Kategoriarkiv: Stockholm

18 % av de covid-19-döda i Sverige dog på Stockholms äldreboenden

Foto: Pontus Lundahl/TT.

Under april månad, då flest avled i covid-19, sköttes mer än hälften, 52 procent, av läkarkontakterna med sjuka på Stockholms äldreboende på distans av Familjeläkarna i Saltjöbaden AB. På boendena som Capio Legevisitten ansvarade för var siffran 70 procent. Smittan tog sig in på hälften av regionens boenden och över tusen personer har avlidit.

Stockholmsregionen var värst drabbad i Sverige under coronapandemin.

Hittills har 5.692 personer avlidit i i Sverige under covid-19-pandemin. Av dessa har 2.634 bott på särskilt boende, 1.063 i Stockholms län.

Bortåt en femtedel av alla dödsfall i Sverige av covid-19 inträffade alltså på Stockholmsregionens 390 vårdboenden.

Uppgifterna bygger på uppgifter som Dagens Nyheter begärt ut och redovisat i två angelägen reportage i veckan, där det framkommer att under pandemin genomfördes vart tredje läkarbesök på distans.

DN skickade i juni ut en enkät till de äldreboenden i regionen som Capio och Familjeläkarna ansvarar för – 359 av totalt 390 boenden. En stor andel svarade inte, vissa gav ett gemensamt svar från ägarkoncerner som Attendo eller Vardaga, andra hänvisade till respektive läkarbolag.

Bland de 70 boenden som svarade, uppgav 23 att de från mars till maj inte haft några fysiska läkarbesök på boendet. 31 boenden svarade att beslut om att inleda palliativ vård för patienterna tagits via telefon, andra att telefonordinationer är vanliga.

Borde inte läkarbesöken tvärtom ha ökat under pandemin, när så många insjuknat och avlidit?, undrar DN:s reportrar Lisa Röstlund och Annika Gustafsson.

Capio Sveriges chefläkare Margareta Danelius slår ifrån sig med att det varit en fråga om patientsäkerhet. Det är inte logiskt. Skulle de sjuka på äldreboendena varit säkrare utan ett läkarbesök än med?

Allmänläkaren Panteha Hatefi hade tidigare medicinskt ansvar för ett 60-tal äldre på ett servicehus i Stockholm, och ingår i styrelsen för Svensk föreningen för allmänmedicin. Hon anser att de minskade fysiska läkarbesöken under pandemin väcker många frågor.

– Man undrar vad det är för bedömningar som har skett på distans, vad det är för tillstånd man tyckt lämpar sig. Beslut om palliativ vård – har det skett per telefon och har man då kunnat prata med patienten? Har planering av vården skett i samråd med patienten? Om det handlar om en läkemedelsgenomgång så kan den absolut ske på distans, men vid en akut försämring så måste man träffa och undersöka patienten, säger Panteha Hatefi.

Bengt Winblad, professor i geriatrik, säger till DN att han inte anser att covid-19-patienter kan bedömas på distans och upprörs över att palliativ vård ordinerats över telefon.

De båda privata läkarbolagen, Familjeläkarna och Capio, bär ett stort ansvar för sin hantering av läkarinsatserna på Stockholms äldreboende, den ”vård” som kostade så många liv och där beslut ibland fattades på telefon utan att läkaren ifråga ens digitalt träffat den sjuke.

I mars bodde 14 700 personer på äldreboenden i Stockholm. Var femte äldre smittades redan under pandemins början.

I juli hade sju procent av de 14 700 (eller över 1000 personer) avlidit covid-19-smittade, vilket motsvarar 18 procent av alla som dött av pandemin i Sverige.

Familjeläkarna och Capio svarade för läkarinsatserna för 90 procent av de boende inom Stockholms äldreomsorg.

Hos Familjeläkarna har 24 procent som varit listade smittats med sjukdomen, och 9 procent avlidit. Hos Capio Legevisitten har 16 procent smittats och 5 procent dött med covid-19.

DN har sedan i maj förgäves sökt Familjeläkarna i Saltsjöbaden för en intervju. Företaget svarar i ett mejl att siffrorna är missvisande. Enligt regionen är dock siffrorna jämförbara,. skriver DN.

