Kategoriarkiv: USA

Saudiske kronprinsen måste dömas för mordet

Donald Trump ignorerade under två år mordanklagelserna mot den saudiske kronprinsen Mohammed bin Salman för mordet och styckningen av den regimkritiske journalisten Jamal Khashoggi. Foto: CNN.

Jamal Khashoggi,saudisk-amerikanske journalist, besökte den 2 oktober 2018 Saudiarabiens konsulat i Istanbul. Han skulle hämta nödvändiga dokument för sitt stundande bröllop. Hans fästmö Hatice Cengiz, väntade utanför medan han gick han in på konsulatet – för att aldrig komma ut. 

Inne på det saudiska konsulatet väntade en grupp mördare på honom. Khashoggi slaktades. Hans kropp styckades och bars ut i mindre delar av en grupp män med portföljer. De färdades i ett privatflygplan till Saudiarabien. Planets ägare var den saudiske kronprinsen Mohammed bin Salman. Ingen tullkontroll.

Redan den 16 november samma år rapporterade Washington Post att CIA hade kommit fram till att kronprinsen Mohammed bin Salman hade ”beordrat mordet på Jamal Khashoggi i Istanbul”.

Journalisten Jamal Khashoggi mördades och styckades på det saudiska konsulatet i Istanbul.
Bild: TT/AP/Hasan Jamali/Dagens ETC.

Två dagar därefter, den 20.11.18 utfärdade Donald Trump ett dokument om ”den tragiska händelsen”. Trump slätade över. ”Efter storartade oberoende undersökningar vet vi nu mycket om detta förfärliga brott. … Det kan mycket väl vara så att kronprinsen kände till denna tragiska händelse – kanske gjorde han det eller också gjorde han det inte”. Vid ett annat tillfälle noterade Trump att CIA ”inte kom till någon slutsats om kronprinsens inblandning i mordet, de har vissa känslor, men jag har rapporten”.

De män som verkställde mordet tillhörde kronprinsens krets. Tidigt framkom liknande uppgifter. Men Donald Trump såg till att uppgifter hemlighölls och att det avskyvärda brottet aldrig fördes till domstol, trots att allt pekade på att det utfört på beställning av kronprinsen, som i realiteten är den person som styr Saudiarabien.

I förra veckan publicerade Joe Bidens administration en icke-sekretessbelagd underrättelserapport om mordet på Khashoggi. 

USA:s regering bekräftade kronprinsens roll i mordet. Men man gick inte vidare. 

I tidningen Dagens ETC publicerades på tisdagen ett inlägg av Amrit Singh, jurist vid Open Society Justice Initiative. Hon kräver där att den saudiske kronprinsen måste ställas till svars för det ohyggliga mordet.

 Amrit Singhs organisation uppmanar nu ”EU och andra länder världen över att sluta sälja vapen och militär utrustning till Saudiarabien och att belägga kronprinsen, och alla andra som bär ansvar för mordet, med finansiella sanktioner och reseförbud. Att inte följa upp med dessa åtgärder vore samvetslöst. … kränkningar av mänskliga rättigheter kommer inte längre att ignoreras för att möjliggöra vapenaffärer på mångmiljardbelopp.”

USA, Storbritannien och Frankrike är tre av de största vapenexportörerna till Saudiarabien. Men också Sverige har en betydande vapenexport till Saudiarabien. Denna vapenexport möjliggör att av vår tids värsta brott mot mänskliga rättigheter och internationell humanitär rätt: bombandet av civila mål i grannlandet Jemen.

Salem, six, sits on a bed at a malnutrition intensive care unit at a hospital in the Red Sea port city of Hodaida in Yemen. Bilden från 2016.

Jemen hotas nu av en massiv hungersnöd till följd av Saudiarabiens skoningslösa krig. Miljoner människor hotas av svält, skriver The Guardian. Redan lever två av tre jemeniter under svältliknande omständigheter. Kriget har slagit sönder ekonomin och all offentlig service. 

Värst drabbas barnen. Hälften av alla barn under fem år står inför akut undernäring. Många kommer utan behandling att dö. De som överlever får skador för livet. Sjukdomar som kolera, difteri och mässling dödar ett barn var tionde minut i Jemen. FN-talesmän säger att svälten i Jemen ser ut att bli den värsta för mänskligheten på decennier.

Som en kontrast till rapporteringen av den saudivållade svälten i Jemen står uppgifterna om den saudiske kronprinsen Mohammed bin Salman. Ska han få fortsätta att resa till sitt 300-miljonerdollar slott i Frankrike, som om inget hänt? Det franska 1700-talsslottet nära Versailles har kallats för ”världens dyraste privathem”.

