Kategoriarkiv: USA

Ingen aborträtt i USA: Fängelse i stället för vård

Tatyana Fazlalizadeh: To Be Without Choice, 2019

I USA diskuteras nu hur Trumps utnämningar av två konservativa domare i högsta domstolen/Supreme Court påverkar samhället under decennier. Allra mest handlar det om ”Row v Wade”, ett av de mest kända rättsfall som behandlats av den Högsta domstolen i USA. 

Året var 1973 och domstolen slog fast i sin dom i fallet att fri abort ingår i den konstitutionellt skyddade rätten till privatliv. Då domen avkunnades hade endast ett begränsat antal delstater infört fri abort, och de flesta delstater var därför tvungna att revidera sin lagstiftning.

Nästan femtio år senare ser det ut som om klockan kommer att vridas tillbaka i tiden genom att ”en konstitutionell rätt kriminaliseras”, när domstolen förbjuder abort nationellt i USA. Så är rubriken på en artikel i senaste numret av New York Review of Books (3 december 2020), skriven av Madeleine Schwartz, en av tidskriftens regelbundna medarbetare.

Hon menar att för de flesta amerikanska kvinnor är rätten till reproduktiv hälsa och abort redan så inskränkt att ett totalt abortförbud inte skulle göra någon större skillnad.

Många kvinnor lever i distrikt utan tillgång till fungerande abortklinik. Eller så har de inte råd att uppsöka en sådan eller för den delen söka vård över huvud taget.

Delstaternas lagstiftning har i större delen av USA gjort abort till ett omöjligt val för de allra flesta amerikanska kvinnor. Enbart under första halvåret 2019 infördes över 400 delstatslagar med syfte att inskränka möjligheten till abort eller förbjuda den helt. Under valet beslöt väljarna i Louisiana att delstatens konstitution skulle ändras och slå fast att abort var förbjudet.

Restriktionerna har lett till att många kliniker som kunnat erbjuda abort nu har stängts. Schwartz nämner att sedan 2013 har åtminstone 275 sådana klinker tvingats slå igen, enligt New York Times. Aborter kan heller inte utföras på de flesta sjukhus och kan sällan bekostas av sjukvårdsförsäkringar, Medicaid.

Det handlar också om pengar. En abortklinik är ett förlustföretag. De krafter som arbetar mot aborter har ofta tillgång till kapital för antiabortkampanjer.

I ett uppmärksammat fall i universitetsstaden Austin i Texas 2016 gav Supreme Court sitt stöd till en klinik i staden. Samma klinik tvingades ändå stängas två år senare sedan en antiabortorganisation tagit över lokalerna.

Till det kommer att kvinnors val när det gäller reproduktiv hälsa saknar stöd och drivs av, med Madeleine Schwartz ord, en ”aptit att straffa”, ”med fängelsestraff i ställt för medicinsk vård, åtal i stället för diagnos”.

Det här handlar inte bara om abort utan om så mycket mer, om flickors och kvinnors värdighet och medborgerliga rättigheter, skriver Schwartz vidare.

The Roberts Court, November 30, 2018. Seated, from left to right: Justices Stephen G. Breyer and Clarence Thomas, Chief Justice John G. Roberts, Jr., and Justices Ruth Bader Ginsburg and Samuel A. Alito. Standing, from left to right: Justices Neil M. Gorsuch, Sonia Sotomayor, Elena Kagan, and Brett M. Kavanaugh. Photograph by Fred Schilling, Supreme Court Curator’s Office.

Irene Svenonius: TRUMP PÅ SVENSKA i sjukvården

Stockholms finansregionråd  Irene Svenonius (M) beklagade nyligen att Trump förlorade valet och twittrade ”Må nu republikanerna ta senaten och huset, så att inte politiken går fööör långt åt vänster” (Twitter). Foto: FOTO: EMMA-SOFIA OLSSON/SVD/TT

Härförleden beklagade Stockholms finansregionråd  Irene Svenonius (M) att Donald Trump förlorade det amerikanska presidentvalet: ”Må nu republikanerna ta senaten och huset, så att inte politiken går fööör långt åt vänster” (Twitter).

Moderata Irene Svenonius är en av få svenska politiker utanför Sverigedemokraterna som aktivt sympatiserat med Donald Trump.

I sin krönika i söndagens Aftonbladet betecknar Jan Guillou henne som Sveriges mest inflytelserika sjukvårdspolitiker. Han tycker att det är skrämmande att hon sympatiserar med de amerikanska republikanerna, vars ”sjukvårdspolitik” (som måste sättas inom citationstecken) under Trumps presidentskap i huvudsak gått ut på att slå sönder Obamacare och därmed beröva flera tiotals miljoner ”mindre bemedlade” amerikaner möjlighet till subventionerad eller fri sjukvård.

I det amerikanska klassamhället har fortfarande stora grupper ingen ekonomisk möjlighet att söka sjukvård annat än vid närmast livshotande akuta tillstånd. En diagnos på en svår sjukdom som cancer är den vanligaste orsaken till personlig konkurs i USA. Den privatiserade vården som leder till stora förtjänster för försäkringsbolag och vårdföretag är en skam för landet som modern demokrati.