Alla dessa döda på äldreboendena tyder på stora systemfel. Det var kris för vården i Stockholm redan före pandemin, skriver sju riksdagsledamöter från Vänsterpartiet för Stockholmsregionen i en debattartikel i Aftonbladet. De konstaterar att det var den offentliga vården som rädda liv men att man nu när pandemin tycks klinga av snabbt ska skära ner på vårdkostnaderna genom att avskeda vårdpersonal. Men Stockholmsregionens styrande politiker – moderater, centerpartister, liberaler, kristdemokrater och miljöpartister –håller in med. I stället har man bestämt sig för att ge de vårdanställda en ny käftsmäll:

”Det här är en del av en systematisk politik från styret i Stockholmregionen, där privatiseringar ständigt går före robust och jämlik vård.”

Förhållanden är dessvärre likartade i Region Skåne, där till råga på allt sjukvårdspolitiker höjde priserna för covid-19-proven för att regionen skulle tjäna på det och där det på samma sätt som i Stockholm nu talas om ansvarslösa och kortsiktiga neddragningar av vårdens resurser i stället för att bygga upp en för framtiden bättre rustad vård för alla.

Far och flyg! Sju kommuner köper en flygplats och byter snabbt sin resepolicy

Flygplatsaffären är ett steg närmare förverkligande. Politikerna i kommunstyrelsen i Helsingborg har sagt ja med bred majoritet. Nu är det upp till kommunfullmäktige.Bild: Johan Nilsson/TT

Hej vad det ska flygas i höst! Särskilt i NV-Skåne. Ängelholms flygplats läggs ner den 1 september av den nuvarande ägaren Peab. Samtidigt tar sju kommuner i Familjen Helsingborg över driften genom att tillsammans gå in med 50 miljoner för att köpa flygplatsen och ”täcka framtida drift”.

I onsdags ställde sig en bred majoritet i Helsingborgs kommunstyrelse bakom förslaget, skriver Helsingborgs Dagblad. Bara miljöpartiet stod för en rimligt förnuftig hållning och reserverade sig:

– Vi tycker att den här affären ökar miljöutsläppen och sänker ekonomin, säger Marcus Friberg (MP), kommunalråd.

Också vänsterpartiet, som inte sitter med i kommunstyrelsen, är inne på samma linje.

– Vi tycker det är helt förkastligt att kommunen tar över driften av en flygplats – både av miljömässiga och ekonomiska skäl. Det är en dålig idé att finansiera flygplatsen med skattepengar, säger Ingrid Mattiasson Saarinen, gruppledare för Vänsterpartiet i Helsingborg.

Mest satsar Helsingborg på flygplatsen, 21 miljoner av totalt 50. Sedan följer Ängelholm med 16 miljoner och Höganäs med dryga fem miljoner.

I Höganäs skar man i juni ner bortåt 10 miljoner i budgeten från äldreomsorgen, skrev jag i en blogg. Nedskärningarna skedde trots krisen på äldreboendena i landet med kring hälften av de döda i pandemin. Dryga två månader senare går samma kommun in som delägare i flygplatsen med ett stort och stötande belopp.

I NV-Skåne har de ledande politikerna varit engagerade anhängare av FN:s klimatpolitiska mål och därför avrått från alla flygresor, särskilt de kortare. Men det var inte mycket värt.

Nu tänker flera orter se över sin resepolicy. I Helsingborg är föga förvånande SD pådrivande. Naturligtvis kommer snart de lokala politikerna att flyga fram och tillbaka till Stockholm i samhällsnyttans namn och för att rädda flygplatsen inbillar de sig, fast de kunde tagit tåget eller konfererat via zoom och andra digitala verktyg.

Flygplatsens ekonomiska utfall har rasat under coronakrisen efter att tidigare ha varit på nedgående under klimatdebattens tryck. Men för de styrande politikerna, dessa pladderhattar, anpasslingar och åsiktsakrobater, tycks nu flygplatsens kortsiktiga ekonomi vara viktigare än miljön och mänsklighetens framtid.

Huvudargumentet för satsningen sägs vara att en flygplats i Ängelholm anses vara nödvändig. Annars kan inte näringslivet resa fram och åter till Stockholm över dagen. Och då skulle ”ett stort antal jobb försvinna från regionen”.

Bor man i Kullabygden eller på Bjäre för att flyga fram och tillbaka till Stockholm?

Tågsatsningar vore något annat. Från Helsingborg till Stockholm tar tåget 5 timmar 50 minuter, med byte i lund. Från Lund till Stockholm går det nästan 100 minuter snabbare att ta tåget till Stockholm (4 t 12 min), trots att Lund ligger längre från Stockholm än Helsingborg. Med kreativa tågsatsningar skulle restiden från Helsingborg lätt kunna pressas under fyra timmar.

