Kategoriarkiv: Stockholm

Helsingborgs kommundirektör trea på nationella lönelistan

Kommunchefernas löner har ökat dramatiskt de senaste fem åren. Och det är inte bara storstäder som dominerar lönetoppen, visar Dagens Samhälles granskning.

Kommunchefernas löner har ökat dubbelt så mycket som arbetsmarknaden i stort de senaste fem åren, skriver Dagens Samhälle i senaste numret. Man konstaterar också att lönelistan innehåller ”väldiga och växande löneskillnader”.

Allra mest tjänar stadsdirektören i Stockholm, Magdalena Bosson, som har en månadslön på 196 000 kronor. Det är 16 000 kronor mer än statsministern och 17 400 kronor mer än den generaldirektör (Trafikverkets) som har mest betalt.

Bosson svarar på frågor från Dagens Samhälle om sin lön genom att hänvisa till att Stockholms stad är Sveriges största kommunkoncern som omsätter 60 miljarder kronor, har 45 000 anställda och ansvarar för kommunala tjänster för närmare en miljon invånare.

”Att mitt uppdrag som stadsdirektör innefattar det yttersta ansvaret för att leda denna stora och diversifierade verksamhet återspeglas i min lön.”

Helsingborg utmärker sig speciellt. Stadsdirektör Palle Lundberg ligger på tredje plats i listan över kommunchefernas löner, efter Stockholm och Uppsala, trots att Helsingborg knappast är Sveriges tredje största stad.

Lundbergs 157 000 i månaden är mer än vad hans kollega i Göteborg tjänar – och betydligt mer än vad kommundirektören Andreas Norbrandt i Malmö har i lön, 139 100 kr i månaden.

I andra närliggande städer ser kommundirektörernas löner ut så här: Ängelholm Krístina Magnusson 105 000, Höganäs Herman Crispin 106.500, Landskrona Carina Leffler 125 000, Kund Christoffer Nilsson 131 500 och Halmstad Mattias Rossköld 115 800.

Sedan 2016 har lönerna för kommuncheferna ökat med 22 procent. Under samma period har lönerna på svensk arbetsmarknad ökat med knappt 11 procent, enligt Medlingsinstitutet. Dubbelt så bra löneutveckling för kommundirektörerna som för medborgarna, alltså. Snittlönen ligger nu på 99 301 kronor.

Rolf Solli, professor vid Högskolan i Borås har i decennier har forskat om kommunalt ledarskap. Han tror att den höga omsättningen på kommunchefer förklarar den starka löneutvecklingen, skriver Dagens Samhälle.

Soli arbetar med ett nordiskt forskningsprojekt om kommundirektörerna. Han säger:

– Ju högre lön cheferna har, desto mindre viktig tycker de att lönen är. Det är inte konstigare än att när du är mätt så vill du inte ha mer mat. De här personerna är ute efter något spännande. Man inser att posten ger ett stort inflytande och det vill många ha.

Fotnot: Nya Kultur-Sören gör efter denna blogg ett uppehåll i skrivandet.

Tyskland Närmar sig kärnvapenförbudet. Målet ett ”Tyskland fritt från kärnvapen”

Kärnvapen är nu illegala står det skrivet med ljus på FN:s högkvarter i New York. Skärmdump från ICAN:s webbsida.

Den nyligen installerade tyska koalitionsregeringen förväntas att som ett av sina första beslut tillkännage att Tyskland kommer att som observatör följa ICANs fortsatta arbete med FN:s förbud mot kärnvapen.

Den tyska regeringen har presenterat ett utkast till ett dokument där man också annonserar sin önskan att ta del av ett kommande möte med de stater som hittills ratificerat kärnvapenförbudet. Det innebär att Tyskland blir det andra NATO-landet – efter Norge – som deltar i ett sådant möte. I utkastet presenteras också att den tyska ambitionen är att leva upp till målet med ett ”Tyskland fritt från kärnvapen”.

”Med detta tillkännagivande upphör Tysklands kritik och motstånd mot det nukleära vapenförbudet”, skriver Florian Eblenkamp, styrelsemedlem i tyska ICAN Germany.

