Kategoriarkiv: Irak

Flyktingar, Irak, IS, Syrien

En morfar och hans sju barnbarn, räddade från IS

Patricio Galvez i Irak med ett av sina sju barnbarn. Foto: Lina Malers, SDvD.

Patricio Galvez dotter Amanda dödades i Irak efter att ha gått med i terroristorganisationen IS. Hon var gift med den norskfödde IS-terroristen Michael Skråmo. De båda är nu döda. Men deras sju barn lever – och återkom i onsdagens till Göteborg och Sverige efter flera år av fasor i IS-kontrollerade områden.

De fyra äldsta barnen är födda i Sverige och talar svenska. SVT träffade Patricio Galvez när planet från Irak landat på Landvetter. Han berättade att barnen var upprymda över att komma till Sverige.

–  De är glada, när vi landade skrek de ”jippie”. Resan har gått bra och barnen har varit lugna. Vi ska gå ner till ett ställe nu där polisen ska hämta oss. De ska föra oss till socialtjänsten och ett ställe där vi kan få vara i lugn och ro.

Barnen har farit mycket illa i flyktinglägret i norra Syrien, där de drabbats hårt av både sjukdomar och undernäring. I lägret har det rått stor brist på såväl mat som grundläggande mediciner. Till det kommer att de ofta varit med om ohyggliga och svårt traumatiserade upplevelser.

Enligt Internationella Rödakorskommittén (ICRC) består lägret i al-Hol av 35 000 syrier, 35 000 irakier och runt 10 000 människor från 30-40 olika nationer. Runt 90 procent av dem är kvinnor och barn och en majoritet av människorna i lägret är alltså inte medlemmar av den brutala terrorsekten.

Ännu för en månad sedan rådde osäkerhet om hur Sverige skulle förhålla sig också mot barn med svensk bakgrund i IS-läger.

Ett samhälle kan bedömas efter hur man behandlar sina svagaste och mest utsatta medborgare. När nu Patricio Galvez barnbarn och andra tas emot i Sverige är det ett tecken på det trots allt finns plats för humanism och medmänsklighet i flyktingpolitiken.

När det är sagt återstår det för svenska institutioner att ta sig an de sju barnen med all den empati och allt det kunnande man har. Det kommer inte att bli enkelt. Men vad annat hade varit möjligt?

I SVT berättade Patricio Galvez den 6 april om hur han  träffat det yngsta av sina barnbarn på plats i Syrien. Pojken var svårt undernärd och vårdades på sjukhus.

– När jag såg honom liggandes såg det ut som att han var halvdöd, men han sov bara. Jag tog upp honom och då började han gnälla lite. Jag la honom i min famn och började prata svenska med honom. Då öppnade han sina stora blå ögon och började stirra på mig, säger Patricio Galvez och fortsätter:

– Jag fortsatte prata svenska med honom och han lyssnade och tittade på mig. Jag sa till honom ”morfar ska hämta hem dig gubben” och då började han le. Jag grät ihjäl mig, alla i rummet grät.

Patricio Galvez, morfar till Michael Skråmos sju barn, fick träffa sina barnbarn som vårdats på sjukhus. Foto: Privat.
Donald Trump, Flyktingar, Irak, Iran, IS, Kärnvapen, Krig och fred, Propaganda

Risken för att USA går i krig mot Iran ökar

2 kommentarer

USA förefaller förbereda ett militärt angrepp på Iran, skriver New York Times. Tidningen har utökat sin bevakning av det som sker med ett veckovis publicerat nyhetsbrev ”At War”.

USA:s utrikesdepartement har beordrat en partiell evakuering av USA:s väldiga ambassad i Bagdad, sedan Donald Trump hävdat att det finns ett hot från Iran mot amerikanska soldater och anläggningar i Irak. Med samma motivering har många stora amerikanska krigsfartyg med bombplan flyttats till Persiska Viken nära Iran.

Drivande kraft bakom USA:s hot mot Iran är den högerextreme Trump-rådgivren John Bolton som länge verkat för att USA ska genomföra ett ”regimskifte” i Iran. Han backas upp av USA:s hökaktige och krigshetsande utrikesminister Mike Pompeo, medan Trump ännu uttrycker sig i mera vaga ordalag om ett kommande krig.