De sju kommunernas flygsatsningar är i min värld omoraliska, de är inte nödvändiga i coronapandemins tider, det finns andra resealternativ. Dessutom tror jag att det är en dålig ekonomisk satsning. Kommer flygplatsen att finnas kvar såg 2030? Jag tvivlar bestämt.

Miljöbestämda beteenden har rotat sig i samhället, mycket mer än vad vi tror, inbillar jag mig. Ängelholms flygplats har dessvärre passerat bäst före datum.

Att som SD vilja uppmuntra folk att börja flyga igen är ju både omoraliskt och korkat.

SD i Helsingborg vill ändra på flygpolicyn.

– Det blir märkligt att ha en resepolicy som motverkar våra egna syften, säger Michael Rosenberg (SD) kommunalråd.

I Höganäs har flygresor i princip varit förbjudna. Men nu ska kommunen ändra sin resepolicy. Detsamma vill Peter Danielsson (M) i Helsingborg, men betonar i anständighetens namn vikten att hitta lösningar som bidrar till flygets omställning till mer miljövänliga bränslen och liknande.

Alliansen vill att Skåne minskar kollektivtrafiken med tio procent

Under sommaren har det uppstått trängsel på en del skånska stads- och regionbussar.Bild: Peter Frennesson/HD.

Skåne blir i höst det enda storstadslänet som drar ner på kollektivtrafiken, skriver Helsingborgs Dagblad. Busstrafiken minskas på ungefär tio procent. Antalet pågatåg drogs redan i våras ned på kvällar och nätter.

Det är de styrande allianspolitikerna som bär ansvaret för nedskärningen. I mina ögon är beslutet kortsiktigt och ansvarslöst. Det visar ännu en gång att regionpolitikerna saknar kompetens och engagemang för i djup mening livsviktiga frågor. Om smittspridningen åter tar fart är deras ansvar stort.

”Politikerna driver ekonomin så hårt att det får konsekvenser för dem som är beroende av kollektivtrafiken”, säger Andreas Schönström (S).

Andreas Schönström är andre vice ordförande för kollektivtrafiknämnden i region Skåne. Han menar att nedskärningen av kollektivtrafiken kan bidra till att öka smittspridningen i regionen.

– Vi kan inte skära ner på bussar och tåg så pass mycket att resenärer trängs ihop på bussen eller tåget bara för att vid nästa hållplats gå på restaurang där man tvingas sitta på två meters avstånd.

Carina Zachau (M) är ordförande i kollektivtrafiknämnden. Hennes recept är att försöka få skolorna att ändra sina scheman så att skolorna börjar på lite olika tider och därigenom sprida ut resenärerna.

Men då drabbar det de seniorer som i Malmö (från 70 års ålder) och Helsingborg (från 75) åker gratis på de tider dit man vill flytta gymnasieeleverna.

– Hellre än att gymnasieelever ska riskera trängsel med 70-plussare borde fler avgångar sättas in, menar Andreas Schönström.

Den tioprocentiga minskningen i busstrafik motiveras med att regionen inte har nog med pengar för att kompensera för minskat resande under pandemin. Det stöd på tre miljarder kronor till de regionala kollektivtrafikmyndigheterna som regeringen presenterade i maj kommer inte täcka hela bortfallet.

I landets andra två storstadslän Stockholm och Västra Götaland uppger Skånetrafikens motsvarigheter SL respektive Västtrafik att de kommer att köra enligt ordinarie hösttidtabell.

Region Skånes beslut är ogenomtänkt, obehagligt och inkompetent. Ska man spara in på kollektivtrafiken och därmed riskera smittspridning och mänskligt lidande och död? Ska vården betala för att kollektivtrafiken sparar? Ska medborgarna betala med hälsa och liv??

Och ska pendlarna gå över till att åka bil med allt vad det innebär för miljön?

Fotnot 1: I juni varslade Skånetrafiken Arriva 300 anställda, lite mer än hälften av alla anställda, på Pågatåg och bussar om uppsägning. Länk här: https://www.hd.se/2020-06-12/300-anstallda-pa-pagatagen-varslas-om-uppsagning

Ungefär samtidigt varslade bussbolaget Nobina 255 anställda i Skåne om uppsägning. 