Att en person som Svenonius ställer sig bakom Trumps försök att förstöra Obamacare borde diskvalificera henne från varje form av sjukvårdspolitiska uppdrag.

I en ledare i Aftonbladet skrev i förra veckan Jonna Sima om två aktuella svenska rapporter som tecknar en dyster bild av hur den privata vården snabbt växer fram i Sverige. Tankesmedjan Katalys beskriver konsekvenserna av att var tionde vuxen svensk i dag har tecknat en privat vårdförsäkring. Det skapas gräddfiler som borde bryta mot hälso- och sjukvårdslagen stadgar att vård ska ges ”på lika villkor för hela befolkningen”. 

Så kan svensk demokratisk sjukvård steg för steg amerikaniseras med destruktiva konsekvenser för den allmänna vården.

Guillou skriver vidare:  ”Gång på gång lovade Trump sina hängivna åskådarmassor att avskaffa ”Obamacare”. Och möttes var gång av ett stormande jubel. Få ting är nämligen så förhatligt för nutidens republikaner som tanken på fri sjukvård. Eftersom det skulle innebära att vilken fattig och till och med svart jäkel som helst skulle kunna få sjukvård på samma villkor som en rik eller vit person. Vilket alltså vore ”kommunism”, eller än värre ”socialistisk kommunism”.”

Som finansregionråd i Stockholm är Svenonius ansvarig för såväl korruptionsskandalen Nya Karolinska, världens dyraste sjukhus, som den under 14 år idogt privatiserade och försämrade sjukvården i Stockholm.

I en blogg för en vecka sedan berättade jag om hur samma Svenonius handskades lättsamt med vårdmiljoner när hon utan att frågan stod på dagordningen på ett möte klubbade igenom ett köp på en kvarts miljard av skyddsutrustning, främst andningsskydd, köpt av ett företag som dessutom hade regionens uppdrag att testa och även döma ut konkurrenters andningsskydd.

Om de så kallade nationellt konservativa partierna, M, KD och SD, tar makten vid valet 2022 kan Irene Svenonius förmodligen räkna med att få politiskt nationellt ansvar för sjukvårdsfrågor i Sverige. Väntar oss i så fall en Trump på svenska? Risken är överhängande.

Mordet på tidningarna. Tjugo år efter nedläggningen av Arbetet

Tidningen Arbetet i Malmö lades ner den 30 september år 2000. Mats Ekdahl, som blev tidningen siste chefredaktör var besviken och bestört. På bilden står Ekdahl till höger om porträttet på tidningens grundare Axel Danielsson – framför tidningens samlade personal och tidningshuset.

Mordet på en tidning” ljöd Ekdahls ursinniga rubrik i Arbetet lördagen den 23:e september. Sveket var fullbordat.

Under tidningens sista dagar filmade Fredrik Gertten, Erik Bäfving och Ulf Södergren dag och natt den historiska veckan då Arbetet dog. Deras film ”Mordet på en tidning” skulle i dagarna ha visats för medlemmar i Publicistklubben i Malmö, men visningen blev – coronainställd.

Att läsa om Axel Danielsson och om Arbetet är som att snabbspola Sveriges historia de senaste 133 åren.

Danielsson grundade tidningen Arbetet 6 augusti 1887 i Malmö, vilket kunde ske genom det stöd han hade hos facket. Föregående år hade han översatt Kommunistiska manifestet. I Malmö bildade han även ett socialdemokratiskt arbetarparti med facket som kärna, en kärna som var mycket radikal, läser jag på Wikipedia.

1888 dömdes Axel Danielsson till 18 månaders fängelse för sina texter i Arbetet. Under straffets verkställande skrev han för tidningen och blev något av en legend eller martyr. Även det skönlitterära verket Genom gallret. Skizzer på vers och prosa tillkom i fängelset. På 1890-talet var han delaktig i studentkretsarna i Lund kring Bengt Lidforss och tuakotteriet. Till vilket en period också August Strindberg sällade sig.

Längre fram i tiden fick Arbetet som sista stora socialdemokratiska tidning en speciell roll i det politiska Sverige. På Wikipedia läser jag vidare:

”Som socialdemokratisk tidning i en av Sveriges största städer hade Arbetet ett starkt inflytande jämfört med motsvarande lokaltidningar i andra städer. Chefredaktören under 1970-talet, Frans Nilsson, och Olof Palme umgicks flitigt med varandra även privat och många utspel av socialdemokratiska statsråd och politiker publicerades först i Arbetet.”