Den saudiske prinsen och härskaren Mohammed bin Salman och hans 1700-talsslott nära Versaille, vilket har betecknats som världens dyraste privata bostad.

USA ökar sin militär i Norge också med atomubåtar Arktis front mot ryssland

Joe Biden fullföljer Trumps nya strategi för Arktis, ”aBlueArctic”. Skärmdump.

Ett nytt kallt krig pågår just utanför Norges nordliga gräns. Det nya kalla kriget har inga fronter men pågår över ett stort arktiskt område. Två stormakter, USA och Ryssland, vill båda ta kontroll över området, som både är militärstrategiskt viktigt och rymmer stora naturresurser, skriver Erik Veum för NRK, den norsk radion.

USA:s nya strategi ”A Blue Arctic” inleddes av Donald Trump men har vidareförts och utvidgats av Joe Biden, vilket innebär kraftigt utökad militär närvaro över Norra ishavet.

Flera hävdar att strategin gör norrmännen tryggare. Andra hävdar det motsatta, skriver Veum diplomatiskt.

Genom den nya strategin kan USA möta möjliga ryska attacker över ishavet och norra Atlanten. De kan också därifrån anfalla ryska mål på land i Ryssland.

Ryssland å sin sida vill kontrollera området utanför sin kust och alldeles särskilt utanför Kolahalvön, där den ryska Nordflottan har sin bas. Bara några mil från den norska gränsen ligger de närmsta militärbaserna, där de strategiska u-båtarna utgör kärnan. Kommer amerikanerna för nära uppfattas det som ett hot.

Isen har varit ett skydd för den långa ryska landremsan mot Norra ishavet. När isen nu smälter upplevs det som ett hot av Ryssland.

Några veckor innan Joe Biden skulle sväras in som president presenterade Trumps dåvarande marinminister, Kenneth Braithwaite, USA:s nya strategi för Arktis, som främst rör den amerikanska marinens flyg och fartyg, men också marininfanterister tränade för arktisk krigföring. Det innebär ökad amerikansk militär närvaro utanför ryska kustområden i norr, skriver norske skriver Erik Veum vidare. Det innebär också fler fartyg, flygplan och ubåtar i och på Nordsjön, Norska havet och Barents hav. 

Fyra amerikanska bombplan B1-B Lancer har i dagarna kommit från Dyes Air Force Base i Texas till Ørlands flygplats nära Trondheim, med 200 amerikanska soldater. De ska träna i luftrummet nordväst om Ryssland och kan utrustas med långtgående kryssningsmissiler.

Det har vært en stor økning i antall allierte ubåter utenfor kysten av Norge. Amerikanerne ønsker å anløpe Tromsø med sine atomubåter. FOTO: PAUL FARLEY / AFP.

Nu har Tromsø blivit hamn för amerikanska reaktordrivna ubåtar, som är eller kan bestyckas med kärnvapen. I höstas fattade staden beslut om detta, trots att många demonstranter utanför rådhuset i Tromsö krävde att inga atomubåtar skulle komma till staden.

Både amerikanska och ryska kärnvapenbestyckade ubåtar har länge patrullerat under den nu smältande polarisen för att i händelse av kärnvapenkrig kunna svara med snabb vedergällning utan att själva upptäckas. När isen nu smälter måste strategierna omprövas.

– Vi vil ikke ha ubåter hit, fulle av ting vi ikke har peiling på. I verste fall kan det føre til at vi får et Tsjernobyl, stort eller lite, sa fredsaktivisten Guri Helene Hansen till NRK. Hon menar att beslutet är ett förräderi mot befolkningen i området.

Också Greenpeace har engagerat sig i frågan.

– Att tillåta atomubåtar i norska hamnar och farvatten är som att spela rysk roulette  med människor och natur, Nato-roulett, sa Frode Pleym, ledare för Greenpeace Norge till NRK i maj 2020.

När Arktis blir en konfrontationszon mellan USA och Ryssland innebär det att Sverige vare sig vi vill eller inte blir inblandat. Ska amerikanska atomubåtar tillåtas också i svenska hamnar??

USA trener på å etablere provisoriske baser ute på isen i Arktis. 
FOTO: US NAVY.

Lawrence Ferlinghetti – Den siste beatpoeten, död

Lawrence Ferlinghetti, utanför City Lights i San Francisco. Foto: Clay Mclachlan/AP/TheGuardian.

Beatpoeten Lawrence Ferlinghetti avled i måndags 101 år gammal. Han var inte bara poet utan också förläggare, konstnär och politisk aktivist, en bohem, som var en av grundarna till den legendariska bokhandeln City Lights Bookstore i San Fransisco. Han var central bland beatgenerationens författare, som Jack Kerouac, Allen Ginsberg och William S. Burroughs. Med hans död är de alla borta.

