Kategoriarkiv: Grekland

FiB/K om yttrandefrihet och Jan Myrdal

”Nu blir jag 90. På dagen 53 år innan jag föddes, söndagen den 19 juli 1874, publicerade André Gill (Louis-Alexandre Gosset de Guines, 1840–1885) denna Madame Anastasie i sin icke kolorerade lyxupplaga av L’Eclipse utformad som själva sinnebilden för den nu ännu 2017 rådande rättänkande moraliska och politiska censuren.”

 

 

Folket i Bild/Kulturfronts sommarnummer lever upp till parollerna om yttrandefrihet, antiimperialism och ”folkets kultur”. Och hyllar snart nittioårige Jan Myrdal.

Snart 90-årige Jan Myrdals ”Skriftställning” i Folket i Bild/Kulturfronts sommarnummer (6-7/2017) handlar om ”Bilders mångfaldighet”. Den illustreras med en satirisk teckning av André Gill, på omslaget av franska L’Eclipse sommaren 1874. Det handlar om censur och om yttrandefrihet, det som varit Fib/Kulturfronts paroller alltsedan 1971:

”För yttrande- och tryckfrihet, för en folkets kultur och antiimperialism …”

Det 72-sidiga snyggt layoutade sommarnumret  lever verkligen upp till sina motton. Jonatan Fahlén, Greklandssolidaritet, skriver om hur EU nu håller på att organisera utförsäljningen av allmännyttiga tjänster som järnväg, post, buss och spårvagnar –  och allra värst Atens och Thessalonikis vattenbolag. I utbyte serveras nödlån.

Högsta domstolen förklarade att privatiseringen av vattenförsörjningen strider mot grundlagen, att medborgarnas hälsa och välfärd ska garanteras. Men domslutet körs nu över. Till saken hör att statsskulden har ökat trots alla åtstramningspaket, från 120 procent av BNP 2010 till 179 procent i dag (3 000 miljarder kronor).

Särskilt intressant är ett reportage om Russelltribunalen som genomfördes i Stockholm för femtio år sedan i protest mot USA:s krig i Vietnam, utifrån nyligen släppta CIA-dokument. CIA var övertygat om att antikrigsrörelsen sponsrades och finansierades av av utländska krafter och fienden, vietnameserna. Jean-Paul Sartre var ordförande. Tage Erlander menade att tribunalen ”inte tjänade fredens syfte” och oroade sig för Sveriges relationer med USA.

I FiB/Kulturfronts sommarnummer berättar man om den pågående digitaliseringen av tidningens alla nummer, i samarbete med KB. Och så hyllas Myrdal på födelsedagen med ovanstående kritteckning av Kerstin Thorvall, föreställande Super-Meccanopojken.

Bilden här under: Vid Russelltribunalen i Stockholm uppvisades den nioårige pojken DoVan Ngoc vars hemska bukskador orsakats av amerikanska napalmbomber. Böjd över pojken dr John Takman.

Frälsarkransen i Mariakyrkan

gudsparlan_0530

Frälsarkransen – ett radband för protestanter och en meditationsvandring i Helsingborgs Mariakyrka. Bilden Gudspärlan.

När Martin Lönnebo 1995 gick i pension från sin biskopstjänst i Linköpings Stift, beslöt han sig för att öluffa som backpacker i den grekiska övärlden. Under ett oväder tvingades han gå i land på en ö där det bara bodde ett femtiotal personer.

På ön såg Lönnebo hur byns män och några inblåsta resenärer hängde på platsens enda café och pillade på sina radband, sina komboloi, och väntade på att stormen skulle bedarra. Han hyrde ett rum och började skissa på ett radband för protestanter, berättar Karin Thunberg i en artikel i Svenska Dagbladet 2015.

Så föddes det som nu kallas ”frälsarkransen”. Den består av 18 glaspärlor, förenade till en ring och bärs som armband/radband av bortåt en miljon människor runtom i världen. Varje pärla har ett namn: Gudspärlan, Jagpärlan, Doppärlan, Ökenpärlan, Bekymmerslöshetspärlan, de två Kärlekspärlorna, de tre Hemlighetspärlorna, Nattens pärla, Uppståndelsepärlan och de sex Tystnadspärlorna.

I intervjun får Lönnebo frågan om han själv bär en Frälsarkrans. ”Lite generat säger han att han har den i byxfickan. Kommer man från en västerbottnisk småbondesläkt, som han gör, är man inte van att karlar har armband.”

Frälsarkransen tillverkas enligt Fair Trade-bestämmelser i den lilla byn Purdilur utanför New Delhi där den försörjer 45-50 familjer och därtill har bekostat byns skola.

bekymmerslo%cc%88shetspa%cc%88rlan-kopia

I Mariakyrkan i Helsingborg finns en frälsarkrans utlagd som en meditationsvandring genom kyrkan. På olika platser längs sidoskeppen och koromgången finns stora ”pärlor” av stengods, framställda 2010 av konstnären Katarina Gustafsson från Sireköpinge, med radbandet som förebild. De inbjuder till en meditativ rundgång i kyrkorummet, lätt att följa med en liten folder eller genom uppsatta texter vid varje pärla – och kan också ses som en ovanlig och tankeväckande utsmyckning av kyrkorummet.

Bilden  i texten: Bekymmerslöshetspärlan.

Fotnot: På Wikipedia finns beskrivning av de olika pärlornas utseende och innebörd.