I en blogg 2012 skrev Expressens f d chefredaktör Thomas Mattsson om Arbetets nedläggning och om filmen, som han såg som en ”sorglig skildring av hur läsarna i Malmö förlorar en konkurrent till främst Sydsvenskan och Skånska Dagbladet”. Mattsson skriver vidare:

”Konkurrensen på tidningsmarknaden i Malmö med lokala aktörer som Sydsvenskan, Skånska Dagbladet, Expressen Kvällsposten, Metro och City är stenhård och det är svårt att se hur förlusttyngda Arbetet skulle ha kunnat klara sig, när problemen hade pågått så länge.” Till det kom att ”LO inte var så sugna på att satsa medlemspengar på att driva den vidare…”

Bara några år senare förändrades förutsättningarna för tidningsutgivning i Sverige dramatiskt. Unga läsare ville inte betala för nyheterna. Marknadsföringen på nätet slog ut tidningsannonserna. Facebook och Google håvad in det mesta.

2014 köpte Sydsvenskan Helsingborgs Dagblad. Vad som följt under de sex åren sedan dess är att  att nästan allt vad Sverige har av dagstidningar köpts upp av några monopol-aktiga miljardkoncerner, med Bonniers som dominerande aktör. Arbetet hade inte kunnat överleva i den miljön.

Som jag ser det är det här bara en övergångsfas. Kanske klarar sig ett begränsat antal stora tidningar, men med dramatiskt nedskurna ekonomiska förutsättningar. Den lokala kvalitetsjournalistiken utanför storstadsregionerna har små möjligheter att överleva på sikt.

Till det kommer attackerna på medierna från de tre högernationalistiska partierna, M, SD och KD, mot det mesta av kvalificerad nyhetsförmedling och mot public service i synnerhet. Skulle deras politik få genomslag närmar sig Sverige ett medielandskap med stora likheter med det amerikanska som skapade Donald Trump, framburen av halva det amerikanska folket, lika okunnigt som rabiat.

Utvecklingen har då gått från ”mordet på en tidning” till ”mordet på tidningarna”. Vad sker med samhället utan de kvalificerade tidningarna, eller rättare deras kompetenta granskande journalister?

Rupert Murdochs Fox News har i det mesta fungerat som både Donald Trumps enda informationskälla och hans oblyga PR-organ.Bilden från THE CHASER QUARTERLY.

Övningen med USA ”strider mot alliansfriheten”

Hösten 2020 skulle en stor Nato-Auroraövning hållits i Sverige för 630 miljoner, med förband från USA och många Natoländer. Coronan stoppade övningen som ersattes av den största hittills med amerikanska specialförband som genomförs i dagarna. Bilden från Aurora 17, Foto: Alexander Mahmoud/DN.

Den stora militärövning med amerikanska specialförband som just
nu pågår över svenskt territorium till havs och till lands strider mot vår alliansfrihet, skriver Sven Hirdman, tidigare statssekreterare i
försvarsdepartementet, och Pierre Schori, före detta statsråd och FN-ambassadör i ett inlägg i Dagens Nyheter.

De båda författarna skriver:

”Dessa krigsövningar strider mot vad den svenska alliansfriheten
har stått för i 200 år. Vi noterar i sammanhanget att
alliansfriheten inte ens nämns i den nya totalförsvarspropositionen. En sådan ny svensk säkerhetspolitik skulle riskera att dra in Sverige i ofärd och göra oss till ett förstahandsmål i händelse av en ny stormaktskonflikt i Europa.”

Alternativet, en bristvara i den svenska debatten, är att Sverige
tillsammans med andra länder som Finland, Tyskland och
Frankrike söker verka för minskade stormaktsspänningar i
Europa.”

Egentligen ville Försvarsmakten 11 maj till 4 juni 2020 genomföra en andra ännu större variant av Aurora-övningen än den 2017. 25 000 soldater från många länder skulle delta i övningen vars beräknade kostnad var 660 miljoner kronor. Övningen skulle genomföras med totalförsvaret över hela Sverige men med tyngdpunkten i Blekinge och Skåne.

Under Aurora 2017 ställdes skarpladdade amerikanska patriotmissiler upp på Gotland, sannolikt riktade mot Ryssland. Efter övningen köpte Försvarsmakten dyrt de amerikanska missilerna, trots att dessa var äldre, mindre effektiva och dyrare än en fransk EU-variant.

Under Aurora 2020 skulle svenska officerare tillsammans
med amerikanska kollegor bemanna och öva det amerikanska
Patriot-batteriet. När Sverige drabbades av coronapandemin ställdes dock övningen in – eller rättare sköts på framtiden till 2021 eller senare.

Mitt i upptrappningen av det dödliga viruset och drastiska inskränkningar av medborgarnas rörelsefrihet lät
försvarsminister Peter Hultqvist (S) meddela att Sverige nu i november skulle samöva tillsammans med Pentagons marin-, -flyg- och
markförband i den svenska skärgården. Övningen har de senaste
dagarna pågått med hänvisning till det kritiserade så kallade
svenska värdlandsavtalet med USA.

Övningens egentliga syfte synes vara att förbereda för att
svenska förband tillsammans med det amerikanska 352:a
specialoperationsförbandet – som stridit i Irak och Afghanistan –
ska kunna ingripa militärt i andra länder, skriver Hirdman och Schori vidare, ”läs på andra sidan Östersjön”.