Mike Pompeo hävdade i förra veckan att utrikesdepartementet hade mottagit uppgifter om ”Iransk aktivitet” som utgjorde en fara för amerikanska anläggningar i Irak och för amerikansk personal. Många har pekat på likheterna mellan George W Bushs lögner om att Saddam Hussain hade massförstörelsevapen i förspelet till USA:s angrepp på Irak.

Från officiellt irakiskt håll har man kraftigt ifrågasatt Pompeos uppgifter. Den brittiske generalen Chris Ghika, biträdande befälhavare för de USA-ledda trupper som strider mot IS, har likaså till medier dementerat USA:s uppgifter och sagt sig inte se någon ökad risk från Iran eller Irans allierade i Irak och Syrien.

På ett möte i USA förr torsdagen presenterade Trumps försvarsminister Patrick Shanahan amerikanska planer på att sända 120 000 amerikanska soldater – för att kunna angripa Iran om landet inleder produktion av kärnvapen eller angriper amerikanska mål i Irak.

Därmed ökar krigsrisken dramatiskt, inte minst risken för krig av misstag. För John Bolton är det dock vad han agerat för ända sedan han var rådgivare till George W Bush.

USA:s krig i Irak (med 36 miljoner invånare) har lett till en sönderslagen stat och miljoner döda. Om Trump skulle angripa Iran, som med 83 miljoner invånare är världens sextonde folkrikaste land, kommer konsekvenserna att bli än värre än av krigen i Irak och Syrien.

Vi kan förvänta oss nya miljoner av människor på flykt, flyktingar som inte är välkomna någonstans, allra minst i Europa. Storskaligt lidande och död, rader av oförutsägbara konsekvenser.

Ändå tas inte Trumps, Pompeos och Boltons råa krigsretorik riktigt på allvar av många medier i väst.

Bilden här under, brittiska The Economists omslag förra veckan. med rubriken ”På kollisionskurs. USA, Iran och risken för krig”.

Donald Trump, Irak, Krig och fred, Syrien, USA

Irak och Syrien vill stå utanför konflikten mellan USA och Iran

Bilden från USA:s ambassad i Bagdad. Irak vill inte bli inblandat i USA:s aggression mot Iran och hotar nu med att tvinga USA att lägga ner ambassaden. Foto REUTERS/Lucas Jackson.

I början av året uttalade USA att man ville placera ut fler amerikanska soldater i Irak, inte minst som en förberedelse för ett eventuellt krig mot grannlandet Iran. Från amerikansk sida hette det då att beslutet förankrats i Irak efter hemliga förhandlingar.

Men Irak hade inte alls accepterat att bli inblandat i USA:s farliga konflikt med Iran, skriver Lars-Gunnar Liljestrand på sajten ”Bevara alliansfriheten. Nej till Natomedlemskap”. Han citerar Reuters (4/2).

Iraks president Barham Salih avfärdade alla spekulationer om förhandlingar:

”Belasta inte Irak med era egna problem. USA är en stormakt med sina prioriteringar men vi måste kunna leva här.” 

Nu kräver också ledaren för det största partiet i Irak, Moqtada al-Sadr, (27 april) att USA upphör att försöka dra in Irak i konflikten mellan Iran och USA. Al-Sadr lade fram förslag i tio punkter för att stoppa USA:s interventioner i Iraks angelägenheter. Ett av förslagen var att stänga USA:s ambassad i Bagdad.

USA leder den militära koalitionen Operation Inherent Resolve (OIR) som befinner sig med militär trupp i Irak sedan 2014. 

Samma koalition OIR har sedan 2015 också intervenerat militärt i Syrien i strid med folkrätten. Syriens regering har vid flera tillfällen fördömt interventionen och kallat den ett brott mot landets territoriella integritet.

Risken finns nu att även Syrien dras in i en stormaktskonflikt. Flera globala och regionala stormakter försöker skaffa sig inflytande i landet och karva ut delar av territoriet som sina egna intressesfärer.

