Kategoriarkiv: Krig och fred

Bertil Englert åter på Klippans konsthall

Bertil Englert talar vid invigningen av sin skulptur Hjärnhalvor, placerad i atriumgården till Klippans konsthall.

Klippans konsthall är en pigg tonåring som såg dagens ljus för femton år sedan.Förste utställare den gången var Bertil Englert, uppvuxen i samhället.

På jubileumsutställningen, som hade vernissage i lördags, är Bertil tillbaka med några särskilt betydelsebärande verk, i all synnerhet Universal soldier, den version som är utförd i trä och består av 24 soldater, några mer än manshöga, de minsta knappt fothöga.

Bertil Englerts Universal Soldier i Klippans konsthall, som fyller femton.

Det här är soldater som ”lyder order”, till den grad att deras ryggrad har smält samman med gevärspipan. Det är lätt att uppfatta deras krympande storlek som symbol för soldatens dehumanisering i krig, när människan reduceras till dödsmaskin.

Titeln Universal Soldier är hämtad från en antikrigssång, skriven och framför av den kanadensiska sångaren och fredsaktivisten Buffy Sainte-Marie. Sista strofen lyder:

He’s the Universal Soldier and he really is to blame,
His orders come from far away no more,
They come from here and there and you and me,
And brothers can’t you see,
This is not the way we put the end to war.

Bertil Englert blev pacifist och fredsaktivist efter mordet på Martin Luther King den 4 april 1968. Under åren har han arbetat med Universal Soldier-temat i olika versioner, som målning och som gruppskulpturer i trä och järn.

En järnskulptur förvärvades av Helsingborgs stad. Men i stället för att ge verket en permanent plats i stadsmiljön som offentlig skulptur i Helsingborg, ett verk mot kriget och för freden, har man magasinerat, osynliggjort och oskadliggjort verket. Det är beklagligt.

Efter lördagens vernissage invigdes på Konsthallens atriumgård också en offentlig skulptur av Bertil Englert, ”Hjärnsnitt”. Dess bakgrund är något makaber. Konstnären berättade:

– Jag läste att Lenins hjärna efter hans död skars upp i 60 000 tunna snitt för att kunna undersökas av forskare. Mina hjärnhalvor i Klippan kan ses som snitt nummer 60002-04 …

Klippan kan med all rätt vara stolt över sin konsthall, ett väl tilltaget rum, där utställningarna under åren oftast hållit hög kvalitet.

Det tål att tänka på hur det kan komma sig att Klippan, liksom Höganäs och Landskrona och givetvis Lund och Malmö har väl fungerande konsthallar – till skillnad mot Helsingborg.

Risken för att USA går i krig mot Iran ökar

USA förefaller förbereda ett militärt angrepp på Iran, skriver New York Times. Tidningen har utökat sin bevakning av det som sker med ett veckovis publicerat nyhetsbrevAt War”.

USA:s utrikesdepartement har beordrat en partiell evakuering av USA:s väldiga ambassad i Bagdad, sedan Donald Trump hävdat att det finns ett hot från Iran mot amerikanska soldater och anläggningar i Irak. Med samma motivering har många stora amerikanska krigsfartyg med bombplan flyttats till Persiska Viken nära Iran.

Drivande kraft bakom USA:s hot mot Iran är den högerextreme Trump-rådgivren John Bolton som länge verkat för att USA ska genomföra ett ”regimskifte” i Iran. Han backas upp av USA:s hökaktige och krigshetsande utrikesminister Mike Pompeo, medan Trump ännu uttrycker sig i mera vaga ordalag om ett kommande krig.

Mike Pompeo hävdade i förra veckan att utrikesdepartementet hade mottagit uppgifter om ”Iransk aktivitet” som utgjorde en fara för amerikanska anläggningar i Irak och för amerikansk personal. Många har pekat på likheterna mellan George W Bushs lögner om att Saddam Hussain hade massförstörelsevapen i förspelet till USA:s angrepp på Irak.

Från officiellt irakiskt håll har man kraftigt ifrågasatt Pompeos uppgifter. Den brittiske generalen Chris Ghika, biträdande befälhavare för de USA-ledda trupper som strider mot IS, har likaså till medier dementerat USA:s uppgifter och sagt sig inte se någon ökad risk från Iran eller Irans allierade i Irak och Syrien.

