utdelat av Fredsrörelsen på Orust.

”I mitt liv har jag fått 80 – 90 priser. Inget går upp mot det här.”

Johan Galtung var påtagligt rörd efter att ha mottagit ”det alternativa fredspriset, Folkets Fredspris, i enlighet med Nobels testamente”.

Priset delas ut av Fredsrörelsen på Orust i en falurödmålad före detta byskola på den bohuslänska ön. Globalt och lokalt.

Johan Galtung föddes i Norge för 87 år sedan. Han betraktas ofta som den som lade grunden till all freds- och konfliktforskning i världen. 1969 fick han i Oslo världens första professur i ämnet.

Det var så det började. Sedan dess har han varit professor på 50 universitet världen över, skrivit 160 böcker, medlat i hundratals internationella konflikter, skapat PRIO, fredsforskningsinstitutet i Oslo, och nätverket/universitetet Transcend.

Ola Friholt, fredsföreningens ordförande, hyllade pristagaren med en femsidig rimmad jambisk dikt. Ett litet citat:

”Ditt mål var givet: Freden är förmåga / att leva rätt med ickevåldets låga. / Konflikter ska med kreativitet, /  hanteras utan våld, med mänsklighet. …”

Under det heldagsseminarium som föregick prisutdelningen höll Galtung två föreläsningar.

Han talade under rubriken ”Fredens formler” om vikten av empati i konflikthantering, att kunna leva sig in i den andres känslor – att ”kunna se det goda i det dåliga”, att se ”den andres lidande”. Han resonerade om Mahatma Gandhis begrepp satya, som i ett ord uttrycker föreningen av fred, kärlek och sanning. Och han diskuterade det USA som gått i krig i andra länder 248 gånger.

– USA passerade romarriket i det avseendet redan på 1990-talet.

Johan Galtung upplevde andra världskriget i Norge och uppfylldes av tanken ”Aldrig mera krig”. Samtidigt noterade han att de flesta av ockupanterna var helt vanliga människor, många var österrikare.

1950 grubblade han på om han skulle bli vapenvägrare. Förebilden, fadern, var läkare och löjtnant. Han ville veta mer, med det var inte enkelt. Johan råkade vara i Helsingfors, där han gick in i en bokhandel och frågade efter böcker om fredsforskning.

– Det fanns inte en enda, bara oändligt mycket litteratur om krig och krigsforskning. I det ögonblicket blev jag fredsforskare och har sedan dess vigt mitt liv åt freds- och konfliktforskning, det är omöjligt att tala om fred utan att beröra konflikter.

– Min modell var hälsa och hälsovård, inspirerad av far. Jag förstod snart hur viktigt det personliga var, att leva i inre fred, i skapande fred med sin omgivning.

Fotnot: Bland tidigare pristagare kan nämnas Maj-Britt Theorin, en gång Olof Palmes nedrustningsminister, och Jan Öberg, fredsforskare på TFF i Lund, tidigare elev till Johan Galtung. Priset består av ett diplom utformat som en stentavla med prisformuleringen inhuggen (nedre bilden).

Övre bilden: Ola Friholt läser jambisk hyllningsdikt för Johan Galtung.

 

Folkets Fredspris på Orust. Krigsförbrytaren Kissinger till Oslo

mbt

Maj Britt Theorin tilldelas Folkets fredspris av fredsrörelsen på Orust . Till fredsprisutdelningen i Oslo en vecka senare har Nobelkommittén inbjudit krigsförbrytaren Henry Kissinger, som fick fredspriset under Vietnamkriget 1973. Fortsätt läsa Folkets Fredspris på Orust. Krigsförbrytaren Kissinger till Oslo