Efter andra världskriget finns amerikanska kärnvapen utplacerade i Tyskland. I det nämnda utkastet avvisas inte möjligheten för att Tyskland ska begära att USA återtar och avlägsnar de kärnvapen som nu finns i Tyskland.

Den nya ”trafikljuskoalitionen” vill skapa en ny och modernare säkerhetspolitik, vilket innebär ett paradigmskifte för den tyska utrikespolitiken, skriver ICAN.

Nya opinionsundersökningar visar att den nya regeringen har det tyska folket bakom sig. En klar majoritet av tyskarna anser att landet ska göra sig kvitt de kärnvapen som nu finns i landet och ansluta sig till TPNW (the Treaty on the Prohibition of Nuclear Weapons).

Till det kommer att 136 tyska städer genom beslut i städernas kommunfullmäktige beslutat att stödja TPNW. Bland dessa är 16 delstatshuvudstäder. Tillsammans lever här 30 procent av Tysklands befolkning.

Låt oss hoppas att Tyskland, 76 år efter Hiroshima, går i spetsen för ett kärnvapenfritt Europa och en värld där fred byggs med fredliga medel.

Och att Sverige med ny S-regering återupptar den kärnvapenkritiska och FN-vänliga hållning som präglat landets alliansfria politik större delen av tiden efter andra världskriget. Det är obegripligt och obehagligt att Sverige inte ratificerat ICAN:s och FN:s kärnvapenförbud.

Slut med buskörning och fulparkering med nya regler för elsparkcyklar?

Felparkeringar på trottoarer, buskörning och alldeles för höga hastigheter på gångstråk är problem kopplade till fordonen i huvudstaden.
Foto: Veronica Johansson/SvD/TT

Flera städer tar nu krafttag mot elsparkcyklarna. skriver Dagens Samhälle. I Malmö finns nu 2.500 av dessa, de flesta i stadens centrala delar. De kommer nu att beläggas med en kommunal avgift på fem kronor per dag, motsvarande 1 825 kronor per år och elsparkcykel från bolagen.  

– Det principiella skälet är att alla som bedriver verksamhet på offentlig mark ska betala en markupplåtelsetaxa, säger Olof Rabe, projektansvarig på Malmö Kommun. Rabe fortsätter:

– Elsparkcyklar är ett jättebra alternativ som vi absolut vill främja, men det är stora problem med parkeringen och att man framför fordonet på körbanor som inte är lämpade för det.

Kommunen uppmanar bolagen att ställa ut cyklarna på ett 60-tal platser som anses lämpliga, förutom i anslutning till cykelställ. Just nu pågår ett test med 20 stycken fysiska parkeringszoner. Tanken är att det ska ge en beteendeförändring så att användarna väljer att parkera där.  

I Stockholm finns  i dag 16 000 elsparkcyklar fördelade på sju bolag.

– Efter vad jag har hört är det fler elsparkcyklar i Stockholm än i Paris och fler per capita än i de flesta städer i Västeuropa. I Stockholm är elsparkcyklarna flest i augusti och september så vi kan anta att det blir en ökning även i år, säger Johan Sundman, projektledare på Trafikkontoret.  

Felparkeringar på trottoarer, buskörning och alldeles för höga hastigheter på gångstråk är problem kopplade till fordonen i – men också på många andra håll i landet. I förra veckan begränsades hastigheten till 6 km/timmen  i ytterligare ett par centrala delar av Stockholm. 

Elsparkcyklarna har säkert kommit för att stanna – och utgör säkert i många sammanhang ett bekvämt och ofta lättillgängligt nytt sätt att ta sig fram i städerna. Men alla parter skulle ha mycket att vinna på också dessa fortskaffningsmedels framfart reglerades av tydliga trafikregler.

Annie Lööfs Punkt 44, Marknadshyrorna och det smutsiga politiska spelet

Med sina 120 meter i höjd var 40-vånings Kista Torn när det stod klart 2015 Stockholms högsta bostadshus. Bild: svt.se.

Punkt 44 i januariavtalet, om införande av marknadshyror för nyproducerade hyreslägenheter, var formellt anledningen till misstroendeförklaringen mot Stefan Löfven och den pågående regeringskrisen. Trots det har själva sakfrågan nästan inte alls belysts. I en ledare i nättidningen Arena reder Johan Enfeldt sakligt ut begreppen.