På ett möte i USA förr torsdagen presenterade Trumps försvarsminister Patrick Shanahan amerikanska planer på att sända 120 000 amerikanska soldater – för att kunna angripa Iran om landet inleder produktion av kärnvapen eller angriper amerikanska mål i Irak.

Därmed ökar krigsrisken dramatiskt, inte minst risken för krig av misstag. För John Bolton är det dock vad han agerat för ända sedan han var rådgivare till George W Bush.

USA:s krig i Irak (med 36 miljoner invånare) har lett till en sönderslagen stat och miljoner döda. Om Trump skulle angripa Iran, som med 83 miljoner invånare är världens sextonde folkrikaste land, kommer konsekvenserna att bli än värre än av krigen i Irak och Syrien.

Vi kan förvänta oss nya miljoner av människor på flykt, flyktingar som inte är välkomna någonstans, allra minst i Europa. Storskaligt lidande och död, rader av oförutsägbara konsekvenser.

Ändå tas inte Trumps, Pompeos och Boltons råa krigsretorik riktigt på allvar av många medier i väst.

Bilden här under, brittiska The Economists omslag förra veckan. med rubriken ”På kollisionskurs. USA, Iran och risken för krig”.

vapenhandel på Älvsjömässan får kritik

På måndagen öppnade tre stora och kontroversiella vapenmässor på Stockholmsmässan i Älvsjö, en med undervattenstema (UDT ), en om elektronisk krigföring (EW) och en om militär simulering och träning (ITEC). Mässorna uppmärksammades av Sveriges Radios Studio Ett.

Mässorna samlar några av världens största vapenföretag och kritiker lyfter fram att det bland utställarna finns företag som utvecklar kärnvapen och andra som förser den Saudiledda koalitionen i Jemen med vapen och militär materiel.

I programmet intervjuades Svenska Freds ordförande Agnes Hellström, som med all rätt var ytterst upprörd.

– Stockholms stad är majoritetsägare i mässan och ansvarig för satsningen. Här deltar företag som är svartlistade av svenska banker därför att de deltar i tillverkningen av komponenter till kärnvapen. Andra företag har tillverkat vapen som använts i Jemen, där bl a fyrtio barn dödades vid en attack på en skolbuss av vapen tillverkade av ett av dessa företag. Det är helt oacceptabelt.

– Ska Stockholms stad genom en sådan här mässa gynna kärnvapenproduktion?, fortsatte Agnes Hellström. Hon pekade på omständigheterna kring en liknande mässa i Glasgow förra året. Den väckte så starka allmänna protester att staden fattade ett beslut om att förbjuda framtida vapenmässor.

Kanske är det därför som hemlighetsmakeriet varit stort kring vapenmässan i Älvsjö. På Svenska Mässans hemsida nämns inget överhuvudtaget. Däremot finns det speciella hemsidor.Där kan man se att man väntar över tusen deltagare från fyrtiotalet länder och att en lång rad höga militärer är talare, också svenska, som den svenske marinchefen, amiral Sven Nykvist.

Moderata Anna König Jerlmyr, ordförande för Älvsjömässan och ytterst ansvarig för den stora tredagarsvapenmässan i lokalerna, där också svartlistade företag deltog med ansvar för tillverkning av kärnvapenkomponenter.

Älvsjömässans lokaler ägs bland annat av Stockholms stad och i styrelsen är finansborgarrådet Anna König Jerlmyr (M) ordförande. Hon har tidigare bland annat arbetat på det (ökända) amerikanska PR-bolaget Hill & Knowlton, som tjänade stora pengar på en PR-kampanj i samband med uppladdningen inför Kuwaitkriget. H&M spred bl a ett falskt vittnesmål om att irakiska soldater mördat spädbarn i kuvös vid al-Addan-sjukhuset i Kuwait City.[4]

Anna König Jerlmyr ville inte medverka i Studio Ett för att svara på frågor om varför Stockholm står som värd för en vapenmässa. Det ville inte heller åtta av tio ordinarie styrelseledamöter i Svenska Mässan eller företagets VD, Patric Sjöberg.

Vilken ynkedom!

Fotnot: Mässans hemsida: https://www.udt-global.com
Länk till utställare: https://www.udt-global.com/exhibitors

Irak och Syrien vill stå utanför konflikten mellan USA och Iran

Bilden från USA:s ambassad i Bagdad. Irak vill inte bli inblandat i USA:s aggression mot Iran och hotar nu med att tvinga USA att lägga ner ambassaden. Foto REUTERS/Lucas Jackson.