I de baltiska staterna finns en förståeligt oro för en rysk attack. Men de tre staterna för medlemmar i båda EU och Nato, varje ryskt försök att återinliva deras territorier i Ryssland är dömt att misslyckas.

Vid en upptrappad konflikt mellan Ryssland och de baltiska staterna har Sverige viktigare roller att spela än att delta militärt tillsammans med amerikanska förband i angrepp på Ryssland. Ett sådant agerande skulle dra in Sverige i ett storkrig som ingen är betjänt av, ett storkrig med kusliga perspektiv.


Varför så tyst i Sverige om Julian Assanges hotande utvisning till USA?

Günter Wallraff. Från Fib/Kulturfront 11-2020.

Wikileaks visselblåsare Julian Assange sitter inspärrad i HM Prison Belmarsh, ett av Storbritanniens värsta fängelser sydöst om London. Anklagelserna mot honom är diffusa, utom från USA, där han betraktas som spion och kan förvänta sig ett långvarigt och knäckande fängelsestraff om han utvisas dit. I maj 2019 inleddes förhandlingar om USA:s begäran att få honom utlämnad. Besked förväntas den 4 januari 2021.

Olika aktioner har genomförts för att uppmärksamma Julian Assanges otroligt utsatta position. Under hösten gjordes ett upprop lett av Arne Ruth, DN:s tidigare chefredaktör och kulturchef, länge engagerad i yttrandefrihetsfrågor. Det var en vädjan för Assanges sak och ett upprop för hans frigivning, med markering av Sveriges speciella roll, med tanke på de våldtäktsanklagelser som härrör från hans besök här.

3000 namnunderskrifter samlades in. Men från politiskt håll och från de stora medierna var ointresset kompakt. Inte en rad publicerades om uppropet i DN, hans gamla tidning, inte i Svenskan, Aftonbladet eller Sydsvenskan/HD.

Varför är det så tyst i Sverige om Julian Assange, undrar Arne Ruth i en artikel i senaste numret av Fib/Kulturfront 11-2020, där han intervjuar den legendariska tyske journalisten Günter Wallraff, som leder en bred stödrörelse för Assange i Tyskland. Tre tyska toppolitiker har ställt upp som frontfigurer för hans upprop. Den viktigaste tyska morgontidningen, Frankfurter Allgemeine Zeitung, har upplåtit en helsida åt namnlistan.

Julian Assange och före honom Chelsea Manning riskerade allt för att ge en insyn i den amerikanska arméns krigsförbrytelser i Afghanistan och Irak. Via Wikileaks fick världen, skriver Arne Ruth: ”… en inblick i den amerikanska militärmaktens löpande rapportering om sina egna övergrepp mot civila. Vi har fått kunskap om det kollektiva mördandets psykologi: att upprätthålla en känslodistans mellan bödel och offer.”

Chelsea Manning dömdes till 20 års fängelse för sina avslöjanden om hur detta har går till:

”Du hör en av piloterna säga ”Han är sårad”, och direkt efteråt ”Jag skjuter.” Och sedan hörs skratt. En minibuss kör fram för att rädda de sårade. Föraren har två barn med sig. Soldaterna säger: ”Du får skylla dig själv om du tar med barn till slagfältet.” Och sen skjuter de. Fadern och de sårade dödas direkt, barnen blir allvarligt skadade. Förövarna av dessa och andra massakrer har aldrig ställts till ansvar. Det var inte krigsförbrytarna eller våldtäktsmännen som bestraffades. Det var avslöjarna som har förföljts i efterhand. USA har anklagat dem för ”konspiration” och ”spionage”. Att avslöja ett brott blir ett brott i sig.”

”FN:s rapportör om tortyr, Nils Melzer, har anklagat Sverige för att ha utsatt Assange för psykologisk tortyr i maskopi med USA och Storbritannien. Sveriges regering har vägrat att ens kommentera hans anklagelser. Med ett undantag, den partilösa Amineh Kakabave, har Sveriges riksdagsledamöter slutit upp bakom den kollektiva tystnaden”, skriver Arne Ruth vidare.

I Tyskland är det annorlunda än i Sverige. Günter Wallraff leder en bred stödrörelse för Assange. En gång förföljdes han i Tyskland för sina avslöjanden men fick stöd från Sverige:

– När jag hotades av det tyska rättssystemet efter mina avslöjanden kunde jag alltid räkna med stöd från ditt land. Det svenska samhället var en demokratisk förebild. Sverige stod upp för internationella rättsprinciper. Och det var inte bara i teorin. Sverige hade en statsminister som vågade tala klarspråk om Vietnam. Olof Palmes ställningstaganden fick uppmärksamhet över hela världen. Han förkroppsligade globala rättsprinciper. Allt detta tycks nu ha vänts upp och ned både i praktik och teori.

Günter Wallraff upprörs vid tanken på att Assange utlämnas till USA.

– Han förtjänar vårt stöd utan reservationer. Men vår medkänsla med honom måste också ha en politisk inriktning. Vi får inte blunda för den politiska skulden hos de som kallar honom förbrytare. Blir han utlämnad till USA handlar det om en samtidig utlämning av alla demokratiska värden.

