Etikettarkiv: Jan Björklund

Röta och korruption i Helsingborgs politik

Lars Thunberg, Kristdemokraternas kommunalråd.Bild: Tom Wall/HD.

Skandalerna förknippade med några få helsingborgska kommunpolitikers ambition att lägga ut det kommunala energibolaget Öresundskraft till försäljning utan någon som helst demokratisk insyn bara fortsätter.

En dyr konsultfirma A&M fick i september 2018 utan upphandling uppdraget att utreda en försäljning. Affären har betecknats som den största i Helsingborgs historia. A&M:s arvode är hemligstämplat.

Nu slår stadsrevisionen fast att beloppet är så högt att det normalt skulle krävt en upphandling med flera budgivare. Men menar samtidigt att ”rättsläget är oklart” och att det skulle krävts ett domstolsbeslut för att reda ut begreppen.

Från stadens sida hävdar man att det handlar om ”synnerliga skäl och ett undantag i lagen gällande finansiella tjänster”.

Men stopp och belägg. Man vill hemlighålla den största affären i stadens historia under en period just före ett demokratiskt val, när medborgarna har all rätt att veta något om just sådana här planer.

Allt tal om ”synnerliga skäl” och osäkert rättsläge kan sammanfattas med ett enda ord i versaler: KORRUPTION.

I Helsingborgs Dagblads artikel riktas hård kritik mott upphandlingen av konsulter av två ledande politiker i staden.

– Vi ska inte befinna oss i en sådan gråzon, säger en kritisk Jan Björklund, S- ledare i Rådhuset. ”Är det tveksamheter i ett lagrum ska inte en kommun befinna sig där. Det skulle vara förödande för Helsingborg om staden skulle bli dömd i en så viktig affär som berör så många helsingborgare.

Också Lars Dalesjö, MP, är kritisk: ”Om man är osäker så bör man ta det säkra för det osäkra. Och hålla sig klart och tydligt inom lagens råmärke. I synnerhet när handlar om den största affären som Helsingborg genomför.”

En av de politiker som står bakom beslutet är kommunalrådet Lars Thunberg (KD).

Han får av HD:s journalister frågan om kommunen ska göra upphandlingar ”där det är oklart om det är lagligt eller inte?”

Thunbergs svar är häpnadsväckande. Kommunen arbetar med ett ”tillitsbaserat styrsystem där man kan tänja på gränser och till och med våga testa det som en del uppfattar som oklart,” påstår han.

Men vad är ett ”tillitsbaserat styrsystem” värt utan medborgarnas tillit??

Namninsamlingen som krävde en folkomröstning om planerna på att sälja Öresundskraft visade just detta, att medborgarna i Helsingborg känner sig oinformerade eller snarare lurade och förda bakom ljuset.

Då kommer denne Thunberg och talar om tillit och de makthavandes rätt att ”tänja på gränser”. Också när det är oklart om det handlar om lagbrott. Och när ”tänja på gränser” på vanligt språk betyder att förtiga och dölja viktiga fakta för medborgarna.

Danielssons odemokratiska manipulationer uppmärksammas nationellt

Under en namninsamling lyckades kampanjen ”Rädda Öresundskraft” samla in över 14 000 namnunderskrifter för en folkomröstning om den av de borgerliga partierna planerade utförsäljningen av det kommunala energibolaget.

En folkomröstning kommer att genomföras. Men kommunstyrelseordföranden Peter Danielsson, djupt engagerad i projektet, har ingen tanke på att genomföra omröstningen under justa demokratiska förutsättningar.

Oppositionen protesterar mot en vilseledande text på valsedeln. Dessutom anser man – med all rätt – att valet av dag för omröstningen, första söndagen efter julhelgen, den 12 januari, försämrar möjligheterna för offentlig debatt.

I Helsingborgs Dagblad har protesterna på kultur-, debatt- och insändarsidorna varit många under de senaste veckorna. Den gångna veckan uppmärksammades frågan också nationellt, i Dagens Samhälle #35/2019 under rubriken ”Oppositionen i Helsingborg: Det blir en riggad valrörelse”.

Till saken hör att frågan hölls hemlig för väljarna under förra årets valrörelse, trots att tjänstemän på kommunen redan då lagt ner mycken tid på att förbereda en försäljning av Öresundskraft, vilket mig veterligt skulle bli den största affären i stadens historia.

Socialdemokraterna i kommunen är upprörda. Texten på valsedeln är missvisande eller med Jan Björklunds formulering ”oärlig argumentation”.