Fotnot 2: Se också en tidigare blogg: Blir det ”livsfarligt” att åka buss i höst? Länk här: http://www.nyakultursoren.se/?p=12697

Systemfel i sjukvården: ”Avskaffa regionerna!”

Frågor till vården. Foto Paul Hansen/DN.

Svensk sjukvård präglas av ett systemfel, skriver Dagens Nyheters ledarskribent Amanda Sokolnicki i söndagens tidning, där hon frejdigt angriper den svenska sjukvårdens organisation, där regionerna har ansvar för vården.

Under pandemin har det gång på gång visat sig att regionerna inte har vare sig kapacitet eller kompetens att hantera vårdens utmaningar. Sokolnicki pekar särskilt på bristfälliga journalsystem, där många regioner gjort undermåliga upphandlingar liksom när det gäller andra it-system inom vården.

En fråga som kostat liv under pandemin är den bristfälliga eller obefintliga uppbyggande av beredskapslager. Till det kommer sådant som oförmågan att reglera nätläkarföretagen, där många har incitament att ge ”alla patienter precis vad de vill ha – oavsett om de behöver det eller inte” – och skickar räkningen till regionerna.

Det här är inget nytt. Minns skandalbygget av Nya Karolinska sjukhuset i Stockholm med miljardrullning och för den delen den bristfälliga planeringen av ombyggnaden av Helsingborgs lasarett. Kostnaden för Nya Karolinska blev över 60 miljarder, mer än svenska försvarets årsbudget, en fördyring med 47 miljarder jämfört med vad ”de lättlurade politikerna i landstinget” bestämt, skrev Robert Aschberg i Aftonbladet.

Men viruset har ”gett en nyttig påminnelse om att svensk sjukvård präglas av ett systemfel”, genom regionernas bristande kompetens i många avseenden, skriver Sokolnicki.

Hon hävdar vidare att undermåliga journal- och it-system är en orsak till att ”en del sjuksköterskor i snitt ägnar två av arbetsdagens alla timmar åt patienter (Vårdfokus 8/8 2019).” Mindre usla system skulle rentav kunna ge dubbelt så mycket vård, menar hon och summerar:

”Det här är alltså ingen perifer fråga, den präglar – och bromsar – hela det svenska sjukvårdssystemet. Vårdpersonalen använder sin värdefulla tid till fel saker, patienter utsätts för onödiga risker – och skattebetalarna får inte valuta för pengarna.”

Det finns ett stort demokratiskt problem med regionernas sjukvårdsansvar, med ofta helt okända politiker som avgör vårdens förutsättningar och ofta ställer vårdkvalitet mot risken för skattehöjningar, som skett i Region Skåne vid flera tillfällen. ”Hur ser egentligen väljarnas chanser till ansvarsutkrävande ut?”, undrar Amanda Sokolnicki.

Pandemin har verkligen visat att vårdens organisation via regionerna har blivit ett allvarligt systemfel. Men att avskaffa regionerna blir inte enkelt:

Det är inte bara bättre vård, ekonomisk effektivitet och rättvisa som ligger i potten. Då hade regionerna redan varit avskaffade. Det är också regionpolitiker som inte vill avskaffa sig själva. Och som finns i varje parti.”

Blir det ”livsfarligt” att resa kollektivt i höst?

Resenärer och chaufförer vittnar om att många avgångar är fullsatta, något som bryter mot Folkhälsomyndighetens rekommendationer. Bild: Tom Wall/HD.

Folkhälsomyndighetens rekommendationer om social distans hålls inte, varken på stadsbussarna i Helsingborg eller på bussar och i tunnelbanan i Stockholm.

Enligt Skånetrafiken har det skett en minskning av antalet resenärer under pandemin. Det har inneburit ekonomiska förluster som gjort att man har dragit ner på turerna, skriver Helsingborgs Dagblad.

Vad gör de regionala politikerna? Ytterst är det deras ansvar. Accepterar de ökade covid-19 smitta och fler dödsfall för att hålla nere Skånetrafikens miljardunderskott? Eller har de semester??

– Prognosen är att vi kommer ha minskad biljettförsäljning på en miljard. För att kunna behålla trafik där det finns många resenärer, måste vi minska där det finns färre, säger Saman Tondnevis, affärsmarknadschef på bussarna för Skånetrafiken.

Det är ingen enkel målkonflikt. Men om den inte hanteras och blir löst kan konsekvenserna bli ytterst obehagliga.