Enfeldt betonar att det är Stockholms bostadspolitik som ligger bakom krisen och den brist på hyresrätter som fått centerns Annie Lööf att hävda att marknadshyror skulle var lösningen på dilemmat.

I debatten har det ofta hetat att att om bara hyrorna släpptes fria skulle ”marknaden” lösa alla problem. Så enkelt är det knappast. Påståendet har varit grovt vilseledande.

Enfeldt hänvisar till en analys som Boverket gjorde 2013 om vilken effekt marknadshyror skulle ha på hyrorna. I Stockholm skulle hyrorna gå upp med 68 procent innan marknaden var i jämvikt – och i Göteborg med 25 procent.

”Ingen annanstans skulle hyrorna gå upp med mer än 5–7 procent. Även en sådan hyreshöjning skulle för många vara kännbar, men ingen kunde påstå att den skulle leda till något större ökat byggande, konstaterar Johan Enfeldt.

Mellan 2000 och 2017 ökade befolkningen i Stockholms län från 1,8 miljoner till nästan 2,3 miljoner. Under samma period har det borgerliga styret i länet genom politiska beslut minskat antalet hyresrätter.

I en analys från 2020 konstaterade Region Stockholm:

”I länet byggdes 45 421 nya hyresrätter under åren 2000 till 2017, samtidigt som 127 943 hyresrätter omvandlades till bostadsrätt. Antalet hyresrätter minskade därmed med 82 522 bostäder.” 

Det finns cirka en miljon bostäder i Stockholms län. Om man räknar bort äldreboenden och studentbostäder är bara 20 procent eller 200 000 hyreslägenheter. Samtidigt med att befolkningen ökat med en halv miljon har antalet hyreslägenheter blivit 80 000 färre.

Annie Lööfs punkt 44 hade skapat ökat bostadssegregering i stora delar av landet. I en stad som Helsingborg, som redan är så segregerad hade konsekvenserna kunnat bli ytterst bedrövliga. I Stockholmsregionen hade klyftorna ökat än mer. Länsstyrelsen i länet har varnat för att det inte kommer att finnas några billiga hyreslägenheter tillgängliga när nya bostäder får marknadshyror och det äldre beståndet renoveras i rask takt med höjda hyror som följd:

En stadigt växande andel av länets befolkning hamnar utanför en bostadsmarknad som i allt högre utsträckning endast fungerar för hushåll med höga och stabila inkomster. Riskerna för social oro kan väntas öka. Tillgången på bostäder till överkomlig kostnad tillsammans med utbildning och arbete är grunden för social stabilitet.

Hemlöshet och social oro skulle kunna bli följden av en bostadspolitik där stora och växande grupper människor inte har råd att bo anständigt.

Region Stockholm: Likbilar från äldreboenden och läkare med mäklarleenden

Bilden från kry.se.

Region Stockholm har i olika sammanhang utmärkt sig starkt negativt. För ett år sedan förmådde regionen inte ge sina sköraste den vård de behövde. Maciej Zaremba skrev i Dagens Nyheter om Stockholm våren 2020 som en ”obegriplig plats. Eller borde jag skriva obscen?”:

”Likbilar från äldreboenden, där ingen doktor satt sin fot på flera månader, passerar bilder på uppspelta läkare som med mäklarleenden lovar att när som helst åtgärda mitt minsta besvär.”

Det var första gången läkare ” i masskala bjöd ut sig på reklampelarna, intill handlare i läppstift och damunderkläder. Ja, politik gör skillnad.”

I mars 2020 beslöt regionens främsta ansvariga, regionrådet Irene Svenonius förvaltning, att fatta två beslut. 

Det första begränsar de sköraste patienternas rätt till vård. Det är de ökända “styrande regelverken”, sedermera utdömda av coronakommissionen. Det andra beslutet är en gåva till de privata nätläkarbolagen: nystartade mottagningar får 50 procent högre ersättning än befintliga vårdcentraler. 

Det kostar pengar att tapetsera Sverige med bilder på leende läkare. Under första pandemihalvåret spenderar Kry 100 miljoner på reklam. Mer än vad läkarvården på Stockholms alla äldreboenden får kosta under samma tid.”