Wikileaks frilade krigsförbrytelser av värsta slag, där förövarna aldrig ställdes inför rätta. Vi behöver nya medier som rapporterar systematiskt om krigsförbrytelser, och vi måste bygga gränsöverskridande opinioner som ser till att de skyldiga ställs inför rätta, säger Wallraff.

– Vi måste skapa demokratiska motkrafter som inte låter sig stängas in i nationella rättsföreställningar som de tyska eller de svenska. Om demokratiska principer ska ha en chans att överleva måste vi främja nya former av gränsöverskridande rörelser.

Gun camera footage of the airstrike of 12 July 2007 in Baghdad, showing the deaths of journalists Namir Noor-Eldeen and Saeed Chmagh by a US helicopter. Bild från Wikipedia.

Haaretz: Kommer Trump att bomba Iran före sin avgång?

Bilderna från brittiska Daily Mail.

Trump har 69 dagar kvar vid makten. Kommer han att chockera världen genom att bomba Iran, undrar den ansedda israeliska tidningen Haaretz i en analys skriven av Amos Harel.

I nästa vecka besöker den hundra procent Trump-lojale amerikanska utrikesministern Mike Pompeo Israel. Pompeo talade tidigare i veckan om att USA borde förbereda sig för Trumps andra presidentperiod.

Ett amerikanskt anfall på Iran är trots allt mindre troligt. Men det skulle troligen leda till ett krig mellan Iran och Israel, vålla död och oändligt mänskligt lidande inte bara i de båda nämnda länderna utan också i andra delar av Mellanöstern.

Den hårdföre israeliske premiärministern Netanyahu, personlig vän till Trump, är politiskt illa ute och skulle kunna ”gynnas” av ett krig. Men krig och storkrig som det här handlar om är inget som går att förutsäga.

Pompeo lyder utan tvekan Trumps order. Frågan är hur Pentagon kommer att reagera. Efter valet sparkade Trump den sittande försvarsministern,  Mark Esper, och utsåg snabbt en totalt lojal efterträdare.

Många ledande republikanska politiker har också efter valet lydigt ställt upp för´Trumps absurda attacker på vad han kallar ”fusket i valet”.

Pompeo attackerade nyligen, skrev brittiska Daily Mail, Irans religiöse ledare Khamenei för att ha ”stulit hundratals miljoner dollar från det iranska folket”. Han kallade också det iranska valet för ett dåligt skämt och omnämnde USA som ”the greatest nation”. Detta skedde inte minst som ett svar på Khameinis angrepp på det amerikanska valet och Trumps sätt att reagera på valutgången.

Daily Mail skriver inte om bomber mot Iran men spekulerar i att Trump kommer att utfärda en serie av nya hårda sanktioner mot Iran innan presidenten lämnar sitt ämbete den 20 januari 2021.

På så vis skulle Trump effektivt kunna sätta käppar i hjulet för Joe Bidens ambition att återupprätta kärnvapenavtalet med Iran – och skapa kaos för den ingående presidenten, som en absurd personlig vendetta.

Bilden underst: Skärmdump från israeliska Haaretz.

Trump bedriver ett öppet krig mot rösträtten i valet

Väljare i Georgia köar för att få rösta. Foto: Justin Sullivan/Getty/AFP/DN.

USA:s demokrati står inför ett existentiellt hot i dagens presidentval, skriver Martin Gehlin i Dagens Nyheter:

I tolv av delstater som kan avgöra valet har Donald Trumps kampanj och lokala republikaner försökt genomföra nya vallagar som kan göra det svårare för demokraterna att rösta, eller ogiltigförklara deras röster.

Aldrig förr, skriver Gehlin, har den sittande presidenten själv drivit ett öppet krig mot rösträtten och valets legitimitet.

• Vid åtminstone tolv tillfällen har Trump själv sagt att han inte kommer att acceptera ett nederlag i valet.

• Vid mer än 20 tillfällen har han hotat med, eller uppmanat till, våld mot meningsmotståndare och nyhetsmedier.

• Under månaderna inför valet har presidenten uppmanat sina väljare att rösta två gånger, dels med poströster och dels i vallokalerna, vilket är ett federalt brott.

• Trump har även bett anhängare ansluta sig till lokala valkontor för att helt enkelt vägra räkna rösterna för Joe Biden och demokraterna.

Ännu värre är de administrativa och juridiska åtgärder som Trumpkampanjen i samarbete med republikanska partikollegor i avgörande delstater vidtagit för att minska valdeltagandet i områden där det bor många demokrater.

Vid minst 14 tillfällen har Trump och republikanerna försökt stämma delstater som infört nya regler för att underlätta röstprocessen under pandemin.

I Florida har republikanerna infört ett kontroversiellt hinder för tidigare fängelsedömda, som nu måste betala tillbaka alla skulder för att få rösta.