Själva försäljningen leder sannolikt inte bara till högre elpriser för helsingborgarna och andra, den innebär också att kommunen gör sig av med det viktigaste instrumentet i kommunens klimatarbete.

Helsingborgs kommun har länge varit toppstyrd av Peter Danielsson och en liten krets runt honom. De kommunala chefer som inte underordnat sig utan efter sin kompetens drivit egna projekt har snabbt blivit sparkade och (dyrt) utköpta. Det har skapat en obehaglig tystnadens kultur i staden.

Folkligt engagemang i en rad kommunala frågor har inte välkomnats utan motarbetats med politiskt fulspel. Flera namninsamlingar i angelägna frågor som engagerat många har bara viftats bort av formella skäl.

Toppstyrningen av kommunen har också lett till fokusering på en rad kommunala ”monument” i halvmiljardklassen, som läktaren på fotbollsplatsen Olympia, för ett HIF med dyrt köpta spelare men helt utan tjejfotboll.

Det har också lett till att Helsingborg blivit en stor förlorare i konkurrensen med Malmö, där det finns ett levande kulturliv och ett annars företagsklimat än i detta Helsingsorg. Ikea och Allers är bara två av de företag som dragit till Malmö.

Men nu gäller det Öresundskraft och folkomröstningen. Den får inte fuskas bort.

Bilderna: Kollage av Helsingborgs Dagblad.

Parkeringsplatser byts mot privat äldreboende!!

P-platser på Stortorget eller inte? Frågan hänger nu i luften. Däremot står det klart att det finns en politisk majoritet i fullmäktige för att Ragnvallagården och Lussebäcksgården ska gå tillbaka i kommunal regi nästa år. Arkivbilder.Bildkollage: Helsingborgs Dagblad

Ännu en stor politisk satsning i Helsingborg går i stöpet, rapporterade Helsingborgs Dagblad häromdagen, en kohandel utan like. Det som skett väcker ännu en gång frågor om demokratin i staden, om hur politiska uppgörelser kommer till stånd på minst sagt lösa boliner med minimal hänsyn till realiteter och vad som är bäst för de berörda.

Alliansen och miljöpartiet presenterade häromdagen en uppgörelse. Stortorget skulle bli bilfritt och fler bilfria gågator i centrum skulle inrättas. Det låter ju efterlängtat och väldigt bra, äntligen ett bilfritt Stortorg.

Men – det fanns ett pris. Miljöpartiet fick bort en del bilar ur centrum mot att äldreboendena Ragnvallagården och Lussebäcksgården ska fortsätta att drivas i privat regi, det är nu Vardaga, tidigare skandalomsusade Carema Care, som står för verksamheterna.

Bilfritt Stortorg i den ena vågskålen, privata äldreboenden i den andra. Kan man göra så? Vad säger de som ska bo på Vardagas hem?

– Om man ska skriva avtal med privata måste vi vara med i hela processen, hela resan. Annars nekar vi kategoriskt alla förslag. Vi kan inte ställa upp på ett avtal där vi inte kan borga för innehållet, säger SD:s kommunalråd Michael Rosenberg.

Någon dag efter kohandeln blev det en helomvändning. Socialdemokraterna och vänsterpartiet förde frågan till kommunfullmäktige, där de har majoritet tillsammans med SD.

Jan Björklund, S-ledaren i Rådhuset, välkomnar att hela uppgörelsen mellan alliansen och MP går upp i rök.

– Det är bara bra. Jag blev förbannad när såg den. Att kohandla med de äldres välfärd och ställa det mot parkeringsplatser – det är helt exempellöst, säger han.

Han påpekar att det redan pågår en utredning om p-platsbehovet i staden och i förlängningen vilka ställen som kan göras bilfria.

– Jag tolkar det som att det finns en majoritet för bilfritt på Stortorget när andra p-lösningar hittats.

Socialdemokraterna slåss för att alla vårdboenden ska drivas i kommunal regi.

– De styrande är inte mogna för att privatisera, anser Jan Björklund.

Personal och boende på de privata äldreboendena har kritiserat förhållandena där. Inför kohandelsbeslutet tidigare i veckan hade allianspolitikerna inte utvärderat boendet.

– De har inte pratat med personalen eller de som bor där för att höra vad de tycker. Högst märkligt, säger Christel Håkansson, socialdemokrat och vice ordförande i  vård- och omsorgsnämnden.

ORDNINGSBETYG I SKOLAN??

Ordning och reda. Foto: Jonas Ekströmer/TT

Jan Björklund vill ha ordningsbetyg i skolan. Signal- och utspelspolitik har varit hans starka sida i politiken. Björklund har nu fått Alliansen med sig på förslaget, som därmed har majoritet i riksdagen.