Zaremba skriver vidare att nätläkarbolagen genom åren fick över en miljard kronor för läkarbesök som inte ägt rum. I vart fall inte där de enligt fakturan påstods ha ägt rum.”

I sin slutreplik tar Zaremba fasta på att nätläkarbolagen förra året fakturerade Stockholmsregionen nära en miljard för 2,1 miljoner besök. Hälften av dessa gällde förnyese av recept.” 

Ett receptsamtal faktureras med 500 kronor till regionen för en tjänst som är helt gratis via 1177. Hur är det bara möjligt?

Zaremba fortsätter: ”Läkare ska avhålla sig från påträngande marknadsföring, står det i de etiska reglerna. Detta har varit ryggraden i läkarens hållning i ett par hundra år. …  Irene Swenonius har med hjälp av skattepengar gynnat bolag som tubbar läkare att svika dessa regler.”

* * *

I en ledare i Dagens Arena skriver Elin Ylvasdotter om ”Ännu ett haveri för Region Stockholm”. Hennes utgångspunkt är att Stockholm ligger sämst till av alla regioner vad gäller vaccineringen. Regionen har agerat i strid mot alla rekommendationer. Hon slår fast att 

”Extremt få unga har dött av covid i Sverige. 91 procent av de som dött av sjukdomen har varit över 70 år.”

Trots det har 70 procent av de vaccinerade i Stockholm varit under 70 år. Knappt var femte som är färdigvaccinerad i Stockholm är 80 år eller äldre. … ”Stockholm är alltså sämst i hela landet på att skydda de allra sköraste.”

Orsaken till dessa skandalösa förhållanden är att region Stockholm i januari tecknade ett avtal värt 8 miljoner kronor med det privata vårdbolaget Vaccindirekt för att vaccinera vård- och omsorgspersonal, som alltså är i priogrupp 2. 

Vaccinet går åt. När det sen blir kraftigt minskade vaccinleveranser finns det inte något över till de som verkligen behöver. Medan vaccinationen av anställda inom vård och omsorg pågår har därmed inte vårdcentralerna vaccin till de allra mest utsatta.

Personer i ledningsgrupper, chefer, anhöriga och väktare har också fått sitt vaccin. Även vårdstudenter och föräldraledig personal får vaccin.

Det som skett i Region Stockholm är ett är vaccineringsmisslyckande utan motstycke. Men ansvariga politiker vägrar ta ansvar för det som skett. 

Elin Ylvasdotter avslutar sin svidande kritik av Region Stockholms haveri: 

”Varken oppositionen eller journalister får ut information om hur vaccindoserna har fördelats. Att inte ens Hälso- och sjukvårdsnämnden, som är ansvarig för hela vaccinationen i regionen, får ta del av hur vaccindoser fördelas är bisarrt.

Region Stockholm har misslyckats totalt med att skydda de allra sköraste. Men istället för att ta sitt politiska ansvar skyller man ifrån sig. Det är inget annat än ett haveri.”

Irene Svenonius, regionråd i Region Stockholm. Bild: breakit.se.

Hundra år sedan svenska dödsstraffet avskaffades

Avrättningen av drottning Marie-Antoinette efter franska revolutionen. ”The cart drew up at the scaffold. Marie Antoinette alighted easily and ascended to the platform. She submitted to the executioners, shaking her cap from her head herself, and stepping accidentally on Sanson’s foot. “Pardon, Monsieur,” she involuntarily exclaimed. His assistants seized her; “Make haste,” she cried. It was all over in four minutes, and at 12:15 Sanson held up the Queen’s head.” Bild: Nobility.org.

”Under medeltiden och långt in i nyare tiden användes dödsstraffet allmänt för de flesta svårt förbrytelser. Det träffade även sådana brott som gudsförsmädelse, tvegifte, blodskam, förfalskning, flera slags egendomsbrott, o s v.”

Jag läser i sjätte bandet i Nordisk Familjeboks ”Uggleutgåva”, tryckt 1907 under sökordet ”Dödsstraff”, då fortfarande tillämpat i svensk lag: ”Strafflagen stadgar att detta ska ske genom halshuggning …”. Dock hade lagen ”moderniserats” 1901, då det beslöts att införa nyare fransk teknik.

