Kategoriarkiv: FN

”I valbåset kommer vi inte ifrån atombomben”

I dag för 73 år sedan bombades Hiroshima. I valet i höst är den viktigaste frågan om Sverige ska ta ställning för en kärnvapenfri värld – eller göra Sverige beroende av kärnvapen, genom medlemskap i Nato. Fortsätt läsa ”I valbåset kommer vi inte ifrån atombomben”

Har du hämtat din Krislåda?

 

Alla svenska hushåll har i dagarna fått skriften ”Om krisen eller kriget kommer”, framtagen av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Under Krisberedskapsveckan delades gratis krislådor ut till de som ville ha sådana. Befinner vi oss i en tid nära ett kommande krig – eller? Fortsätt läsa Har du hämtat din Krislåda?

Ska ”Fredens plats” reserveras för militära veteraner?

Många har trott att utsiktsplatsen där Kvickbron i Norra hamnen i Helsingborg mynnar ut mot havet var en ”Fredens plats”. Ska den verkligen reserveras för krigsveteraner från FN och i vår tid Nato?? 

Kvickbron över Norra Hamnen i Helsingborg invigdes 1996. Först sju år efter invigningen av bron byggdes en halvcirkelformad utsiktsplats i dess förlängning, något som ingick i  Helsingborgsarkitekterna Nilsson & Rahmqvists vinnande lösning.

Den gången fanns planer på att utsiktsplatsen skulle bli en ”Fredens plats”, genom  närheten till Danmark och utsikten över det Öresund där under krigsåren flyktingar, särskilt judiska flyktingar, tog sig till fred och frihet i Sverige. Planer fanns också på att flytta dit  skulptören Robert Nilssons monument över sjökrigets offer.

Jag har länge i min enfald inbillat mig att platsen verkligen var en ”Fredens plats”, den lämpade sig verkligen för det. Jag vet att Inger Andersson, socialdemokratisk kommunstyrelseordförande i Helsingborg när Kvickbron invigdes, drev den frågan.

Här genom Sundet gick under krigsåren gränsen mellan fred och krig i Europa. En Fredens plats hade också kunnat påminna om ofärdsåren.

Nu har platsen i stället överlåtits till att bli en minnesplats för Veteraner, alltså svenskar som varit med i FN-förband. Sverige gjorde länge avgörande insatser i FN:s Blå baskrars fredsbyggande enheter. De som deltog är värda all respekt.

Före detta överbefälhavaren Sverker Göransson, ordförande i Sveriges Veteranförbund, var på plats när utsiktsplatsen häromdagen på veterandagen den 29 maj invigdes som en ceremoniplats för veteraner.

Men – Sveriges FN-åtaganden är i dag minimala, jämfört med på Dag Hammarskjölds tid eller så sent som under de jugoslaviska sönderfallskrigen. I dag är det nästan enbart Nato som gäller i svenska politiska sammanhang.

Kanske blir det som en gång var tänkt att bli en Fredens plats för alla i stället en Nato-minnesplats på amerikanskt vis, för svenska soldater som deltagit under Natos befäl i brutala fredsframtvingande krig i länder som Afghanistan och Irak.

Det borde inte vara omöjligt att trots allt fastställa namnet ”Fredens plats” på utsiktsplatsen vid Kvickbron. Veteranerna skulle förstås vara välkomna dit för sina ceremonier, liksom de olika organisationer som arbetar för fred och mot krig.

Bilderna: Överst skiss från Nilsson & Rahmqvists arkitektkontor. Därunder Sven-Erik Svenssons bild på platsen sådan den ser ut i dag.

Nio av tio svenskar vill att Sverige undertecknar FN:s kärnvapenförbud

Nio av tio svenskar vill att Sverige undertecknar FN:s förbud mot kärnvapen. Men frågan är nedtystad till efter valet och ”politisk kontroversiell”. Debatt i ämnet i kväll måndag kl 18 på Dunkers med bl a representant för ICAN, som fick Nobels fredspris. Fortsätt läsa Nio av tio svenskar vill att Sverige undertecknar FN:s kärnvapenförbud

USA-politik i Kosovo: Först bomber, sen business

Tio år efter självständigheten är Kosovo ett av Europas fattigaste länder. Bill Clinton står staty i huvudstaden Pristina och det amerikanska företaget Bechtel bygger dyra motorvägar, medan arbetslösheten ligger på omkring 40 procent. 

Dryga månaden efter den så kallade Lewinskyaffären våren 1999 inledde USA:s dåvarande president Bill Clinton bombningar av Serbien 24/3 samma år. Det talades om ”humanitära bombningar” som skulle hejda serbisk etnisk rensning av kosovoalbaner.

Över 10000 människor dödades och bortåt en miljon drevs på flykt. I början av juni lämnade serbiska trupper Kosovo, som administrerades av FN:s UNMIK. I februari 2008 utropade Kosovo sin självständighet efter att tidigare ha varit en autonom provins i Serbien.

Dryga tio år har gått sedan dess. Det självständiga Kosovo har stora ekonomiska problem. Eftersom det inte är krig är det massmediala intresset för det fattiga Kosovo minimalt i västmedier.