Till hösten finns det inga planer på att öka turerna. Skånetrafiken har meddelat att avgångarna kommer ligga på en 10-15 procent minskning jämfört med samma tid förra året. Följden kan bli fler smittade och döda och också att allt fler väljer att ta den egna bilen, med allt vad det innebär.

Situationen i Stockholm är liknande om än i större skala. Sveriges Radios Ekot granskning visar att det har varit svårt eller omöjligt för de som reser kollektivt i Stockholm att hålla avstånd. Trots varningarna om trängsel fortsatte trafiken att köras med färre turer.

Ekot har granskat data från nästan 90 000 inspektioner under tre månader av pandemin. På närmare en femtedel av alla resor har det enligt kontrollanterna varit svårt, eller inte gått, att hålla avstånd till andra.

Nu ska samma politiska regionledning i Stockholm som bär ansvaret för smittospridning och de många dödsfall som inträffade på regionens äldreboende hantera en ny kris som kan drabba Stockholmsregionen i en andra vågens pandemi när skolorna börjar och semestrarna slutar efter sommaren.

Efter alla bortförklaringar i den första krisen är det svårt att ha någon tillit nu. Till SR säger Trafikförvaltningens i Stockholm kommunikationschef Suss Forssman Thullberg:

 – Vi kör så mycket vi kan utifrån förutsättningarna, men det är utmaningar vi har. Vi kommer aldrig att klara trängselproblematiken om inte varje stockholmare hjälper till.

Är det jobb- och studiependlande stockholmare som har ansvaret för att undvika en ny våg av pandemin i höst? Naturligtvis inte.

Ekots genomgång av data från bussarna visar att mer än var fjärde buss varit full eller överfull av resenärer, enligt bussbolagets egen klassning.

Kommer det att bli ”livsfarligt” att resa kollektivt i höst? Ja, om ingenting göras för att hantera den kommande krisen.

Färre turer trots varningar om trängsel. Foto: Emma-Sofia Olsson/SvD/TT

Postnord vill dela ut post endast ”var tredje dag”

Bild: Sven-Erik Svensson/HD.

Om drygt två månader inleder Postnord sin långtgående nedskärning av postutdelningen, skriver Expressens Dina Pengar. Några utvalda områden i Skåne kommer då varannan vecka att få post endast tisdag och torsdag och varannan vecka måndag, onsdag och fredag.Det kallas förskönande ”postutdelning ”varannan dag”. Men även en lågstadieelev kan räkna ut att fem utdelningar på 14 dagar snarare motsvarar var tredje dag.

Postnord markerar nedskärningen med att ”allt färre skriver brev”. Sedan år 2000 har brevvolymerna i Danmark sjunkit med mer än 80 procent och i Sverige med över 50 procent. Trots det fyller postens infrastruktur en viktig funktion, i all synnerhet på landet, utanför de tre storstadsregionerna.

Men företaget har länge drivit en linje för att minska antalet brev. Brevlådornas tömningstider har försämrats drastiskt. De flesta brevlådorna töms i dag kl 09.00. Bara för två tre år sedan gick det lätt att finna lådor som tömdes 18.00. Till det kommer dramatiskt höjda portopriser. Posten ville helt enkelt bli av med sina kunder och bli av med sina brevbärare.

I dag har Postnord i Sverige 16000 anställda. Kommer siffran att bantas till hälften eller mindre? Givetvis.

Under många år har Postnord slimmats för att förvandlas till ett privatiserat företag, ungefär som de svenska apoteken. De flesta svenskar är upprört missnöjda med merparten av de senaste årens privatiseringar. Postutdelning ”var tredje dag” innebär i realiteten att ännu en en samhälleligt ovärderlig infrastruktur slås sönder, förmodligen oåterkalleligt.

I Danmark har Postnord redan skurit ned rejält och delar ut brev endast en gång i veckan. Det kan ta upp till fem vardagar innan ett brev når mottagaren. Något liknande är förmodligen ambitionen i Sverige.

I Danmark finns nu något som kallas Quickbrev, som motsvarar det svenska expressbrev och tar en dag till en kostnad av 29 danska kronor (alltså cirka 45 svenska kronor). Ett vanligt ”långsamt” brev kostar 10 danska kronor.

De första experimenten med minskad utdelning görs i Skåne. 38 000 hushåll har utsetts till försöksobjekt– i Nöbbelöv i utkanterna av Lund och delar av intilliggande Kävlinge kommun.