Riksdagen anhöll detta år om att K M:t måtte taga under övervägande ”att fallbila därvid komme att användas”. Fallbila är det då använda svenska namnet för giljotin.

Den sista avrättningen i Sverige ägde rum den 22 november 1910. Då avrättades rånmördaren Alfred Ander med en giljotin inköpt i Frankrike. Ander tillhörde det beväpnade garde strejkbrytare som sattes in mot strejkbrytare under storstrejken 1909.

 Jag läser i Wikipedia om avrättningen av Alfred Ander:

”Dödsdomen verkställdes av skarprättare Anders Gustaf Dahlman klockan 08:06, med hjälp av den fallbila (giljotin) som införskaffats år 1903 från Frankrike för 3 586 franc. Giljotinen var 4,42 meter hög och 2,38 meter bred.”

Aftonbladet rapporterade dagen efter, om avrättningen:

Exekutionen försiggick i morse å Långholmen. Giljotinen för första gång i verksamhet. Ingen bekännelse!

Den för det ruskiga rånmordet i Gerellska växelkontoret häktade och dödsdömde Alfred Andersson Ander har idag sonat sitt brott med döden. Afrättningen försiggick i morse strax efter kl. 8 å den halvcirkelformiga fängelsegården å Långholmen i närvaro af de officiellt utsedda representanterna…

”Mordet hade begåtts den 6 januari samma år på Gerells växelkontor i hotell Rydbergs fastighet. Kassörskan blev överfallen av en mansperson och dödad, varefter kassan länsades. Mördaren tog därefter till flykten. Polisen fick dock snart upp ett spår och han infångades. Rånmördaren befanns vara en man vid namn J. Ander.”

Ander blev den siste som avrättades i Sverige. Han var kypare, värdshusvärd och spårvagnsförare.

Anna Månsdotter strax före sin avrättning. Skarprättare Dalman är mannen längst till vänster. Han gömmer bödelsyxan bakom ryggen. Bild: Wikipedia.

Anders Gustaf Dahlman, som avrättade Alfred Ander, blev Sveriges siste bödel eller skarprättare.  I konkurrens med 16 andra sökande blev han utsedd till Stockholms läns skarprättare 5 augusti 1885, för en årslön på 300 kronor. Under sina 25 år i tjänsten avrättade han sex dömda, de första fem med handbila.

Hans första avrättning var i Kristianstad, den av Anna Månsdotter, även känd som Yngsjömörderskan, den 7 augusti 1890.

Även ungsocialisterna Anton Nilsson och Algot Rosberg dömdes till döden efter sprängattentatet mot strejkbrytarfartyget Amalthea, som 1908 låg utanför Malmö. Men straffen omvandlades till livstid och de båda fick amnesti 1917 efter omfattande arbetarprotester.

Dödsstraffet i Sverige i fredstid avskaffades för snart hundra år sedan i Sverige 30 juni 1921, men gällde fortfarande i krigstid. Dödsstraffet i krigstid avskaffades först 1973.

Mer om dödsstraffet och särskilt dess svenska historia i en följande blogg.

Alfred Anders ”Signalementskort”. Bild Wikipedia.

Region Sthlm: miljardvinst men inga lakan till bebisar?

Läkare och barnmorskor protesterar mot sparkraven som ställs mot Södersjukhusets kvinnoklinik. Foto: Gustaf Månsson/SvD.

Region Stockholm går mot en rekordvinst för 2020, sex miljarder. Samtidigt läggs hårda sparbeting på delar av vården i regionen, särskilt Södersjukhuset. Fem ST-läkare som blivit färdiga med sin utbildning kommer inte att anställas. Personalen på Södersjukhusets kvinnoklinik uppmanas till sparsamhet med materialen.

I en ledare i Dagens Nyheter i söndags undrar Peter Wolodarski ”Varför låter Region Stockholm som ett börsbolag?”.

Den frågan kan man verkligen ställa sig då det gäller inte bara Region Stockholm utan också Region Skåne. Men åter till Stockholm.

Bland förslagen på Södersjukhuset finns, skriver Wolodarski, ”att bara använda filtar och inte påslakan till nyfödda bebisar och att sluta med paprika till smörgåsarna”.