Från bokhyllan plockar jag fram några av Ferlinghettis böcker, köpta också på City Lights där jag varit några gånger.

Jag läser några rader ur ”A far Rockaway of the Heart”, poem #19:

So rent a museum / and see yourself in mirrors – / In every room an exposition / of a different phase in your life / with all your figures and faces / and pictures of all the people who / passed through you / and all the scenes / you passed through / all the landscapes of living / and longing and desiring / and spending and getting and doing and dying / and sighing and laughing and crying …

And walking through the house of yourself / you climb again to all / the rooms of yourself …

Ferlinghetti identifierade sig som en ”filosofisk anarkist” och blev värd till många sit-ins och protester i City Lights. Han betraktade poesin som ett socialt verktyg, inte bara reserverat för de intellektuella.

1955 hörde han Allen Ginsberg läsa sin dikt Howl (ungefär ”Skriket”). Ginsburg sände dikten till London där den trycktes och därpå skeppades till San Fransisco, där boken beslagtogs. Både Ferlinghetti och Ginsburg fängslades för att ha brutit mot ”sedlighetslagar”.

1958 publicerade Ferlinghetti sin första diktsamling, A Coney Island of the Mind, som såldes i över en miljon exemplar. Den följdes av mer än femtio böcker, diktsamlingar, romaner och reseskildringar.

På sin hundraårsdag 2019 intervjuades han av brittiska The Guardian och sa att han fortfarande drömde om en politisk revolution i USA, trots att ”USA inte är moget för någon revolution. … Det krävs en helt ny generation som inte glorifierar det kapitalistiska systemet … en generation som inte sitter fast i fällan jag, jag, jag.”

Ferlinghetti föddes i New York 1919. Hans pappa var italiensk immigrant och drev en liten mäklarfirma men dog innan sonen föddes. Innan Lawrence fyllt två hamnade mamman på mentalsjukhus. Han togs om hand av en släkting, ”tant Emily” som tog honom till Strasbourg i Frankrike där han lärde sig franska innan han kunde engelska.

Fotnot: Ulf Peter Hallberg, författare och översättare, berättar om den bortgångne beatpoeten i radions OBS Kulturkvarten, lyssna här: Lawrence Ferlinghetti var drömmarnas beskyddare

Mr. Ferlinghetti, standing, in 1957 at a poetry reading. He was a prolific writer of wide talents and interests whose work evaded easy definition.Credit…Nat Farbman/The LIFE Picture  Collection.

Samhälleligt förfall när Åhléns i Helsingborg stänger för gott

Lördagen 13 februari bommar varuhuset Åhléns i Helsingborg igen för gott. Foto Sören Sommelius.

Åhléns varhus på Kullagatan slår igen i dag lördag den 13 februari. Tvärs över gatan skyltar Magasinet med total utförsäljning och nedläggning. Det är inte länge sedan teknikföretaget Clas Ohlsson i närheten slog igen butiken.

För Helsingborgs centrum innebär inte minst stängningen av Åhléns en stor förlust. Åhléns har haft ett stort och blandat utbud av varor med oftast bra kvalitet och rimliga priser.

I ett reportage i HD när nedläggningen blev offentlig sa Veronica Nilsson, PR- och kommunikationschef på Åhléns:

– Hela detaljhandeln är under förändring med nya sätt att handla och en ökad e-handel som påverkar. Vi ställer höga krav på alla våra varuhus vad gäller läge, kundunderlag och lönsamhet och beslutet om nedläggning är fattat utifrån en helhetsbedömning.

– Vi har två varuhus närliggande varandra, på Kullagatan och i Väla, och vår bedömning är att vi har bättre förutsättningar för lönsamhet i Väla framåt och väljer därför att stänga vårt varuhus på Kullagatan.

I samma artikel intervjuas också Hanna Kandell, vd för organisationen Helsingborg city, som ska öka trivseln och antalet besökare i centrum.

– Det är ett hårt slag att Åhléns stänger. Det är en fantastisk butik, som fungerat som en magnet för stadskärnan, säger hon.

De som drabbas värst är förstås helsingborgarna, vi som bor i stan och nu ska tvingas lägga tid, energi och pengar på att ta oss till Väla för inköp av allt fler kategorier varor. För min del gäller att jag högst ogärna sätter min fot där. De politiker som satsat på utbyggnad av Väla har gjort många en otjänst.

Utvecklingen i andra länder, i synnerhet USA, visar att jag inte är ensam om min känsla. Mängder av köpcentra i USA har slagit igen de senaste decennierna. Deras byggnader står ofta kvar och bara och förfaller. Vi kan vänta oss en liknande utveckling här, först förtvinar centrum, sedan slår köpcentrat Väla igen.