Det handlar om 1.4 miljoner dömda som avtjänat sitt straff och kan leda till 100 000 underkända röster i delstaten där Trump för fyra år sedan segrade med knappa 44 000 röster. Se tidigare blogg: http://www.nyakultursoren.se/?p=13126

I Texas har republikanerna genomfört en lag som innebär att det bara finns en låda för att lämna röstsedlar per distrikt. De försvårar röstande särskilt i storstäderna, där demokraterna dominerarmed mycket långa köer, medan den ofta republikanska landsbygden gynnas.

Texas republikaner har även infört krav på fotolegitimation för att få rösta. De godkänner vapenlicens, men inte studentlegitimation, vilket förväntas gynna Trump. De har även infört krav på att den som vill poströsta måste ange ett gott skäl för detta. Att vara äldre än 65 och ange oro för pandemin som skäl godkänns inte, skriver Martin Gehlin vidare.

I Georgia har vallokaler konsekvent stängts i storstäder och svarta områden, där Demokraterna har starkt stöd. Många har fått köa i tio, tolv timmar för att rösta de senaste veckorna.

Forskning från University of Pennsylvania visar att svarta väljare löper sju gånger större risk än vita väljare att få köa i mer än en timme för att rösta.

Konservativa domstolar, ofta med domare tillsatta direkt av Trump, har överlag godkänt Republikanernas kontroversiella vallagar, trots att medborgarrättsgrupper menar att det handlar om öppna försök att förhindra valdeltagande.

Enligt rösträttsexperten Ari Berman har Trump-tillsatta domare röstat med republikanerna i 21 av de 25 fall om vallagar som hittills hamnat i domstol under hösten.

Allra värst verkar det bli i Pennsylvania, en delstat som Trump måste vinna för att kunna sitta kvar. Han kämpar nu för att förjhindra att poströster räknas efter valdagen. att förhindra att poströster, där demokraterna förväntas vara överrepresenterade, räknas efter valdagen.

”Lyckas Trump kan det mycket väl avgöra delstaten till hans fördel”, konstaterar Martin Gehlin.

– Donald Trump bedriver inte kampanj mot Joe Biden, utan mot själva presidentvalet, skriver Simon Schama i Financial Times.

Och risken för våld och högerextrem terrorism från valdagen och framåt ökar dramatiskt.

President Donald Trump i Pennsylvania – en av flera delstater där Republikanerna och Trump-kampanjen samarbetar för att försöka stoppa post- och förtidsröster.Foto: Mandel Ngan/AFP/DN.

Usa kan lära av Tyskland hantera historiens brott

Det stora monumentet över Förintelsen i hjärtat av Berlin. Foto: Michael Kappeler/AFP/DN.

USA har mycket att lära av tyskarna då det gäller att göra upp med de mörkaste sidorna av sin historia, skriver författaren Ola Larsmo i Dagens Nyheter. Hans utgångspunkt är den tysk-amerikanska författaren Susan Neimans nya bok ”Learning from the Germans – Confronting race and the memory of evil”.

När Susan Neiman på 1980-talet lämnade USA för att kring år 2000 slå sig ner i Berlin kom hon till en stad i ett land som grundligt förändrats av historien. Hon menar, också som judinna, att tyskarna gjort upp med sin historia – och därigenom neutraliserat den. Den tyska termen är Vergangenheitsaufarbeitung – hjälpligt översatt som ”att arbeta av sin historia”. 

Jag har själv på resor i Tyskland under de senaste 20-30 åren drabbats av samma insikt. Det Tyskland som under decennierna efter kriget och nära nog hela 1900-talets sista tid låg i skuggan av nazismens förbrytelser har genomgått en omvälvande metamorfos, och omvandlats till ett demokratiskt land som inte förnekar nazismens brott, men hanterat dem och lärt av dem. Det är både befriande och imponerande.

Min upplevelse av fenomenet kom genom de tyska bokhandlarna, som i nästan alla städer jag besökt har haft ett fylligt urval med böcker om nazismen och då inte minst dessa lokala konsekvenser.

Under en lång period efter andra världskriget var det inte så, skriver Larsmo. Kalla kriget gjorde att ”Västtyskland, med ockupationsmakternas goda minne, i långa drag ställde in sin uppgörelse med nazismen. .Huvudfienden var Sovjetunionen. Allt annat var historia.”

På Västtysklands justitiedepartement hade 66 procent av de anställda högre tjänstemännen så sent som 1966 en bakgrund i nazistpartiet, och i Bundeskriminalamt var siffrorna ännu obehagligare; där var 75 procent före detta partimedlemmar och hälften var före detta SS.

Den verkliga uppgörelsen med det förflutna började enligt Susan Neiman först efter Återföreningen 1990, det som kallas Die Wende.. En speciell roll spelade en stor utställning  om den tyska reguljära arméns, Wehrmachts, krigsförbrytelser och delaktighet i Förintelsen i öst, som visades fram till 2004 och sågs av mer än en miljon besökare. 