Sex miljarder i vinst och inga lakan till bebisarna, inte heller någon paprika på osten (till mammorna väl?). Hur tänker man?

Kvinnokliniken på Södersjukhuset är är Stockholms största med nästan 8000 förlossningar per år och regionens enda våldtäktsmottagning, skriver Svenska Dagbladet på nyhetsplats. Här finns sjukhusets största sparbeting, 72 miljoner, varav dryga 50 miljoner beror på en felaktig bokföring från 2019.

– Det är inte rimligt att en utmattad personal ska jobba med sparbeting hängande över sig, säger Johan Styrud, ordförande för Stockholms läkarförening. Det enda vettiga är att täcka underskotten och ta bort alla sparbeting.

Bilden från Gällivare sjukhus. Foto: Region Norrbotten.

Region Stockholms rekordöverskott presenteras som ett resultat av nitiska sjukhusdirektörer typ, med ett självförhävande ”trots pandemin”.

Wolodarski noterar det självklara, att överskottet är en följd av pandemin, med stort krisrelaterat stöd från staten och väldigt mycket vård och operationer som ställts in till följd av pandemin. En stor vårdskuld har byggts upp och måste hanteras när väl pandemin tillåter det.

Wolodarski störs av näringslivsjargong i pressmeddelanden från Region Stockholm. Han citerar den framlidne sociologen Hans L Zetterberg: ” Ett samhälle behöver balans, påpekade han, och olika sfärer och institutioner bör drivas efter sin logik och sina värden.”

Han slår fast att Region Stockholm till skillnad från Volvo, Spotify och Ericsson inte är något  börsbolag: ”Det är en politisk instans som finansieras med skatter. Den leds ytterst av partipolitiker som röstas fram i allmänna val, på medborgarnas uppdrag. …

Den skattefinansierade sjukvårdens roll är att tillgodose samtliga medborgares behov av vård, oavsett inkomst, ålder eller social status.”

I Region Skåne finns ett liknande tänkande inte minst då det gäller lasarettet i Helsingborg. För ett år sedan skrev Anders Lundström, KD-ordförande för lasarettet, att coronakrisen inte påverkar sparpaketet för sjukhuset. Detta trots vårens stora dödstal på äldreboendena i staden, som hade krävt mer läkarinsatser, och den orimliga arbetsbördan för stora delar av personalen.

Den sortens resonemang är liksom de kanhända indragna lakanen till Stockholms bebisar otäcka tecken på en vårdledning som tappat sin moraliska kompass och förvanskar sitt demokratiska uppdrag.

Irene Svenonius (M) – tyngsta politikern i Region Stockholm.Foto: Nicklas Thegerström/Dagens Nyheter.

Sjukt: Ska privata Kry köpa region Stockholms 1177?

”1177 är för de allra flesta den primära ingången till sjukvården,” skriver Jonas Lindberg. Foto: Maxim Thoré/Bildbyrån/Dagens Samhälle.

Ska privata nätvårdbolaget Kry få ta över hela rådgivnings- och hänvisningstjänsten 1177 i Region Stockholm? Regionens borgerliga majoritet ville till en början att en frågan skulle avgöras på tjänstemannanivå. Efter kritik ändrade man sig.

Sjukvårdsregionrådet Anna Starbrink (L) har överfört beslutet att godkänna Krys köp av 1177 till ett demokratiskt organ.

Frågan har flera dimensioner. Är 1177 överhuvud en verksamhet som lämpar sig för privata vinstgivande verksamhet? 1177 har blivit en hörnpelare i det svenska vårdsystemet.Ska ett privat företag, som själv är en stor aktör i regionen kunna ta över verksamheten?

Till råga på allt är valet av just Kry till ny ägare av 1177 minst sagt tvivelaktigt. I en debattartikel av senaste numret av Dagens Samhälle /#2/2021) skriver Jonas Lindberg, sjukvårspolitisk talesman för vänsterpartiet, bland annat:

”Kry har konsekvent och tydligt utnyttjat kryphålen i systemet, ägnat sig åt fulspel och vilselett många patienter till att lista sig på deras mottagningar.”

