Etikettarkiv: Helsingborgs lasarett

Systemfel i sjukvården: ”Avskaffa regionerna!”

Frågor till vården. Foto Paul Hansen/DN.

Svensk sjukvård präglas av ett systemfel, skriver Dagens Nyheters ledarskribent Amanda Sokolnicki i söndagens tidning, där hon frejdigt angriper den svenska sjukvårdens organisation, där regionerna har ansvar för vården.

Under pandemin har det gång på gång visat sig att regionerna inte har vare sig kapacitet eller kompetens att hantera vårdens utmaningar. Sokolnicki pekar särskilt på bristfälliga journalsystem, där många regioner gjort undermåliga upphandlingar liksom när det gäller andra it-system inom vården.

En fråga som kostat liv under pandemin är den bristfälliga eller obefintliga uppbyggande av beredskapslager. Till det kommer sådant som oförmågan att reglera nätläkarföretagen, där många har incitament att ge ”alla patienter precis vad de vill ha – oavsett om de behöver det eller inte” – och skickar räkningen till regionerna.

Det här är inget nytt. Minns skandalbygget av Nya Karolinska sjukhuset i Stockholm med miljardrullning och för den delen den bristfälliga planeringen av ombyggnaden av Helsingborgs lasarett. Kostnaden för Nya Karolinska blev över 60 miljarder, mer än svenska försvarets årsbudget, en fördyring med 47 miljarder jämfört med vad ”de lättlurade politikerna i landstinget” bestämt, skrev Robert Aschberg i Aftonbladet.

Men viruset har ”gett en nyttig påminnelse om att svensk sjukvård präglas av ett systemfel”, genom regionernas bristande kompetens i många avseenden, skriver Sokolnicki.

Hon hävdar vidare att undermåliga journal- och it-system är en orsak till att ”en del sjuksköterskor i snitt ägnar två av arbetsdagens alla timmar åt patienter (Vårdfokus 8/8 2019).” Mindre usla system skulle rentav kunna ge dubbelt så mycket vård, menar hon och summerar:

”Det här är alltså ingen perifer fråga, den präglar – och bromsar – hela det svenska sjukvårdssystemet. Vårdpersonalen använder sin värdefulla tid till fel saker, patienter utsätts för onödiga risker – och skattebetalarna får inte valuta för pengarna.”

Det finns ett stort demokratiskt problem med regionernas sjukvårdsansvar, med ofta helt okända politiker som avgör vårdens förutsättningar och ofta ställer vårdkvalitet mot risken för skattehöjningar, som skett i Region Skåne vid flera tillfällen. ”Hur ser egentligen väljarnas chanser till ansvarsutkrävande ut?”, undrar Amanda Sokolnicki.

Pandemin har verkligen visat att vårdens organisation via regionerna har blivit ett allvarligt systemfel. Men att avskaffa regionerna blir inte enkelt:

Det är inte bara bättre vård, ekonomisk effektivitet och rättvisa som ligger i potten. Då hade regionerna redan varit avskaffade. Det är också regionpolitiker som inte vill avskaffa sig själva. Och som finns i varje parti.”

Varför mörklägger Helsingborg om covid-19 på äldreboenden?

Vård- och omsorgsförvaltningen i Helsingborg kommer framöver offentliggöra veckorapporter över hur många smittade och misstänkt smittade man har på sina vårdboenden, berättade vård- och omsorgsdirektören Annika Andersson vid en presskonferens på tisdagen.Bild: Sven-Erik Svensson/HD.

HD har under en tid försökt få ut information om hur många äldre på stadens vårdboende och bland dem som får hjälp av hemtjänsten som drabbats av covid-19, samt på hur många vårdboende smittan finns. Helsingborgs stad har hela tiden undvikit att besvara tidningens frågor.

Fortfarande har tidningen inte fått svar på frågan om det finns personer boende på äldreboenden som avlidit till följd av covid-19. För en månad sedan (15/4) kunde tidningen rapportera om sex smittade inom äldrevården varav två avlidit. En av de sex smittade den gången använde hemvården.