Eftersom Clinton bombade Serbien och beredde väg för landets självständighet är han i dagens Kosovo en hjälte, läser jag i bloggen Friends of Kosovo. I huvudstaden Prishtina är huvudgatan uppkallad efter honom, “Bulevardi Bill Klinton”.

En annan gata har uppkallats efter en annan amerikansk president, “Bulevardi Xhorxh Bush”. Stavningen följer den jugoslaviska traditionen att skriva om namn som de uttalas.

Här finns också en staty i övermänsklig storlek av Bill Clinton, som själv på plats avtäckte den under ett besök 2009. Beundran omfattar också fru Clinton, läser jag i bloggen.  Man har döpt en affär med damkläder till ”Hillary”, och Hillary själv har varit där och shoppat.

Men kosovoalbanernas beundran av USA kan te sig ensidig och obesvarad, skriver bloggaren. Natos bombningar av Serbien 1999 handlade inte bara om att få slut på förtrycket av den albanska befolkningen i området, fortsätter bloggaren utan om militärbaser och affärer.

Efter kriget upprättade USA en stor militärbas, Camp Bondsteel, i Kosovo, ett stycke inhägnat USA, med hamburgerställen och hollywoodbiografer. Med 7000 amerikanska soldater är det USA:s största militärbas på Balkan.

Det handlade inte minst om att göra goda affärer. Efter bomberna blev det business.

I Time Magazine beskrevs Kosovokriget 1999 som ”Madeleines krig”, syftande på Clintons utrikesminister Madeleine Albright. Hon la 2012 ett bud på Kosovos statsägda telefon- och postbolag, värt sex miljarder svenska kronor, skrev Bloomberg Businessweek. Affären genomfördes dock inte och hennes bolag Albright Capital Management, drog senare tillbaka anbudet.

Överbefälhavare för kriget var den amerikanske generalen Wesley Clark.  Som ordförande för det kanadensiska Envidity begärde Clark 2012 tillstånd för mineralbrytning i Dukagjini-området i västra Kosovo. Med avancerad teknik skulle man kunna framställa naturgas till ett värde av tre miljarder kronor per år.

Regeringen i Kosovo erbjöd för ett och ett halv år sedan företaget rättigheter att exploatera kolbrytningen på en yta motsvarande en tredjedel av landet. Kritiker menade att Envidity därigenom skulle få i det närmaste monolpol på Kosovos rika kolreserver.

Den amerikanske ambassadören i Prishtina, Christopher Dell, drev hårt frågan om att bygga en ”Patriotisk motorväg” mellan Prishtina och den albanska huvudstaden Tirana. Arbetet skulle utföras av ett konsortium lett av det amerikanska företaget Bechtel, där för övrigt Bell anställdes efter avslutad tjänst i Kosovo.

Bechtel fick ett avtal 2010, trots reservationer från Världsbanken och IMF. Ekonomen Andrea Capussela, som arbetat i Kosovo, menade att vägbygget var irrationellt för Kosovo, med tanke på landets 40-procentiga arbetslöshet, skrev The Guardian 2014.

Vägen stod färdig 2013 . Den är 77 km och kostade 11 miljarder kronor, vilket kan jämföras med landets årliga budget på 15 miljarder.

Den följdes av en ny order från Kosovo till Bechtel, ännu en fyrfilig motorväg för sex miljarder från Kosovos huvudstad Pristina till Makedoniens Skopje.

”USA:s inflytande i Kosovo är enormt”, skriver Andrea Capussela i sin bok State-Building in Kosovo, men ”USA saknar ambitioner att skapa långsiktig utveckling. Många europeiska stater förespråkar just detta, men har stora svårigheter att få gehör för sina planer.”

Efter bombningarna: Dyra motorvägsbyggen utförda av ett amerikanskt multinationellt företag  – i stället för nödvändig social utveckling. I slutänden får det kosovoalbanska folket betala ett högt pris.

Bilderna: Överst Bill Clinton som staty i Kosovos huvudstad Prishtina. Därunder Hillary Clinton utanför klädaffären Hillary i Prishtina. President George W Bush talar i Camp Bondsteel, USA:s militärbas i Kosovo. Därunder firar basens amerikanska soldater Thanksgiving. På nästa bild undertecknas vägavtalet av Kosovos kontroversielle president Hashim Thaci. Bakom honom står Mike Adams, Bechtels ordförande och till vänster om denne USA:s förre ambassadör i Kosovo, Christopher Dell. Längst ner den nybyggda motorvägen genom Kosovo.

 

Nytt kallt krig i spåren av massutvisade diplomater

Ett nytt kallt krig tornar upp sig med krigshot i stället för diplomati. Massutvisningarna av ryska diplomater leder till ökad politisk spänning och ökad risk för krig. Liksom före Irakkriget 2003 handlar det om ej fastställda anklagelser om massförstörelsevapen. Är det bra politik?  Fortsätt läsa Nytt kallt krig i spåren av massutvisade diplomater