Därefter följer de större städerna, som förmodligen bedöms som minst känsliga, där finns alternativa privata bolag. Först ut blir Malmö följt av Göteborg, därefter Stockholm och sedan resten av Sverige. Under 2022 ska hela omläggningen vara genomförd enligt nuvarande plan.

Sverige har de senaste decennierna drabbats av en rad illa genomtänkta privatiseringar. Postnords hantering av brevutdelningen kommer att göra vårt samhälle sämre för de flesta.

Sveket mot de äldre: Omsorgen bantad 30 %

Bilder: Bild: Fredrik Sandberg/Anders Wiklund/TT/ Dagens ETC.

Ungefär hälften av alla som avlidit i covid-19-pandemin har dött på landets äldreboende. Medan åtgärderna i samhället varit framgångsrika, kanske med undantag i Stockholm, har äldreboendena kommit i fokus på ett kusligt sätt.

I några städer har extremt höga dödssiffror noterats inom enskilda av äldreomsorgens boende, Stockholm och Helsingborg är två av dem. Det har varit ytterst oroande, i synnerhet därför att de politiskt ansvariga i båda städerna inte har informerat tydligt, vilket skapat rädslor och fasa. Vem kan man lite på om de ytterst ansvariga tiger? Dessutom har de ansvariga politikerna ingen självinsikt, då det gäller nödvändigheten av ärlig och trovärdig information.

Argumenten för att förklara orsaken har varierat. Den allra viktigaste anledningen har tyvärr inte blivit tydlig för alla, äldreomsorgens dramatiska nedskärningar de senaste tjugo åren. 2001 bodde 118 000 personer i särskilda boenden, enligt Socialstyrelsen. 2019 hade antalet minskat till under 82 000, eller över 30 procent. Detta till trots av ökad medellivslängd och stigande befolkning.

Det innebär att det är väldigt mycket svårare för äldre att få plats på boenden. Den som till slut får plats är äldre och sjukare än tidigare. 

Dessutom ligger ansvaret på kommunerna, som har mycket mindre möjligheter än staten att göra något åt äldreomsorgens nedmontering. 

Kommuner med liten och krympande befolkning, och till som en följd minskade skatteintäkter, lägger nu ner äldreboenden. En sådan kommun är västerbottniska Vindeln med 5 423 invånare. Kommunen förväntas få ett underskott på 25 – 30 miljoner och lägger nu ner två av tre äldreboenden.

I Stockholm finns i dag 60 vårdgivare, mot tidigare 120. ”Det finns ingen ordentlig kvalitetskontroll av dem”, skrev nyligen Gunnar Wesslén i Dagens Etc.

Han slog också fast att det enda som kan förändra situationen är en ”ordentlig upprustning av äldrevården. Det handlar om en mängd fler anställda, avskaffande av timanställningar, högre medicinsk kompetens, vidareutbildning av personal och adekvata utrustningar.

Det kommer att kosta pengar, mycket pengar och i hög grad statliga pengar, men det är nödvändigt …”.

Region Stockholm införde redan i mars riktlinjer för att prioritera bort avancerad vård för äldreboenden, skriver Florencia Rovira Torres i Dagens Etc.

För att undvika att hamna i ett katastrofläge prioriterade man bort vård för vissa patienter, förklarar enhetschefen för hälso- och sjukvårdsförvaltningen i Region Stockholm, Christoffer Bernsköld.

Laura Fratiglioni, prisbelönt professor i geriatrisk epidemiologi vid Karolinska Institutet och en av världens främsta forskare på demens och multisjuklighet ifrågasätter starkt reglerna:

– Är äldreboenden verkligen den rätta platsen att vårda multisjuka covid-19-patienter? Kan man verkligen garantera bra vård och samtidigt ett skydd för personal och andra boenden?

Den svenska äldreomsorgens accelererande förfall: Femtio döda på två av Ansvar&Omsorgs äldreboenden

Skärmdump från SVT söndag: Bergas äldreboende i Solna där var tredje intagen dött av Coronaepidemin.

Koncernen Ansvar och Omsorg, A&O, äger 30 vård- och omsorgsboenden i Mellansverige, varav åtta äldreboenden i Stockholms län. SVT avslöjade nyligen att en tredjedel av de boende eller 35 persdoner på Berga i Solna dött i Covid-19.