Det är en obehaglig form av samhälleligt förfall. Helsingborg hör till de svenska städer som kan förväntas bli drabbade värst, därför att fartblinda politiker låtit Väla ta över så mycket av handeln i stadens centrum.

Jag letar på nätet efter bilder på nedlagda shoppingallerier i USA. Träffarna blir ofantligt många. Jag fastnar för ett galleri i där den Chicagobaserade fotografen Brian Ulrich visar sin utställningGhosts of Shopping Past”, som visats på många platser i USA och Europa. 

Byggnader kan stängas men det får dem inte att försvinna. Landskap kan växa över dem, väggarna möglar, taken störtar samman. Ändå står de kvar som spökstäder som rester av för länge sedan framgångsrika shoppingkomplex över hela USA, heter det i en deklaration till utställningen av Brian Ulrich.

JC Penney, Dixie Square Mall, 2009. Foto Brian Ulrich.

Vill döma Assange i USA Biden följer Trumps linje

President Joe Biden delivers foreign policy speech at the State Department on February 4. (Photo: State Department).

Det amerikanska justitiedepartementet kommer under Joe Biden att fortsätta med att försöka få visselblåsaren Julian Assange utlämnad till USA som spionmisstänkt, alltså med den juridiska process som initierades av gangsterpresidenten Donald Trump. Det framgick av ett uttalande av Marc Raimondi, talesperson för justitiedepartementet till nyhetsbyrån Reuters i veckan, enligt webbsajten The Dissenter.

Det är lika sorgligt som bedrövligt. Uttalandet innebär också att Biden avviker från den politiska linje som Barack Obama stod för, att inte väcka åtal mot Assange. På Obamas tid var samma departement medvetet om vilket hot ett sådant åtal skulle innebära mot yttrandefriheten, skriver The Dissenter.

Det var den 4 januari som den brittiska distriktsdomaren Vanessa Baraitser avvisade USA:s begäran om Assanges utvisning. Hon hänvisade då till att visselblåsarens mentala tillstånd var så dåligt att en utvisning skulle kunna utgör ett hot mot hans liv.

En rad organisationer som arbetar med mänskliga rättigheter, yttrandefrihet har redan protesterat, däribland Amnesty International USA, Freedom of the Press Foundation, Human Rights Watch, PEN America, Project on Government Oversight, and Reporters Without Borders. Tillsammans har man signerat ett brev till den nytillträdde presidentens justitieminister general Monty Wilkinson och krävt att han lägger ner anklagelserna mot Assange. 

I brevet heter det bland annat att anklagelserna mot Assange utgör ett hot mot yttrandefriheten.” Det som Assange gjort är journalistiskt arbete. Journalister på alla större nyhetsredaktioner talar med källor, ber om förtydligande och mer dokumentation och arbetar ofta med dokument som regimen betraktar som hemliga.”

Om Assange döms skulle det skapa en praxis som kriminaliserar den sortens grundläggande journalistiskt arbete, heter det vidare.

Trumpregimen positionerade sig tidigt som en fiende till den fria pressen på en mångfald sätt skriver man vidare. Under Trumps presidenttid publicerade Wikileaks den 13 april 2017 dokument som visade att CIA spionerat på och infiltrerat de större partierna i Frankrike inför presidentvalet där 2012.

Detta fick dåvarande CIA-chefen, senare utrikesminster och devot Trumpanhängare, Mike Pompeo att attackera Wikileaks och Assange. Han stämplade Wikleaks som en ”icke-statlig spionorganisation och hävdade att Assange inte hade några grundlagsskyddade yttrandefrihetsrättigheter ”eftersom han inte är en amerikansk medborgare”.

Under den nya administrationen har man antagit en policy mot de ledande journalisterna som kan låta hövligare, skriver Kevin Gosztola i artikeln i The Dissenter. Men genom att inte överge Trumps linje mot Assange ”visar Bidens justitiedepartement att den nya presidentens tal om yttrandefrihet liknar plattityder”.

En vecka som skakar USA

I USA pågår nu intensivt arbete med förberedelser inför onsdag den 20 januari, då Joe Biden ska sväras in som ny president. Det högerextrema eller rentav fascistiska angreppet på Capitolium den 6 januari har skapat djup oro i landet. Den fråga många ställer sig är om landet kommer utsättas för nya attentat på installationsdagen i Washington, men också runtom i de amerikanska delstaternas många huvudstäder.

Bland de terrorister som angrep och tog sig in i Capitolium har nu 200 identifierats och ett hundratal arresterats. 

Bland de gripna finns dussintals vita högerextremister som fanns på FBI:s listor för eftersökta, vars närvaro den 6/1 väckte akuta frågor om säkerheten den 20/1.