Lindberg slår fast det självklara att det är ”viktigt att det inte finns möjligheter för ett bolag att bedriva rådgivning och hänvisning samtidigt som det bedriver vårdverksamheter i regionen”. Han skriver vidare:

1177 är för de allra flesta den primära ingången till sjukvården. Det är där vi letar information, får råd och stöd och kan samtala med sjuksköterskor som stöttar oss och vid behov hänvisar oss vidare ut i sjukvårdssystemet i Region Stockholm.

Tilliten till denna tjänst är A och O, och det är därför viktigt att det inte finns möjligheter för ett bolag att bedriva rådgivning och hänvisning samtidigt som det bedriver vårdverksamheter i regionen.”

Kommer Stockholmarna att kunna lita på 1177 om Kry tar över verksamheten? Är det rimligt att Kry genom 1177 får kvalificerad information om hur vården i regionen fungerar?

Den här sortens bedrövliga privatiseringar borde självklart inte ligga i regionpolitikens händer utan vara lagligt reglerade.

I förlängningen ligger också en gradvis mer och mer privatiserad vård, som ingen har något att vinna på utom de privata vårdföretagen, Kry och andra.

IVO: ALLVARLIGA BRISTER I SVENSK ÄLDREOMSORG

Ivo:s generaldirektör Sofia Wallström.Bild: Anders Wiklund/TT,

Sofia Wallström, generaldirektör vid IVO,  Inspektionen för vård och omsorg, berättar att myndigheten identifierat allvarliga brister i regionerna när det gäller vården av äldre vid särskilda boenden under pandemin. 

– Ivo gör bedömningen att det är för stora brister i vården i denna del. Lägstanivån är helt enkelt för låg, även under pandemin, säger Sofia Wallström.

Ingen region har tagit sitt fulla ansvar för individuell vård och behandling av äldre vid särskilda boenden under pandemin, enligt Ivos bedömning.

Statsminister Stefan Löfvenoch centerledaren Annie Lööf reagerar i en TT-artikel:

Statsministern konstaterar att Ivo framhåller att alla regioner i Sverige har brustit i sitt lagstadgade ansvar för medicinsk vård och behandling på särskilda boenden. Ivo säger också att äldre har inte fått vård utifrån just sina behov och att det har brustit i information till dem och deras anhöriga. Likaså finns brister i patientjournaler och vård i livets slutskede har inte skett i enlighet med gällande regelverk.

”Varje region behöver genomföra nödvändiga förändringar – de ska redan ha börjat med det”, skriver statsministern.

Centerledaren Annie Lööf vill se en uppryckning på alla håll.

– Vi måste se till att man lever upp till dagens lagkrav. Men det behövs också skärpningar av hälso- och sjukvårdslagen, sade Lööf inför partiledarsamtalen.

Lööf återkommer till tidigare väckta krav om att sjukvård ska kunna ges oavsett plats – hemmet, sjukhus eller det särskilda äldreboendet. Samordningen måste bli bättre mellan regionerna och kommunerna och sjuksköterskor och undersköterskor ges möjligheter att ge rätt vård och behandling i äldrevården, sjuka äldre ska inte behöva skickas till akuten för att få dropp, blodförtunnande och syrgas.

Allt det här är egentligen välkänt. Det som skedde inom äldreomsorgen i Sverige i våras var var kusligt. De politiker och tjänstemän som i efterhand inte förmådde att vara självkritiska, som när över hälften av de boende på ett äldreboende i Helsingborg avled av pandemin, har fortfarande mycket att lära. Stockholm och Helsingborg hörde till de städer som allra sämst klarade av döden inom äldreomsorgen.

Respekten för de äldres människovärdet måste återskapas. Det som skedde i våras var otillständigt, när många svårt sjuka äldre fick ”telefonbesked” av läkare utan konsultation eller fick palliativ vård insatt utan läkarkonsultation.

Därför är IVO:s skarpa formuleringar synnerligen välkomna. Vården av de äldre måste vara likvärdig med den som ges till andra, fattas bara. Det här är, menar jag, den allra viktigaste slutsatsen efter covid-19-pandemins härjningar. Eller med Sofia Wallströms ord ännu en gång:

”Ingen region har tagit sitt fulla ansvar för individuell vård och behandling av äldre …”

Hur kunde det bli så illa?