Åren runt sekelskiftet blev därmed en vändpunkt för den tyska förståelsen av den egna historien. Få ursäkter eller bortförklaringar återstår längre i det allmänna medvetandet. Det är inte så att Tyskland skulle vara fritt från rasism eller högerextremism – framväxten av högerextrema Alternativ för Tyskland som parti är något Neiman diskuterar i detalj. Men hon påminner om att motkrafterna är betydligt starkare.

Utifrån sina erfarenheter av Tyskland vänder Susan Neiman blicken mot sitt första hemland USA. Där saknar hon helt en liknande genomlysning av den egna historien.

Många är okunniga om vad som skedde i USA under decennierna efter inbördeskrigets slut 1865, då landets afroamerikaner genom utslag i Högsta domstolen förvandlade många svarta slavar till mer eller mindre livegna ”sharecroppers” och berövade den frihet som konstitutionen garanterade dem.

Korsbränning i Gainesville, i Florida 1922. Bild: Wikipedia.

Martin Luther King och medborgarrättsrörelsen gjorde stora framsteg, som då det gällde rösträttslagar och åtgärder mot lynchning (Man räknar med 5 000 lynchningar av afroamerikaner mellan 1890 och 1960).

Samtidigt fortsatte ett dåligt juridiskt system att skapa grova orättvisor för afroamerikaner, som inte är lika inför lagen, fortfarande 2020. Medborgarrättsrörelsens ledare, som Martin Luther King, hyllas på museer men skändas i vardagen. Polismord på svarta hör till vardagen.

Därför är Black Life Matters-rörelsen så otroligt viktig i kampen mot de historiska kvarlevorna från slaveriets tid. En liknande ”rening” är också nödvändig för indianerna. USA lever som nation med ett nertystat folkmord på den indianska urbefolkningen.

En rasistisk och nationalistisk president, som inte ens orkat fördöma nyfascister som Ku Klux Klan, kan inte få stå i vägen för ett annat och mänskligare USA än dagens.

I USA:s solkiga historia ryms också det kusliga folkmordet på indianernas ursprungsbefolkning, något som ännu mindre bearbetats i historieskrivningen eller påverkat den den nationella självbilden –även om Holywood väl har backar från de grövsta indianer och vita-skildringarna.

Bilden här under Lynchningen av judiske Leo Frank i Georgia i augusti 1915. Foto Wikipedia.

Bilder av lynchningar hör till det fåtal mordbilder där förövarna stolta poserar med sina offer. Bilder som den här gjordes ofta till vykort.

USA håller andan av skräck inför valet på tisdag

Trums justitieminister William Barr; illustration by John Cuneo.The New York Review of Books.

The New York Review of Books har inför presidentvalet på tisdag gjort ett speciellt valnummer (November 5, 2020). som inleds med ett 14-sidigt ”symposium”, där 17 författare starkt personligt men ganska kort redovisar tankar och känslor inför valet.

Många är djupt bekymrade och ytterst osäkra på vad som kan komma att hända. Elaine Blair ser de fyra åren med Trump som en utveckling från ”dåligt till värre”. Under hans första presidenttid fanns det några rådgivare som trots allt kunde hålla tillbaka presidentens värsta impulser. När de avskedats utan specifika skäl finns inga motkrafter.

Inför en möjlig andra fyraårsperiod kan det amerikanska folket i Vita huset förvänta sig en president som upprepade gånger uppmuntrat våld. som hetsat fram vita rasister och hotat med att sätta in militär mot civila demonstranter.

Blair skriver: ”Skräcken för osäkerhet och våld under perioden efter valet är stark hos alla. Jag önskar att det redan vore den 3 november, så att jag kan börja med att försöka komma över dess konsekvenser”.

David Blight, professor i historia vid Yale, tänker med fasa på att det stundande valet kan komma att bli det första sedan 1860 när det är möjligt att miljoner på båda sidor inte kommer att aspekter valutgången.

”Vi är egentligen två politiska stammar som utkämpar ett kallt krig vilket kan bli avgörande för om vi kan överleva osämjan som underblåsts av pandemin, en rasistisk konfrontation , en ekonomisk kollaps, en enastående domares Högsta domstolen-domares död och den valkampanj som vår inhemske auktoritäre president fört.”

Hur kan detta ske i USA 2020, inte i Belarus, Ungern, Turkiet eller Venezuela, frågar sig Blight.

Republikanerna har undergrävt valsystemet med odemokratiska skumraskaffärer. Samtidigt hävdar Trump oavbrutet att det enda sätt han kan förlora valet på är om genom valfusk, ”genom att demokraterna stjäl röster”.

Men skriver Blight, det främsta valfusket är själva systemet. Republikanerna har vunnit valet två gånger utan att ha fått flest röster. Den ena gången var det George W Bush som vann valet med några hundra röster efter det att högsta domstolen avbrutit rösträkningen.

Den amerikanska senaten är en genuint odemokratisk institution. Den har i dag republikansk majoritet trots att de demokratiska senatorerna valts med 15 miljoner fler röster, genom att valsystemet gynnar de mindre delstaterna.