Det har framkommit att det vid stormningen av Capitolium fanns planer på att kidnappa och döda kongressledamöter, kanske också vicepresidenten Mike Pence, som ju ”svek Donald Trump”. Inne i Capitolium hördes mobben skandera ”Häng Pence”. Uppgifter cirkulerar också att republikanska Trump-lojala kongressledamöter samarbetat med mobben och lämnat ut uppgifter om var enskilda demokratiska kongressmän har sina kontor.

Vid installationsceremonin på tisdag skulle ju tillträdande presidenten Joe Biden kunna bli ett mål för attacker. För att förhindra något sådant har man byggt höga staket runt såväl Capitolium som Vita Huset. Innanför staketet finns 20 000 tungt beväpnade nationalgardister för att försvara ceremonierna och med alla medel motverka varje ansats till en statskupp, vilket outtalat är vad många fruktar.

Vid tidigare presidentinstallationer har miljoner människor följt ceremonin från den stora öppna platsen nedanför Capitolium. I år kommer hela området att vara avspärrat. Besökare är inte välkomna.

Liknande problem fruktas i alla delstatshuvudstäderna. Många har också lokalt kallat in nationalgardet. 

En pensionerad flygofficer, Larry Rendell Brock, greps i söndags i Texas. Brock var en i mobben som var inne i Capitolium. Brocks avsikt var att ta gisslan eller kanske avrätta medlemmar i USA:s regering, sa åklagaren i Texas, Jay Weimer på torsdagen. 

Medan hans boss Trump förbereder en vanärad sorti från presidentämbetet ägnar sig utrikesminister Mike Pompeo med frenesi åt den brända jordens taktik, skriver New York Times i en ledare på fredagen.

Under den senaste veckan har han fattat en rad beslut vars enda avsikt är att göra livet så svårt som möjligt för hans efterträdare som utrikesminister. Han har placerat Kuba på listan över stater som stöder terrorism, han tänker peka ut Huthirebellerna i Jemen som en terroristorganisation.

Han har vidare underlättad förutsättningarna för amerikanska diplomaters kontakter med Taiwan-officiella (för att störa relationerna med fastlands-Kina)  och har deklarerat att Iran är Al Qaidas hemmabas.

Dessutom har Pompeo prisat USA:s och Trumps utrikespolitiska framgångar” i mängder av tweets, där han hyllat att USA lämnade Parisklimatavtalet, liksom USA:s sätt att bryta kärnvapenspridningsavtalet med Ryssland och Obamas avtal med Iran mot kärnvapenspridning.

Så agera en fullfjädrad politisk gangster, skulle jag vilja säga.

Pompeo var för övrigt den amerikanske politiker som nog mest av alla hotat Sverige om konsekvenserna av ett underskrivande av FN:s förbud mot kärnvapen.

Avgående utrikesminister Mike Pompeo. Illustration by The New York Times; Pool photo by Andrew Harnik.

Avsätt Trump efter den misslyckade statskuppen! USA ledande demokrati?

”När nu också världens ledande demokrati genom Trumps populistiska uppmaningar och anhängarnas stormning av Kapitolium kastas in i ett kaos som hotat själva valprocessen under dess sista skälvande fas, är det lika exceptionellt som illavarslande, skriver Leif Lewin.” Foto: Lev Radin/TT/DN. Bildtexten från DN.

”Trump flyttar USA tillbaka till det fördemokratiska våldet” var rubriken på en viktig debattartikel på DN-debatt efter stormningen av Capitolium i Washington, skriven av Leif Lewin, professor emeritus i stats­kunskap.Lewin diskuterar olika tolkningar av demokratibegreppet. Han skriver bland annat:

”När Donald Trump de senaste veckorna obstruerat mot valresultatet, förflyttar han i ett slag amerikanska politik till det auktoritära lägret eller, om man så vill, tillbaka till det fördemokratiska samhället som inte kände någon annan metod för att avsätta en ledare än våldet.”

Trump uppmanar till statskupp. Skärmdump Al Jazira.

I de flesta andra sammanhang skulle det kallats misslyckad statskupp eller åtminstone försök till statskupp. Den ansvarige skulle ha gripits och arresterats. I all synnerhet som samme person har hela presidentmakten att – ”fullt lagligt” – utlösa ett kärnvapenkrig – eller åtminstone göra ett nytt försök att förhindra installationen av sin efterträdare.

När högerextrema Proud Boys och andra Trumpanhängare i onsdags stormade USA:s ”riksdagshus” skedde det på tydlig uppmaning från president Trump. Syftet var uppenbart, att genom våld hindra kongressen i räkningen av elektorsröster för att utse Joe Biden till ny president.