På söndagen rapporterade SVT vidare om uppgifter att förhållandena på Bergsunds äldreboende, som drivs av samma koncern, ”är som på Berga – till och med värre”. På Bergsund rapporterar personalen 15 döda – medan koncernens VD inte svarar på SVT:s frågor om hur många som dött.

På två av Ansvar och Omsorgs boende har– enligt personalens uppgifter – femtio äldre avlidit. Företagsledningen tar åtminstone hittills inte ansvar för den bristande omsorgen på företagets äldreboende.

Det inträffade är ohyggligt och tyder inte bara på stora brister i koncernens skyddsarbete utan också på en vidrigt nedlåtande syn på de äldre–äldres människovärde.

Vad hade hänt om 50 boende på ett eller två hotell dött av samma sjukdom?

Kritiken från de anställda på de två boendena handlar bland annat om brist på skyddsutrustning.

– Man får tigga för att få handsprit, säger en anställd till SVT Nyheter.

A&O har runt 600 vårdplatser i Stockholmsområdet. Nu bekräftar också Kommunal att personal larmat om missförhållanden på övriga av A&O:s äldreboenden i Stockholm.

– Vi pratar med alla medlemmar på alla anläggningar och det vi får till oss är att det ser likadant ut på alla ställen, säger Elisabeth Antfolk som är sektionsordförande på Kommunal.

Om påståendet skulle stämma kan det innebära att upp till 200 av de boende på A&O:s institutioner i Stockholm avlidit.

Til vårdinrättningarna i Stockholm kommer ytterligare 22 i Mellansverige.

Är de vi ser rullas upp nu den yttersta konsekvensen av den svenska äldreomsorgens accelererande förfall under många år?

Koncernen Ansvar och Omsorg har gång på gång nekat till uppgifter om bristfälliga rutiner under den rådande coronapandemin.

– Ingen har kunnat förbereda sig på det sätt man hade hoppats på. Äldreomsorgen och samhället var inte förberett i stort, säger koncernens vd Sakarias Mårdh.

Åklagare har inlett förundersökning om flera fall av arbetsmiljöbrott på Berga äldreboende i Solna.

– Det förekommer uppgifter om höga dödstal bland de boende, att ett antal i personalen smittats av covid-19 och att man inte följt föreskrifterna om bland annat basala vårdrutiner, säger kammaråklagare Gunnar Jonasson i ett pressmeddelande till Dagens Nyheter.

Sakarias Mårdh, vd för vårdkoncernen Ansvar&Omsorg, nekar till allt ansvar för de många äldre-äldre som dött på koncernens boenden.

Vanstyret i Stockholm har vållat höga dödstal

”Det blågröna styret Stockholm under ledning av Iréne Svenonius har drivit igenom ett antal kontroversiella och misslyckade privatiseringar och avregleringar inom sjukvården och äldrevården. Sannolikt har väljarna i Stockholm nu fått betala priset för detta vanstyre i form av höga dödstal, skriver biologiprofessorn Erik Svensson i nätmagasinet Opulens.

Om jämförelser görs mellan regioner istället för nationalstater i Norden blir bilden av den pågående coronapandemoinen helt annan. Skillnaderna i dödstal mellan de nordiska länderna drivs av de höga dödstalen i Stockholmsregionen skriver Erik Svensson, biologiprofessor på Lunds universitet, på nätmagasinet Opulens. Svensson menar att det politiska ansvaret främst bör utkrävas av de regionala och lokala politikerna.

Erik Svensson, biologiprofessor i Lund.

Erik Svenssons resonemang känns självklara och svåra att avvisa men har inte särskilt framkommit i diskussionen om den svenska coronastrategin, där kritiker hävdat att Sverige borde ha följt politiken i våra grannländer  Danmark, Norge och Finland och andra med större restriktioner och nedstängningar av samhället och av våra gränser till omvärlden. Beviset har varit dessa länders lägre dödstal jämfört med de svenska.

Men det håller inte. I Sverige är skillnaderna i antalet döda per capita mellan olika regioner lika stor som mellan olika länder, fortsätter Erik Svensson. Av våra tre storstadsregioner, Skåne,  Västa Götaland och Stockholmsregionen är det bara Stockholm som har extremt höga dödstal, medan Skåne och Västra Götaland ligger på samma relativt låga nivå som de geografiskt närliggande regionerna i grannländerna Danmark och Norge.