I början av året uttalade USA att man ville placera ut fler amerikanska soldater i Irak, inte minst som en förberedelse för ett eventuellt krig mot grannlandet Iran. Från amerikansk sida hette det då att beslutet förankrats i Irak efter hemliga förhandlingar.

Men Irak hade inte alls accepterat att bli inblandat i USA:s farliga konflikt med Iran, skriver Lars-Gunnar Liljestrand på sajten ”Bevara alliansfriheten. Nej till Natomedlemskap”. Han citerar Reuters (4/2).

Iraks president Barham Salih avfärdade alla spekulationer om förhandlingar:

”Belasta inte Irak med era egna problem. USA är en stormakt med sina prioriteringar men vi måste kunna leva här.” 

Nu kräver också ledaren för det största partiet i Irak, Moqtada al-Sadr, (27 april) att USA upphör att försöka dra in Irak i konflikten mellan Iran och USA. Al-Sadr lade fram förslag i tio punkter för att stoppa USA:s interventioner i Iraks angelägenheter. Ett av förslagen var att stänga USA:s ambassad i Bagdad.

USA leder den militära koalitionen Operation Inherent Resolve (OIR) som befinner sig med militär trupp i Irak sedan 2014. 

Samma koalition OIR har sedan 2015 också intervenerat militärt i Syrien i strid med folkrätten. Syriens regering har vid flera tillfällen fördömt interventionen och kallat den ett brott mot landets territoriella integritet.

Risken finns nu att även Syrien dras in i en stormaktskonflikt. Flera globala och regionala stormakter försöker skaffa sig inflytande i landet och karva ut delar av territoriet som sina egna intressesfärer.

Den 28 april fördömde Syriens representant vid FN, Bashar al-Jaafari, Turkiet, USA, Frankrike och Storbritannien för att olagligt ockupera delar av landet. Al-Jaafari krävde att dessa stater omedelbart drog bort sina trupper från landet.  (Jerusalem Post 28/4)

Regeringarna i både Irak och Syrien fördömer alltså den utländska interventionen i sina länder och pekar på att den kan leda till utökade krig i regionen med stormakter inblandade. Detta borde vara alldeles tillräckligt för att Sverige (som deltar i den USA-ledda koalitionen OIR:s krig med svensk trupp) skall dra tillbaka den svenska truppen i Irak, skriver Lars-Gunnar Liljestrand och sammanfattar:

”Svenska soldater har inget i Irak att göra och Sverige skall inte understödja aggression mot Syrien.”

Kings sista år – från Riverside till Memphis

Martin Luther King talar inför 4000 människor i Riversidekyrkan i New York. Det är den 4 april 1967. Samma dag men ett år senare mördas King i Memphis med en enda dödande kula.

Kanske är Martin Luther Kings tal i Riversidekyrkan i New York den 4 april 1967 hans allra viktigaste. Framgångarna med medborgarrörelsens ickevåldsaktioner i södern hade varit stora. Den amerikanska apartheiden hade tvingats retirera.

Den stora marschen till Washington med I have a dream-talet den 28 augusti 1963 ledde påföljande år till en ny medborgarrättslag och till att King fick Nobels fredspris. Efter rösträttskampen i Selma Alabama följde en ny rösträttslag 1965. President Lyndon Johnson skrev på lagarna i Kings närvaro.

Påföljande år flyttade King norrut, till Chicago. Hans nya utmaningen var att bekämpa fattigdom och klassklyftor i USA. Snart såg King samband mellan USA:s skoningslösa krig i Vietnam och fattigdomen. Han engagerade sig mer mer i en utvidgad kamp, mot ”rasism, fattigdom, militarism och materialism”.

I talet i Riversidekyrkan, Beyond Vietnam” eller ”Breaking the Silence”, angrep han för första gången president Johnson för kriget. Han pekade ut USA som den värsta våldsstaten i världen och slog fast att ”Vi satsar en halv miljon dollar på på att döda en fiendesoldatmedan vi bara använder 53 dollar för varje person i USA som klassats som fattig.”

Reaktionerna mot talet blev våldsamma från det etablerade USA. För presidenten blev King nu en förrädare och en avfälling. New York Times och Washington Post kritiserade honom skoningslöst. Fototidningen Life menade att Kings tal påminde om ett manuskript för nordvietnamesiska Radio Hanoi. Ett år senare jublade många vita amerikaner vid beskedet om mordet på King.