Hemlighetsmakeriet nu motiveras med ”patientsekretess”, vilket ter sig fullständigt orimligt. Efter det som hände på vårdboendet Berga i Solna där var tredje boende på ett äldreboende dog av smittan är det oanständigt att förtiga hur förhållandena är på boendena.

De handlar om liv och död för de äldre och om att ge de anhöriga och de äldre möjlighet att ställa frågor och ställa krav på verksamheten, särskilt om de upplever att säkerheten är otillfredsställande.

På tisdagen kom till slut beskedet till HD att det finns 50 konstaterade eller misstänkta smittade på tre boenden i Helsingborg. Det är siffror rapporterade till länsstyrelsen.

– Tillgången på sjuksköterskor är den absolut mest kritiska frågan, säger till HD, Annika Andersson, vård- och omsorgsdirektör i Helsingborg. Tillgången till skyddsmaterial uppges vara tillfredsställande.

Nu har pandemin på allvar kommit också till Helsingborg. Häromdagen gick sjukhusstyrelsens ordförande Anders Lundström (kd) ut med ett påbud att lasarettets budget skulle skäras ner med 100 miljoner, trots pandemin och de många smittade.

I Svenska Dagbladet uppges att 700 operationer, hälften av alla planerade i Stockholmsregionen, ställs in varje vecka, för att personalen ska klara av pandemin. All cancersjukvård är högt prioriterad. Men de flesta andra ej livshotande ingrepp får vänta, också så stora ingrepp som byte av en aortatklaff.

Med 3000 inställda operationer i månaden kan man konstatera att en så nattsvart utveckling har Stockholm aldrig haft tidigare och den antas nu också förvärras under sommaren, som alltid är krisartad i sjukvården. På två månader har totalt tiotusentals operationer, behandlingar, utredningar och läkarbesök skjutits på framtiden i Region Stockholm.

Johan Styrud, överläkare på Danderyds sjukhus och ordförande i Stockholms läkarförening, vädjar till regionens allianspolitiker att ge klara besked om alla varsel och sparbeting på sjukhusen.

– Det känns absurt att de är kvar. Politikerna borde vara supertydliga med att sjukvården måste få kosta pengar och att arbetsmiljön går först om personalen bortom coronakrisen ska orka jobba ikapp.

Situationen är och blir, föreställer jag mig, liknande i Helsingborg. Tänker Anders Lundström fortsätta driva igenom sparkravet för Helsingborgs lasarett? Det skulle i så fall spark i magen på allt vad sjukvård heter i kommunen under de kommande åren, ett uttryck för förakt för allt det arbete som sjukvårdspersonal nu utför under stor utsatthet.

Ska de riskera att bli bortrationaliserade i Lundströms budgetkalkyler? Läget är exceptionellt och kommer att förbli så ett bra tag.

Helsingborgs lasarett ska ”effektiviseras”. Nu! ??

Anders Lundström (KD) står fast vid besparingskraven. Drygt 100 miljoner kronor ska plockas hem genom bland annat effektivare bemanning. Bild: Britt-Mari Olsson/HD.

”Stora besparingar på Helsingborgs lasarett trots pandemin” var rubriken på en artikel i Helsingborgs Dagblad för några veckor sedan. Kd-politikern Anders Lundström, ordförande i sjukhusstyrelsen i Helsingborg, berättade där att Helsingborgs lasarett ska ”effektiviseras” med 100,3 miljoner i år.

Sverige befinner sig i den värsta krisen på mycket mycket lång tid. En lärdom av krisen som allt fler nu börjar acceptera är att krisens verkningar är en konsekvens av samhälleliga brister.

I Stockholm har äldreomsorgen, styrd av kd-politiker, drabbats ohyggligt. På ett privat boende dog på kort tid en tredjedel av de äldre av viruset covid-19. På många platser har den ”vanlig vården” fått ställas på paus för att coronakrisen ska kunna hanteras. Men i Helsingborg ska Lundström ”effektivisera bemanningen”, enligt ett beslut i sjukhusstyrelsen i februari. Det är cyniskt och upprörande.