Inför det kommande valet är den enda känslor de flesta amerikaner kaan dela oro eller snarare ångest, konstaterar författaren Hart Kunzru. Han skriver:

”Vår politiska debatt handlar inte om politik. Den har samma form som samtalen om pandemin, Vilken är risknivån, vilka försktighetsåtgärder kan vi vidta …” Kommer alla valsedlar att räknas? Kommer presidenten ens överväga att avgår om han förlorar?”

Justitieminister William Barr granskas i en egen artikel i samma nummer, med rubriken” Enabler in chief”, ungefär ”den som möjliggör och verkställer”. Artikelförfattaren Fintan O’Toole, menar att Barr helhjärtat gett sitt stöd åt Trums ambition att till varje pris t hem valet, med vilka metoder som helst.

Barr är den viktigaste personen i Trumps övergångsteam, skriver Fintan O’Toole, Men här handlar det inte om en demokratisk maktöverföring utan om en övergång från republikansk demokrati till republikanskt totalitärt styre.

”Valsymposiet” kommer att fortsätta, både i följande nummer och på nätet.

The New York Review of Books (November 5, 2020).

Har Trumps påtryckningar påverkat besutet att porta Huawei från svensk 5G-nät?

Skärmdump från brittiska The Guardian med bild på Huawei’s brittiska högkvarter i Reading,n Reading Foto: : Matthew Childs/Reuters/The Guardian.

Det kinesiska företaget Huawei kastades het nyligen ut ur arbetet med det svenska 5G-nätet. Det var Post- och telestyrelsen, PTS, som beslutade att Huawei , Ericssons värsta konkurrent, och ZTE inte fick leverera utrustning till det nya nätet. Bakom beslutet låg Säpo,som medlande att Huawei utgjorde en säkerhetsrisk.

Säpo har med stöd i en ny lagregel, säkerhetsgranskat de operatörer som ville vara med i auktionen enligt 16 olika värderingskrav. Domen från Säpo är hård; man menar att Kina bedriver cyberspionage och teknikstöld och att ”partistaten” Kina kan utöva påtryckningar på Huawei, skriver Dagens Nyheter.

Därför förbjuds bolaget att leverera utrustning till det som kallas ”centrala funktioner” i 5G-nätet, ett besked som överraskade de svenska operatörerna.

Något liknande hände i juli i Storbritannien, skriver The Guardian:

I personliga kontakter mellan den brittiska regeringen och Huawei fick det kinesiska bolaget senare beskedet att dess förbud mot att medverka i brittisk 5G-uppbyggande sker efter våldsamma påtryckningar från president Trump, avslöjade The Observer.

Konfidentiella samtal mellan Whitehall/den brittiska regeringen och Huawei gav företaget intryck av att beslutet kunde rivas upp om Trump förlorade det stundande presidentvalet och de antikinesiska stämningarna i Trumps Washington klingade av.

Har Trumps USA utövat påtryckningar på Sverige och på Säpo? När det gällde frågan om Sverige skulle skriva under ICAN:s förbud mot kärnvapen gjordes flera sådana påtryckningar helt öppet, med indirekta hot från USA:s sida. Det kan inte uteslutas att något liknande skett då det gäller Huawei och svensk 5G-utbyggnad.

I den nämnda DN-artikeln är Haval van Drumpt, vd för mobiloperatören Tre i Sverige upprörd över hanteringen av Huawei och 5G, som kostar hans bolag mellan tre och fem miljarder.

– Det är faktiskt horribelt att ge operatörer med investeringshorisont på tio år nya villkor så här nära auktionen, det handlar om stora ingrepp i näten. Man får en känsla av de myndigheter som ligger bakom detta inte förstår hur vår verksamhet fungerar. Då menar jag inte PTS, säger Haval van Drumpt.

– Jag kan förstå om utrustning för det så kallade kärnnätet, där intelligensen i 5G-nätet finns , kan behöva bytas ut – men nu ska vi ta ner allting, inklusive plåtantenner på hustaken. Jag anser att det finns andra mindre drastiska sätt att säkerställa säkerheten.

Han säger vidare att en bra bit över hälften av den utrustning som skulle användas för 5G-nätet skulle ha kommit från Huawei, som man samarbetat med i flera år.

– Vi har förberett vår utrullning av 5G under lång tid och ställt raka frågor till myndigheter om någon leverantör ska förbjudas. Svaret har varit nej. Något måste ha hänt under veckorna före beslutet.

Huawei har också reagerat på PTS beslut. Man anser att det är taget på felaktiga grunder. Bolaget hävdar att man verkat i Sverige i 20 år utan att någon har påvisat några säkerhetsproblem.

– Vi menar att myndigheterna helt ändrat spelreglerna utan att konsultera oss, säger Kenneth Fredriksen, chef för Huawei i Norden och Baltikum.

Frågan som borde genomlysas nu är förstås vilken roll Trumps USA och Trumpadministrationens myndigheter spelat för beslutet? Skulle Sverige ytterst ha fallit undan för Trumps antikinesiska politik? Bara isstanken är besvärande i sammanhang där det gäller så stora ekonomiska insatser och byggande av hållbar och utvecklingsbar teknik för framtiden.