Samtidigt växt antikrigsrörelsen våldsamt. Tio dagar efter ”Beyond Vietnam”-talet demonstrerade 400 000 mot kriget enbart i New York och många ytterligare, både på andra platser i USA och i Europa.

Martin Luther King drömde om att göra om marschen till Washington från 1963 men nu som en manifestation mot fattigdomen. Han uppmanade landets fattiga att en viss dag ta sig i åsnekärror till huvudstaden för att under en dag med civil olydnad blockera all normal verksamhet i huvudstaden.

29 Mar 1968, Memphis, Tennessee, USA — National Guard bayonets block Beale Street as African-American protesters march through downtown Memphis wearing placards reading ”I A MAN.” The previous day’s march had broken out in rioting and looting, with one killed and 70 injured. Rev. Martin Luther King, Jr., who had left town after the first march, would soon return and be assassinated. — Image by © Bettmann/CORBIS

När de afroamerikanska soparbetarna i Memphis strejkade för bättre arbetsvillkor och bad om Kings stöd beslöt han att kampen för deras villkor skulle bli inledningen till Poor People’s Campaign. Deras slogan var ”I am a man”, de ville återerövra sitt människovärde.

I Memphis höll King den 3 april 1968 det tal som skulle bli hans sista ”Jag har varit på bergets topp” där han fortsätter, ”Jag har sett det förlovad landet. Jag kanske inte kommer dit tillsammans med er … Men vi som ett folk kommer att ta oss till det förlovade landet.”

Under lång tid hade han utsatts för mängder av dödshot. I talet, dagen innan han mördas, berättar han om hoten, som också kom från FBI och dess mäktige chef Edgar Hoover, som under lång tid förföljt och trakasserat honom.

När King med några vänner stod på balkongen till Lorraine-motellet i Memphis föll den dödande kulan – och USAS hamnade i chocktillstånd.

2018 var det femtio år sedan mordet. I en rad nya böcker om medborgarrättsrörelsen framhålls bilden av King som militant fredsaktivist, fortfarande genomsyrad av ickevåldsengagemang, men beredd att offra sitt eget liv i kampen för ett rättvisare samhälle.

Det är nog den bilden av Martin Luther King och hans engagemang på liv och död som är den viktigaste.

Fotnot: Här två titlar utgivna i USA, båda från 2018, med det perspektivet på King som jag nämner, med kampen mot fattigdomen och mot kriget i fokus:

• Michael K Honey: To the Promised Land. Martin Luther King and the Fight for Economic Justice.

• Jason Sokol: The Heavens might Crack. The Death and Legacy of Martin Luther King Jr.

Kings sista tal: I Have Been at th Mountains top, ett dygn innan han mördas i Memphis.

Amerikanska krigsfartyg jagar ubåtar i Stockholms skärgård

Arkivbild: SVT.

I dag den 4 april går amerikanska krigsfartyg in i Sveriges mest känsliga vatten under en veckas ubåtsjakt i Stockholms södra skärgård.

Under hela efterkrigstiden har ubåtskränkningar av svenskt territorialvatten och svenskt inre vatten framstått som ett av de främsta hoten mot vår territoriella suveränitet, skriver utgivarna av sajten Bevara alliansfriheten.

De pekar på att det bara finns ett enda med säkerhet belagt fall av intrång, strandningen av den ryska ubåten U 137 år 1981 i Karlskronas skärgård, under omständigheter som knappast tydde på militära eller säkerhetspolitiska utmaningar.

I alla övriga fall har det inte gått att tydligt påvisa vilken den kränkande makten varit. Ubåtsutredningen i början av 1980-talet pekade ut Sovjetunionen, men senare utredningar har satt frågetecken kring den slutsatsen. Andra främst, enskilda forskare och debattörer, har istället pekat på att det kan ha varit Nato-ubåtar.

Våra skärgårdar är särskilt sårbara för ubåtskränkningar, heter det vidare i artikeln. Det bräckta vattnet med skikt av olika täthet, tillika med djuphålor och andra speciella bottentopografier gör ubåtsjakt mycket svårt. Författarna pekar på en uppenbar risk om en stormakt inbjuds till den känsliga skärgården:

”Risken är uppenbar att om en stormakt försöker penetrera våra vatten så kommer den rivaliserande stormakten att försöka kontra med egna ubåtar på vårt territorium. Svensk skärgård kan i en framtida konflikt bli en tummelplats för stormakter.”