Det som normalt bara var en ritual, en formell kvarleva från längesedan utnyttjades till att försöka hindra fullföljandet av Bidens valseger, den seger som Trump envist hävdade berodde på att valet var riggat och på att medierna villigt levererade fake news. Han själv stod för sanningen.

Dagarna efter förefaller det som om Trump backat en tumsmån och fördömt våldet i samband med stormningen, som hittills krävt fem dödsfall.

Bland många i båda de amerikanska partierna finns ändå en rädsla för att Donald Trump ska återkomma med nya attacker mot ”det stulna valet”. Därför har några börjat tala om att använda det 25:e tillägget till konstitutionen för att avsätta Trump före den 20 januari, då Joe Biden ska avlägga presidenteden.

Själva ceremonin är som gjord för nya våldsutbrott, där ingenting är otänkbart som alltid när väldigt många människor samlas.

Men tiden är kort och hindren är många. Om Trump sitter kvar som president har han fortfarande all presidentmakt till sitt förfogande. Desperata handlingar kan inte uteslutas.

I Lewins annars intressanta text finns en formulering som jag värjer mig mot. Han skriver:

”När nu också världens ledande demokrati genom Trumps populistiska uppmaningar och anhängarnas stormning av Kapitolium kastas in i ett kaos som hotat själva valprocessen under dess sista skälvande fas, är det lika exceptionellt som illavarslande.”

I kommentarerna i veckan efter det som skedde i DC har återkommande liknande formuleringar återkommit, att USA skulle vara ”världens ledande demokrati”.

Så är inte fallet. Den amerikanska demokratin är sedan decennier illa medfaren och bygger på ett förlegat system som skapar stora orättvisor. Principen med två senatorer för varje delstat är helt orimlig. Detsamma gäller regeln att varje delstat bestämmer sina egna regler för röstning i de nationella valen. Möjligheten till gerrymyandering, politisk omritning av valkretsar, är absurd.

Sättet att utse domare till Supreme court/Högsta domstolen och därigenom bestämma möjlig politik för decennier framöver är djupt odemokratisk.

Allra viktigast är kanske kraven på den som kandiderar i ett val att kampanja för att samla in miljardbelopp till TV-annonser och annat. Bara de superrika har möjlighet att kandidera till president. Och Högsta domstolen hart för tio år sedan slagit fast att just detta handlar om ”yttrandefrihet”. Regeln infördes under Obamas presidenttid, han själv protesterade ihärdigt mot domstolsbeslutet, men förgäves.

En stor mobb tog sig på onsdagen in i Capitolium i Washington, med mycket litet polismotstånd. Skärmdump Fox News.

En historisk dag för USA, för Georgia och Atlanta

Raphael Warnock with Secretary of the Interior Ken Salazar at the Martin Luther King Jr. National Historical Park in 2009, i Atlanta, Georgia.

Onsdagens statskupplika kravaller utanför Capitolium i Washington DC försköt intresset från sydstaten Georgia, där ett fyllnadsval i senaten ledde till att demokraterna på onsdagen vann två viktiga senatorsplatser och därmed kan styra senaten, liksom tidigare representanthuset. Den tillträdande presidenten Joe Biden får därmed kraftigt ökade möjligheter att driva en egen politik.

Genom valutgången kan folket i Georgia sent om sidor ha gjort upp med sin djupt rasistiska sydstatshistoria.

Tisdagens fyllnadsval av två senatorer i amerikanska Georgia var avgörande för USA:s framtid. Demokraterna vann knappt båda valen och kan därmed styra senaten. Det spelar en avgörande roll för Joe Bidens politiska förutsättningar. Senaten godkänner nomineringar av bland annat statsråd och domare till Supreme Court, Högsta domstolen. Majoriteten är på alla sätt avgörande viktig.

När Barack Obama valdes till president 2007 hade han också majoritet i senaten och politiska möjligheter. Så avled legendariske Edward Kennedy och ersattes i fyllnadsvalet av en republikansk senator. Därmed fick också republikanerna majoritet i senaten – och Obamas svårigheter tornade upp sig.

Republican former senator Sen. Kelly Loeffler has been photographed with Chester Doles, a former head of the Ku Klux Klan and member of the neo-Nazi National Alliance. Photo: Mark Reinstein/Corbis.

Atlanta är i dag en modern storstad. Coca-Cola har sitt högkvarter här liksom CNN. 1996 genomfördes de olympiska sommarspelen här. Men för bara dryga seklet sedan var Georgia centrum för Ku Klux Klan i USA.

En halvtimmes bildfärd från Atlantas centrum ligger Stone Mountain, en kultplats för KKK som lät hugga in väldig reliefer av tre av sydstatskonfederationens ledare. Det var här den ”andra klanen” bildades 1915. Ordföranden för afroamerikanska NAACP har kallat relieferna ”den största hyllningen till vit rasism i världshistorien”.