Medierna har hakat på och gjort det till en dominerande politisk fråga.

Häromdagen träffade jag en lärare som arbetar med en sjätteklass i ett utanförskapsområde i en av våra tre största städer. Hon har haft barnen i tre år. Alla utom en i klassen har utländsk bakgrund. Hon är djupt fäst vid dem, har följt deras utveckling, sett hur de växt och mognat och trivs själv med sitt jobb.

– Visst har det varit problem. Men vi har löst dem. Många har på lektionerna fått berätta vad de varit med om, om kusliga krigshändelser, några har sett människor dö, om den svåra flykten, om väntan på beskedet om att få stanna i Sverige.

Skolan är ett slags centrum i området, dess roll kan inte underskattas.

– Tyvärr har våldet i området ökat. Vi skulle behöva fler som arbetade med barn och föräldrar i samhället.

Men något sådant vill inte politikerna i det alliansstyrda området.

– Vi har fått sparkrav på tio miljoner. Det kommer att leda till avskedanden i en skola som redan är hårt pressad. Vi har talat om att demonstrera eller rentav strejka. Men då säger rektorn att om vi gör det, då kommer inga fler barn att vilja studera här. Det så kallade fria skolvalet får sådana konsekvenser.

Jag undrar vad Björklunds krav på ordningsbetyg skulle medföra. Hon slår ut med armarna.

– Inte ett enda dugg.

”Ytterkantspartierna”?

I debatten under den utdragna regeringsbildningen efter valet har Annie Lööf återkommande satt likhetstecken mellan vänsterpartiet och sverigedemokraterna, det som hon kallat ”ytterkantspartierna”, som om det vore två likvärdiga extrempartier.

Lööf och liberalernas Jan Björklund har inte kunnat ”välja sida”. Att ingå i eller ge stöd till en socialdemokratiskt ledd regering hade  inneburit ett beroende av ”ytterkantspartiet” vänsterpartiet, har det hetat. På liknande vis har (hittills) partierna inte gett sitt stöd till en m/kd-regering eftersom en sådan regering i varje fråga skulle vara beroende av ytterkantspartiet sverigedemokraterna.

Retoriken har pinsamt nog accepterats utan följdfrågor i både SR och SVT-sammanhang. 

Dagens vänsterparti med Jonas Sjöstedt som ledare har en ideologi som i mycket stor utsträckning påminner om Olof Palmes socialdemokrati. Partiets politik präglas av ett socialt, demokratiskt och antirasistiskt engagemang, där alla människors lika värde står i centrum.

Sverigedemokraterna 2018 är något helt annat, ett djupt antidemokratiskt parti utan respekt för alla människors lika värde. Partiet är fixerat vid nationalistiska och exkluderande definitioner av svenskar och svenskhet. 

Svenskar med rötter i andra länder stämplas som andra klassens medborgare, ofta med verbala sparkar om ”att resa hem”, vartdå hem?

Internationellt har partiet länkar till högernationalistiska partier i Europa. Många sverigedemokrater ser det ultranationalistiska Ungern som ett föregångsland.

I Danmark har systerpartiet Danskt Folkeparti drivit den danska politiken bortom all anständighet. Eller som Carsten Jensen skrev i söndags på HD:s kultursida, om att Danmark de senaste 20 åren ”utvecklat sig till en högborg för …högerpopulism …”.

I den svenska vardagen drabbas partiet varje vecka av nya skandaler. Senast handlade det om Klippan, där tre politiker med ett nynazistiskt förflutet i Nationalsocialistisk Front, NSF, först strukits från valsedlarna och sedan nu nomineras till ledamöter i nämnder och styrelser. Helsingborgs Dagblad har i dagarna rapporterat om detta.

En av dem är Andreas Olofsson, tidigare ledare för den lokala gruppen av NSF, i Klippan. Han är nu föreslagen som ordinarie ledamot i kommunstyrelsen och barn- och utbildningsnämnden. Två andra tidigare NSF-are blir nu ordinarie respektive ersättare i kultur- och fritidsnämnden. Hur kommer det att påverka till exempel konsthallen och biblioteket i samhället?

Willys: Miljardären och kassörskan

I USA har de rikaste berikat sig och de fattiga har fått det allt sämre de senaste femtio åren. En liknande utveckling visar sig nu också i Sverige, där Willy-ägaren och miljardären Antonia Ax:son Johnsson betalar lägre skattesats än kassörskan Lilian på Willys. Fortsätt läsa Willys: Miljardären och kassörskan