Skribenternas konklusion är att det inte ligger i vårt intresse som alliansfritt land att släppa en stormakt in i vårt mest känsliga territorialvatten, därtill inkörsport till Stockholm.

Det råkar vara samma dag som Nato fyller 70 år. I övningen, som pågår till den 10 april, finns svenska, finska och amerikanska örlogsfartyg, en svensk ubåt, helikoptrar och ett amerikanskt ubåtsjaktplan bland deltagarna.

”angriper” RYSSLAND Sverige i Norrland?

Försvarsmaktens bild från övningens inledande fas är tagen 18 mars, kl 20.54.

Northern Wind, en väldig militär övning, genomförs den 17 – 28 mars. Scenariet är att Sverige ska försvara sig mot en fiktiv angripare som anfaller norra Sverige, skriver Försvarsmakten. Anfallet kommer från öster. Det är ”en tillfällighet”, upprepas ofta.

Men underförstått är förstås att Ryssland angriper Sverige. Är det troligt?

Ett annat scenario är en militär konflikt mellan Ryssland och USA, där Sverige kan påverkas. En sådan förutsättning skulle gett helt andra utgångspunkter för övningarna.

10 000 soldater deltar i Northern Wind. Den norska styrkan på 4500 man är störst, följd av den svenska på 3000 man och den finska med 1500 soldater. Resterande 1000 soldater kommer från Storbritannien och USA. I den amerikanska styrkan ingår marinkårssoldater.

I stort sett hela den norska armén deltar i övningen, noterade norska Aftenposten i höstas.

Illustration av övningsområdet för Flygvapenövning 2019. Övningen kommer att genomföras inom den röda markeringen. Karta: Försvarsmakten.

Fredag den 22 mars inleds Flygvapenövning 2019, årets flygövning i norra Sverige och nordvästra Finland. Utgångspunkten är att nationellt ”högkonfliktscenario” med anfall mot norra och mellersta Sverige.

Rapporteringen i svenska medier om de båda stora militärövningarna har varit knapphändig och ganska ensidig.

Underförstått är hela tiden, som jag nämnde ovan, att Sverige och Finland angrips av Ryssland.

Den bakomliggande frågan diskuteras sällan eller aldrig. Finns det risk för att Ryssland angriper Sverige militärt?

Inte heller ställs frågan om vilket som är det största militära hotet mot Sveriges säkerhet. Många skulle på den frågan antagligen svara att det farligaste för Sverige är ett krig mellan Ryssland och USA. Ett sådant krig skulle kunna utlösa strider med kärnvapen.

Med det andra scenariet blir förutsättningarna för militärövningar helt annorlunda. Det handlar om hamnen i Gävle, om de platser på Gotland och Öland som blir strategiska i en sådan konflikt.

På Försvarsmaktens sajt hittar jag inget om hur den utsatta civilbefolkningen i området påverkas, alltså under övningens förutsättningar. I vår tids krig kan den aspekten inte förbigås.

Inte heller finner jag uppgifter om att angrepp på infrastrukturen finns simulerade under ”Northern Wind”. De trupper som deltar är högteknologiska. Vad händer om el och internetnätverk slås ut genom sabotage?


Mat – en krigisk historia

Folke Schimanski föreläser på Enhetsgruppens antikvariat i Helsingborg om sin nya bok ”Mat en krigisk historia”.

Folke Schimanskis helt nya ”Mat – En krigisk historia” (Leopard) har flera perspektiv. Boken berättar om mat under krig och avslutas med ett tiotal sidor recept, de flesta från åren under andra världskriget. Vad sägs om Soppa av tulpanlökar (holländsk specialitet), tyska Knäckebröd av ekollon eller svenska Pudding av kojuver (från första världskriget).

Vad åt man under 1900-talens krig? Hur överlevde folk, i de krigsdrabbade länderna och de som stod utanför? 

Och hur skulle vi i Sverige få mat i händelse av ett krig, det som politiker och militärer mest planerar för i form av militära satsningar, nya stridsplan och soldater på Gotland.

Men kanoner äter ingen sig mätt på.

Sverige har under hela 1900-talet haft en livsmedelsberedskap, Men den har varit nedlagd sedan 1990-talet.