KKK hade 1925 fem miljoner medlemmar – och behärskade politiken i sju delstater, bland annat Texas, Ohio och Kalifornien. Idag är Stone Moutain-området mest en amerikansk tingeltangelpark.

Martin Luther King föddes 15 januari 1929 i ett rasistiskt och segregerat Atlanta.

När King växte upp var sådant som parker, simbassänger och biografer ”endast för vita”, som i apartheids Sydafrika. Hans tillflykt blev baptisternas Ebenezerkyrka, där hans pappa var pastor och där King själv också senare verkade.

Raphael Warnock, som nu vunnit demokraternas ena post i senaten för Georgia är liksom King var präst i Ebenezerkyrkan. I sitt politiska budskap knyter han på många vis an till Martin Luther King. Han är också den förste afroamerikanska senatorn i Georgias historia.

Det är häpnadsväckande. Av delstatens dryga tio miljoner invånare är bortåt en tredjedel afroamerikaner. Ändå har på ett sekel inte en enda ur befolkningsgruppen nått senaten. För övrigt är det tjugo år sedan Georgia hade en demokratisk senator.

Warnocks motståndare i valet var senator Kelly Leffler. Under valkampanjen ställde hon till skandal genom att låta fotografera sig tillsammans med Chester Doles, nynazist och tidigare en av KKK främste ledare. Hon slog ifrån sig med att hon inte ”visste vem han var”.

Den bara 33-årige Jon Ossoff, av judisk härkomst, är undersökande journalist och dokumentärfilmsproducent, som sedan 2013 i London gjort dokumentärer om sådant som  ISIS krigsförbrytelser i Afrika och korruption i olika länder.

Också Ossoff har starka rötter i medborgarrättsrörelsen. Han har arbetat för medborgarrättsledare John Lewis, som avled i höstas. Lewis som i sin tur som ung arbetade med Martin Luther King, gav Ossoff sitt stöd i dennes valkampanjer.

Nyvald demokratisk senator för Georgia: Jon Ossoff med sin fru, Alisha Kramer, under kampanjen för valet till kongressen 2017, då han bl a fick stöd av den legendariske medborgarrättsaktivisten John Lewis. Foto: Wikipedia.

 

Mobbens korkade uppror mot Trumps ”stulna val”

I Washington skulle på onsdagen elektorernas röster sammanställas i kongressen. Därmed skulle valet av Joe Biden till ny president bekräftas. Proceduren är reglerad i konstitutionen, som en avstämning framtill presidentinstallationen den 20 januari, om knappt två veckor. Ingenting blev som det var tänkt.

På morgonen höll sittande presidenten Donald Trump ett tal där han vädjade till sina anhängare. Novembervalet var stulet. Han uppmanade sina anhängare att protestera efter att först förgäves försökt få vicepresident Mike Pence att bryta mot konstitutionen och förklara valet ogiltigt. Det senare lyckades inte. Men en bullrig mobb fångades av Trumps budskap. 

Några tiotusen personer gick aggressivt till storms mot Capitolium, där kongressen just sammanträdde. Man slog sönder fönster, tog sin in i sessionssalar. Pence evakuerades liksom Kamala Harris. De kvarvarande uppmanades att bära gasmask och att låsa in sig på sina kontor. Borgmästaren i Washington DC sände ut allt vad nationalgarde han kunde få fram och utlyste undantagstillstånd från klockan 18 lokal tid.

Ser en amerikansk revolution ut så här? Kanske. Det som skedde var inte oväntat. Trump har i ett halvår orerat om ett stulet val, utan minsta bevis. Många trodde på honom, kanske nästan halva USA:s befolkning.

I ett avseende lyckades mobben. Joe Biden blev inte bekräftad som ny president. Han framträdde i direktsänd TV i sena kvällen.

Kommer Trump att ge sig efter det här? Jag tvivlar. I ett andra tal på kvällen svensk tid uppmanade han sina anhängare att gå hem.

”Jag förstår hur ni känner”, sa han flera gånger och upprepade också att ”valet var stulet”.

Bland de han ”förstår” fanns utanför Capitolium också de hårdföra nyfascisterna i ”Proud boys”, hängivna Trumpsupportrar, som i DC till följd av huvudstadens vapenlagar inte kunde bära sina tunga vapen helt öppet som på de flesta andra platser i USA.

Mobbens korkade uppror i Washington var bland det värsta som inträffat i huvudstaden på decennier. Som väl var föreföll aktionerna illa planerade. Bara en person rapporterades ha kommit till skada.