Det innebär att skillnaderna i dödstal mellan de nordiska länderna helt och hållet bror på de höga dödstalen i Stockholmsregionen.

Vad beror problemen i Stockholm på? Erik Svensson pekar på att det kan finnas många olika komplexa miljömässiga och biologiska faktorer, som befolkningstäthet,  luftföroreningar, andelen rökare och befolkningens allmänna hälsotillstånd.

Det finns också politiska orsaker. Andelen timanställda i åldringsvården är betydligt högre i Stockholmsregionen än i Västra Götaland och Skåne, vilket sannolikt ökat smittspridningen. I Stockholmsregionen har det blågröna styret i olika kommuner också drivits igenom ett antal misslyckade privatiseringar av äldrevården. I Skåne har till exempel Moderaterna i Lomma istället gått rakt motsatt väg och återkommunaliserat äldrevården.

Vi kan även lyfta fram privatiseringen av Bromma sjukhus i Stockholm och det ekonomiska haveriet på Nya Karolinska, skriver Erik Svensson vidare. Han menar att dödstalen i Stockholm hänger samman med politiskt vanstyre:

”Det blågröna styret Stockholm under ledning av Iréne Svenonius har drivit igenom ett antal kontroversiella och misslyckade privatiseringar och avregleringar inom sjukvården och äldrevården. Sannolikt har väljarna i Stockholm nu fått betala priset för detta vanstyre i form av höga dödstal.

Det politiska ansvaret för de höga dödstalen i Stockholm bör därför främst utkrävas av de regionala och lokala politikerna i det blågröna styret under ledning av Moderaterna.”

ÄLDREBOENDET DÄR VAR TREDJE DÖTT I COVID-19

Skärmdump från A&O:s webbsida.

Berga vård och omsorgsboende ligger i Solna och får hård kritik i en anmälan till Arbetsmiljöverket, skriver Aftonbladet. 

Redan för över en vecka sedan hade 27 av 96 äldre på boendet dött, enligt anmälan. Det framgår inte om samtliga dött i sviterna av covid-19. I anmälan till Arbetsmiljöverket från fackförbundet Kommunal beskrivs “en extremt svår situation på boendet med hittills 27 avlidna av boendets totalt 96 äldre”. I anmälan heter det vidare att “hälften av personalstyrkan har varit eller är sjukskriven” och att personalen “arbetar under mycket svåra förhållanden med risk för smittspridning”.

Skyddsombudet har vidare slagit larm om hur personal rör sig “mellan avdelningar med såväl smittade som osmittade, i samma arbetskläder och med samma munskydd, med risk för ytterligare smittspridning”.

Sakarias Mårdh, vd för koncernen A&O, Ansvar och Omsorg som driver Berga vård och omsorgsboende, vill till Aftonbladet inte varken bekräfta eller kommentera antalet döda på äldreboendet. Han slår också ifrån sig när det gäller kritiken om att personal rört sig mellan smittade och friska och i samma rockar.

– Det är inte heller någonting som riktigt stämmer överens med de rutiner och riktlinjer vi har i verksamheten.

För många hade 27 döda på ett äldreboende med 96 äldre boende varit en katastrof och rimligen lett till ett omedelbart nedstängande av verksamheten. Men så har inte skett. Och vd Mårdh slår ifrån sig:

– … vi kommer fortsätta att analysera. Men det vi kan se nu det är att vi har ju inte det allvarliga läget på Berga som beskrivs där i dag.

A&O har verksamheter i hela Sverige också i Skåne, i Örkelljunga och i Östra Göinge.

Vårdbolaget Familjeläkarna ansvarar för läkarvården på närmare hälften av äldreboendena i Region Stockholm, bland annat på Berga.

Verksamhetschefen Stefan Amér har enligt AB tidigare drivit frågan om rätt skyddsutrustning till personalen på äldreboendena.

På sin webbsida har Ansvar & Omsorg en rubrik ”Värme. Omtanke. Trygghet.”

Hur har de kvarvarande boende det på Berga nu? Kan de och deras anhöriga känna sig trygga?

Till sist frågan som vi inte får släppa efter pandemin: Hur kunde de svenska äldreboendena bli dödsfällor, med dålig skyddsutrustning, bristande rutiner, för lite personal med otillräcklig utbildning??

Stockholm har varit orkanens öga i pandemin. Nästan hälften av de 1319 personer som dött av covid-19 i Region Stockholm eller 594 är provtagna på äldreboenden.