– I dag importeras hälften av all mat vi äter, berättade Folke Schimanski när han på torsdagskvällen föreläste om sin bok och om mat och krig på Enhetsgruppens antikvariat på Furutorpsgatan i Helsingborg.

I Finland där man har mera påtagliga insikter i frågan är man betydligt mer självförsörjande, med bara en fjärdedel matimport.

– Till det kommer att sårbara digitala systemen gör det svårt att organisera en beredskap. Hela matproduktionen är uppbyggd på komplexa system med precisa matleveranser till butikerna ”just in time”. Fungerar det i ett kris- eller krigsläge? Till det kommer att det i dag inte finns några reservlager av mat.

I Berlin efter kriget överlevde stadsborna genom odlingar i parker och trädgårdar så länge det gick.

– I Helsingborg hade koloniträdgårdarna kunnat fungera så i krig, sa någon i publiken. Men där vill ju politikerna bygga hus. Försäljningen av Öresundskraft medför att stadens möjligheter att garantera elförsörjning och fjärrvärme i ett krisläge reduceras drastiskt. Vad innebär det om Öresundskraft hamnar hos ett avlägset och vinstmaximerande riskkapitalbolag? Egentligen borde Säpo granska Peter Danielsson.

Ett huvudtema i Helsingborgsförfattarens bokbelyser sambanden mellan krig och mat, mellan hunger och revolutioner, särskilt från första världskriget till nu. 

– Bristen på mat i tsardömets Ryssland var en huvudorsak till de båda ryska revolutionerna. En svensk revolution var nära efter hungerkravallerna i världskrigets slutskede. I stället fick vi allmän rösträtt.

Under andra världskriget ville Eisenhower att alla amerikanska trupper skulle få Coca-Cola, var de än befann sig, för det byggdes 84 fabriker.

– Så spreds Cocan över världen och med detta inleddes invasionen av amerikansk kultur över stora delar av världen.

Risk för krig mellan Indien och Pakistan?

Deltagare i en manifestation i New Delhi till stöd för de indiska flygattackerna mot mål på den pakistanska sidan i Kashmir. Foto: Altaf Qadri/AP/TT

De senaste dagarnas ömsesidiga krigiska utspel mellan grannländerna och kärnvapenstaterna Indien och Pakistan väcker oro och obehag. Än så länge verkar det mest röra sig om ett propagandakrig. Men saker kan gå överstyr. Det finns extrema krafter i båda staterna. Och det finns alltså kärnvapen.

Självmordsbombare från den hårdföra islamistiska gruppen Jaish-e-Mohammed detonerade en lastbild med sprängämnen på huvudvägen mellan Srinagar i Himalaya och Jammu på slätten, delstatens båda viktigaste städer. Attacken riktades mot en indisk militärkonvoj med 2500 soldater. 40 av dem dödades.

Indiens premiärminister Narendra Modi svarade med en uppskruvad retorik: ”Det indiska folket blod kokar. Vår grannland som isolerats internationellt inbillar sig att de genom sådana attacker kan destabilisera Indien, men de misstar sig.” Modo leder hindunationalistiska BJP,  Bharatiya Janata Party. 

Indiens finansminister, Arun Jaitley, hävade att det fanns uppenbara bevis för att den pakistanska regimen var direkt inblandad i den grymma terroristattacken och sa ”att alla diplomatiska medel kommer att användas för att isolera landet”, skriver The Guardian.

Händelserna i Kashmir kan skapa antimuslimska känslor i Indien – och därmed gynna regerande BJP. De som kan drabbas är Indiens miljoner inhemska muslimer.

Attacken mot militärkonvojen besvarades av den indiska armén med flygbomber mot vad den indiske utrikesministern Vijay Gokhale beskrivit som den pakistanska terroristgruppen Jaish-e-Mohammeds största träningsläger i Kashmir.

Den pakistanska armens talesman generalmajor Asif Ghafoor, hävdade i ett tweet på tisdagsmorgonen att attacken riktats mot ett skogsområde utan några skador på infrastruktur eller människor. Pakistans premiärminister Imran Khan sa i sin tur att alla uppgifter om ett pakistanskt träningsläger var helt uppdiktade:

”Flygattacken har gjorts för hemmaopinionen som ett propagandanummer inför det kommande valet, på ett sätt som skadar freden och den regionala stabiliteten.”