Allra sist på kvällen kom en glädjande nyhete från Atlanta i Georgia. Då hade rösträkningen i det kompletterade senatsvalet gett till resultat att demokraterna vunnit två oändligt viktiga platser i senaten. Med det beskedet är förutsättningarna för Bidens presidenttillträde bästa möjliga, genom kontroll både av senatens och representanthusets majoriteter.

Därmed borde Trump vara borta från centrum i amerikansk politik och förhoppningsvis också ur medierna, en nåd att stilla bedja om.

Mera om senatsvalet i Georgia i en kommande blogg.

Gripna inkräktare, som tagit sig in i Capitolium, den amerikanska regeringsbyggnaden. Skärmdump CNN.

assange utvisas inte till USA

Domaren Vanessa Baraitser vid Old Bailey-domstolen i London betraktade visselblåsaren och journalisten Julian Assange som skyldig i alla de fall han åtalats för. Ändå var innebörden i hennes dom som blev offentlig på måndagen att Assange inte kommer att utvisas till USA, åtminstone inte nu.

Assanges försvar har anlitat en psykolog som sagt att han lider av djup depression med hög självmordsrisk. Just självmordsrisken blev domare Baraitsers argument för att Assange inta kan utvisas till USA.

Assanges förståeliga depression har av FN:s specielle rapportör om tortyr, professor Nils Melzer, kopplats samman med att han under lång tids varit inspärrad i det omänskliga Belmarshfängelset, Storbritanniens svar på Guantánamo, och där utsatts för långvarig psykologisk tortyr.

”Det var rätt beslut men med fel motivering”, skrev The Guardians Owen Jones på måndagseftermiddagen. Jones skriver vidare att det är värt att notera att en brittisk domstol pekar ut ett amerikanskt fängelse som alltför barbariskt för at kunna garantera Assanges säkerhet.

Jones skriver vidare att det handlar om något som går långt utöver Assange som person, ”det handlar om journalistikens möjligheter, om den fria pressen och mest viktigt av allt, om möjligheten att i framtiden avslöja illdåd och grymheter begångna av världens sista kvarvarande supermakt”.

Domen kommer säkerligen att överklagas från båda sidor. Vi är många som ändå drar en suck av lättnad, även om domen också innebär att processen kommer att fortsätta. Det viktigaste nu är att Julian Assange efter alla år släpps fri och ges möjlighet att leva ett normalt liv. Allt annat är orimligt, om Storbritannien ska kunna kallas en rättsäker stat.

I ett inlägg i samband med domen skrev Arne Ruth, f d chefredaktör och Kulturchef på Dagens Nyheter bland annat:

”Assange har inget blivit anklagad för att illegalt ha avslöjat amerikanska säkerhetshemligheter utan för att han avslöjat brott begångna av amma regering. Skulle han utvisas till USA komma han nästan säkert att dömas till 175 års fängelse av en jury vald från området runt CIA:s högkvarter i Virginia. Resultat hade blivit att han begravts levande för återstoden av sitt liv.”

Arne Ruth skriver vidare:

”Den namnkunnige tyske journalisten Günther Wallraff har varnat: Det som händer inför våra ögon är ett försök att radera ut spår av internationell lag och den fria pressens möjligheter att belysa kränkningar av den. Assange har valts för att skapa prejudikat och tjäna som varning för andra. Ingen någonstans i världen går säker för USA:s långa arm.

FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna antogs efter andra världskriget för att begränsa nationalstaternas agerande i sina egna länder och internationellt. Den innebär förbud mot att skada civila i krig och mot att använda tortyr, liksom rätten till asyl och respekten för alla nationers medborgerliga integritet.

För Wikileaks, grundad av Julian Assange, har det varit en central uppgift att avslöja brott mot dessa rättigheter.”

Rättegången mot Julian Assange har beskrivits som en modern Dreyfusskandal och som en historisk rättegång. Det ligger mycket i tanken. Därför är det bedrövligt att svenska medier länge varit så tysta och oengagerade av Assanges öde och därmed av mediernas framtida villkor.

2000-talets digitalt styrda krig kan inte granskas med 1900-talets metoder. Det behövs digitala fredsivrare, visselblåsare som vågar riskera allt för att avslöja krigets vanvett och bidra till en fredligare värld. Och medier som vågar vara obekväma, vågar belysa övergrepp.

En utvisning av Julian Assange hade dömt en modig visselblåsare. Men fallet berör mer än en person, det handlar om allas vår framtid. Därför är det viktigt att organisationer som Reportrar utan gränserAmnesty och FN krävt att hans fall ska läggas ner.

Och efter måndagens dom att Assange som person återfår rätten att leva sitt eget liv som människa på jorden.

Julian Assange sitter häktad av politiska skäl, menar hans försvar. Många demonstrationer har hållits för att han ska friges. Foto: Francisco Seco/AP/TT