”Effektivisera bemanningen” betyder med ett annat språkbruk skära ner personalen, avskeda läkare och annan vårdpersonal. Är det vad som är bäst för lasarettet och för den framtida vården, herr Lundström?

I februari, före pandemin, det var i en annan tid, i ett annat land. Men Lundström ska ”effektivisera” Helsingborgs lasarett för 100 miljoner och motiverar det djupsinnigt:

”Man måste kunna hålla två tankar i huvudet samtidigt”.

Jag menar att ett sådant yttrande inte tyder på någon tankeverksamhet alls. Det är inte rimligt att vårdpersonal under coronakrisen ska ”utreda besparingar”? Pandemin måste följas av en debatt om den framtida vården. Helsingborgs lasarett kommer att få nya kostnader för att kunna hantera de nya erfarenheterna. Förhoppningsvis kommer lasarettet att få en ny huvudman. Många skånska sjukvårdspolitikers aningslösa hållning förfärar.

I Ängelholm och Landskrona har sjukvårdspolitikerna skjutit upp sina besparingsplaner. Till HD sa Warda Fatih (C), ordförande i Landskrona sjukhusstyrelse:

– Vi är ett litet sjukhus med mindre personal och har inga resurser att avvara. Prio ett är corona. Vi vill inte skifta fokus.

Socialdemokraten Mikael Skoog, andre vice ordförande i Helsingborgs sjukhusstyrelse, har en liknande hållning:

– Vården är redan underfinansierad, man borde ompröva sparbetinget så att de anställda kan fokusera på corona.

Helsingborgs sjukhus – Ett stoppat miljardbygge

Foto: Björn Lilja/HD.

Helsingborgs sjukhusbygge har gjort en paus, skrev Helsingborgs Dagblad häromdagen. Allt som inte är påbörjat stoppas.

Planeringen måste göras om.Konsekvenserna är så stora att det krävs nästan ett års funderande. Sju år efter det att regionstyrelsen klubbade om– och nybyggnaden på Helsingborgs lasarett – har man inget svar på frågan vilket sjukhus som egentligen ska byggas.

Det ligger nära till hands att dra likheter mellan skandalerna kring bygget av Karolinska sjukhuset och turerna kring Helsingborgs lasarett. I båda fallen ligger det yttersta ansvaret hos regionpolitiker som inte klarat av att hantera otroligt komplexa och kostsamma sjukhusbyggen.

Skuldfrågan är bara en del av byggeländet i Helsingborg. Men nog borde den genomlysas och ansvar utkrävas. Så här långt är ett grundfel uppenbart, att ”sjukvårdens verkliga behov inte nått fram till dem som bygger”.

Eller med andra ord att de ytterst ansvariga för miljardbygget inte skapat beslutsstrukturer som på djupet involverar folk med kompetens då det gäller nödvändiga förutsättningar för god vård och bästa möjliga medicinska insatser. Kanske är Helsingborgs lasarettsbygge bara ännu ett uttryck för den djupgående vårdkrisen i Region Skåne.

Vi är många som med vrede minns den ledande moderate regionpolitiker som under förra mandatperioden tyckte att det viktigaste för vården i regionen var att Skåne hade den lägsta landstingsskatten i Sverige.

HD:s granskning har – så här långt – klokt nog ändå haft fokus på den viktigaste frågan om hur sjukhusbygget ska kunna fullföljas så att funktionerna garanteras och kostnaderna inte blir allt för orimliga.

I det senaste avsnittet handlar det därför om vilka alternativ som finns för utformning och placering av olika avdelningar i det nya sjukhuset, ett avgörande viktigt pussel för att skapa ett fungerande sjukhus för framtiden.

Det är lätt att bli ödmjuk inför svårigheterna. Det finns inga genvägar, inga enkla lösningar. Det viktigaste efter allt som skett hittills är att undvika halvmesyrer och våga ta svåra beslut för att forma ett väl fungerande lasarett.

Vy över sjukhusområdet.Bild: Fredrik Hedenskog/HD.