När det brittisk-koloniala Indien upplöstes 1947 skapades två självständiga stater, Indien och Pakistan. Kashmir tillföll Indien, eftersom den lokala maharajan var hindu, vilket för engelsmännen var viktigare än att befolkningsmajoriteten var muslimsk.

Hittills har tre krig utkämpats mellan Indien och Pakistan 1947, 1965 och 1999. Krigen har också negativt påverkat muslimernas ställning i Indien.

Indian fighter jets have crossed the ‘line of control’ in Kashmir and attacked ‘terror camps’ in a rare ratcheting up of tensions with Pakistan. Photograph: Prakash Singh/AFP/Getty Images.


Patriotic Highway visas nu på SVT-Play

Helsingborgsfilmaren Caroline Troedssons starka dokumentär Patriotic Highway visades i fredags på Röda Kvarn i Helsingborg inom ramen för det kreativa projektet DocLounge. Nu kan den ses på SVT-Play.

Patriotic Highway är stark och berörande, en ”resa in i komplexiteten”. Den handlar om en speciell rättegång i Kosovos huvudstad Prishtina mot Fatmir Limaj, ”Krigshjälten som blev tjuv”, som någon säger i filmen. Och om den svenska domaren Marie Tuma, som med stort rättspatos driver rättegången för EULEX, EU:s domstol i Kosovo.

Vi hör hennes röst:

– Hela samhället är uppbyggt på korruption. Man litar inte på varandra. Det är förödande.

 Limaj var transportminister i Kosovos regering när amerikanska Bechtel, byggde en påkostad motorväg mellan Kosovos huvudstad Prishtina och Tirana i Albanien. 

Motorvägen stod färdig 2013. Den är 77 km lång och kostade 121 miljarder kronor, vilket kan jämföras med det fattiga Kosovos årliga budget på 15 miljarder, enligt uppgifter från brittiska The Guardian.

Dagens Kosovo är ett av Europas fattigaste länder. Motorvägen var ett symboliskt viktigt projekt för att bygga en ”bro” mellan albanerna i Kosovo och de i Albanien. Men innebar kostnaderna för vägen att nödvändiga sociala projekt eftersattes. Och var det sant att Limaj och hans krets i mutor håvade in 20 procent av projektets pengar?

Caroline Troedsson ställer i sin film frågor men ger inga enkla svar.  Hon arbetar med ”flugan på väggen”-teknik, utan att själv synas i bild. Röster ställs mot varandra. Hon överlåter mycket åt publikens reflektion. Vad är det som händer? Vem kan jag lita på?

Återkommande finns poetiska ”mellanrum” i berättelsen. Kameran följer stora flockar svarta fåglar – eller filmar med drönare från hög höjd de små människorna nere på marken, kanske rentav på huvudgatan Bulevardi Bill Klinton, uppkallad efter Bill Clinton, den amerikanske presidenten som 1999 bombade Kosovo och Jugoslavien. Den stora Clinton-statyn skymtar i filmen.

Krigen i Jugoslavien fick långvariga politiska konsekvenser, särskilt lokalt men också världspolitiskt. Ändå diskuteras väldigt sällan det som skedde under krigen på 90-talet och som en konsekvens av bombningarna 1999.

I Sverige finns viktiga grupper med jugoslaviska rötter. Några kom hit som arbetskraftsinvandrare och hjälpte till att bygga upp folkhemmet. Andra sökte sig hit som flyktingar från krigens helvete. Också för deras skull borde debatten om de jugoslaviska sönderfallskrigen hållas levande.

Bombningarna l999 ledde till en övergångsperiod, då Kosovo administrerades av FN och Nato och då stora delar av den statliga egendomen privatiserades.

Den 17 februari 2008 förklarade Kosovos parlament den tidigare serbiska provinsen som ett självständigt land. Landet är erkänt av drygt 100 av FN:s 193 stater, däribland USA och Sverige.

Men filmen handlar inte bara om Kosovo. Efter visningen i Helsingborg talar jag med en flykting från krigets Syrien. Han suckar:

– En liknande film kunde ha gjorts om korruptionen i krigets Syrien.

Patriotic Highway har haft SVT som medproducent och kommer att visas i den ordinarie tablån. Men redan från söndagen finns filmen tillgänglig på SVT/Play:

https://www.svtplay.se/video/21085596/patriotic-highway?start=auto