Det berodde i synnerhet, menar jag, på systemfel inom äldreomsorgen, något som förfärande synliggjordes av smittans dödliga härjningar. De systemfelen måste åtgärdas nu.

Irene Svenonius: TRUMP PÅ SVENSKA i sjukvården

Stockholms finansregionråd  Irene Svenonius (M) beklagade nyligen att Trump förlorade valet och twittrade ”Må nu republikanerna ta senaten och huset, så att inte politiken går fööör långt åt vänster” (Twitter). Foto: FOTO: EMMA-SOFIA OLSSON/SVD/TT

Härförleden beklagade Stockholms finansregionråd  Irene Svenonius (M) att Donald Trump förlorade det amerikanska presidentvalet: ”Må nu republikanerna ta senaten och huset, så att inte politiken går fööör långt åt vänster” (Twitter).

Moderata Irene Svenonius är en av få svenska politiker utanför Sverigedemokraterna som aktivt sympatiserat med Donald Trump.

I sin krönika i söndagens Aftonbladet betecknar Jan Guillou henne som Sveriges mest inflytelserika sjukvårdspolitiker. Han tycker att det är skrämmande att hon sympatiserar med de amerikanska republikanerna, vars ”sjukvårdspolitik” (som måste sättas inom citationstecken) under Trumps presidentskap i huvudsak gått ut på att slå sönder Obamacare och därmed beröva flera tiotals miljoner ”mindre bemedlade” amerikaner möjlighet till subventionerad eller fri sjukvård.

I det amerikanska klassamhället har fortfarande stora grupper ingen ekonomisk möjlighet att söka sjukvård annat än vid närmast livshotande akuta tillstånd. En diagnos på en svår sjukdom som cancer är den vanligaste orsaken till personlig konkurs i USA. Den privatiserade vården som leder till stora förtjänster för försäkringsbolag och vårdföretag är en skam för landet som modern demokrati.

Att en person som Svenonius ställer sig bakom Trumps försök att förstöra Obamacare borde diskvalificera henne från varje form av sjukvårdspolitiska uppdrag.

I en ledare i Aftonbladet skrev i förra veckan Jonna Sima om två aktuella svenska rapporter som tecknar en dyster bild av hur den privata vården snabbt växer fram i Sverige. Tankesmedjan Katalys beskriver konsekvenserna av att var tionde vuxen svensk i dag har tecknat en privat vårdförsäkring. Det skapas gräddfiler som borde bryta mot hälso- och sjukvårdslagen stadgar att vård ska ges ”på lika villkor för hela befolkningen”. 

Så kan svensk demokratisk sjukvård steg för steg amerikaniseras med destruktiva konsekvenser för den allmänna vården.

Guillou skriver vidare:  ”Gång på gång lovade Trump sina hängivna åskådarmassor att avskaffa ”Obamacare”. Och möttes var gång av ett stormande jubel. Få ting är nämligen så förhatligt för nutidens republikaner som tanken på fri sjukvård. Eftersom det skulle innebära att vilken fattig och till och med svart jäkel som helst skulle kunna få sjukvård på samma villkor som en rik eller vit person. Vilket alltså vore ”kommunism”, eller än värre ”socialistisk kommunism”.”

Som finansregionråd i Stockholm är Svenonius ansvarig för såväl korruptionsskandalen Nya Karolinska, världens dyraste sjukhus, som den under 14 år idogt privatiserade och försämrade sjukvården i Stockholm.

I en blogg för en vecka sedan berättade jag om hur samma Svenonius handskades lättsamt med vårdmiljoner när hon utan att frågan stod på dagordningen på ett möte klubbade igenom ett köp på en kvarts miljard av skyddsutrustning, främst andningsskydd, köpt av ett företag som dessutom hade regionens uppdrag att testa och även döma ut konkurrenters andningsskydd.

Om de så kallade nationellt konservativa partierna, M, KD och SD, tar makten vid valet 2022 kan Irene Svenonius förmodligen räkna med att få politiskt nationellt ansvar för sjukvårdsfrågor i Sverige. Väntar oss i så fall en Trump på svenska? Risken är överhängande.