Den 28 april fördömde Syriens representant vid FN, Bashar al-Jaafari, Turkiet, USA, Frankrike och Storbritannien för att olagligt ockupera delar av landet. Al-Jaafari krävde att dessa stater omedelbart drog bort sina trupper från landet.  (Jerusalem Post 28/4)

Regeringarna i både Irak och Syrien fördömer alltså den utländska interventionen i sina länder och pekar på att den kan leda till utökade krig i regionen med stormakter inblandade. Detta borde vara alldeles tillräckligt för att Sverige (som deltar i den USA-ledda koalitionen OIR:s krig med svensk trupp) skall dra tillbaka den svenska truppen i Irak, skriver Lars-Gunnar Liljestrand och sammanfattar:

”Svenska soldater har inget i Irak att göra och Sverige skall inte understödja aggression mot Syrien.”

Afghanistan, Irak, Pressfrihet, Storbritannien, USA, Yttrandefrihet

Visselblåsare är inte förbrytare

WikiLeaks founder Julian Assange is seen in a police van after was arrested by British police outside the Ecuadorian embassy in London, Britain April 11, 2019. Foto: Henry Nicholls | Reuters.

Brittisk polis förde under torsdagen med våld bort Julian Assange från den ecuadorianska ambassaden i London, där han tillbringat nästan sju år i asyl.

Assange har i mångas ögon blivit en kontroversiell person. Men faktum kvarstår att han och Wikileaks har svarat för detta millenniums viktigaste visselblåsarinsatser, genom att avslöja den amerikanska arméns krigsförbrytelser i Afghanistan och Irak.

Samma dag som Assange greps framförde USA krav på att han skulle utlämnas till USA. Assanges första kommentar var, berättade i BBC hans advokat som besökt honom i fängelset i London:

– Vad var det jag sa.

Visselblåsaren Chelsea Manning fängslades åter för en månad sedan. Hon dömdes till 35 års fängelse men benådades av Barack Obama.

För en månad sedan häktades visselblåsaren och människorättskämpen Chelsea Manning. Hon hade gjort sig skyldig till lagtrots hette det. Hennes brott består i att hon vägrat vittna för en en jury i frågor som gäller wikileaksgrundaren Julian Assange.

Som 22-åring dömdes hon av en militärdomstol till 35 års fängelse. Det handlade om att hon offentliggjort material som publicerades i en lång rad internationella medier och innehöll flera avslöjanden om grova krigsförbrytelser begångna av den amerikanska armén.

Visselblåsaren Daniel Ellsberg, som riskerade 115 års fängelse för att ha avslöjats hemliga dokument om USA:s krig i Vietnam försvarade engagerat Chelsea Manning, som han menade agerat heroiskt i press- och yttrandefrihetens namn. Barack Obama benådade henne. Men sedan en månad sitter hon åter fängslad på ordet av en åldrad domare tillsatt av Ronald Reagan.

Svenska Iraksolidaritet protesterar: Julian Assange har nu gripits på Ecuadors ambassad. Han kommer med all säkerhet att utlämnas till USA. Där riskerar han dödsstraff eller mycket långt fängelsestraff.

Torsdagens dramatik har många innebörder. Dagens krig går inte att bevaka med konventionella journalistiska metoder. Utan visselblåsarna Assanges och Mannings modiga avslöjanden hade världen inte fått veta något om en rad grova amerikanska krigsförbrytelser. Det som sker väcker därtill djup oro för yttrande-och pressfriheten i våra länder. Visselblåsare får inte dömas till långa fängelsestraff eller döden i demokratiska samhällen.

Visselblåsare är inte förbrytare utan nödvändiga aktivister i ett demokratiskt samhälle.

Fotnot: I dag fredag arrangerar Ìraksolidaritet mellan 13 och 14 på Medborgarplatsen i Stockholm en manifestation där man uppmanar till att försvara visselblåsarna Julian Assange och Chelsea Manning.

Fotnot 2: Filmen här undren visar hur amerikanska soldater från en helikopter slaktar civila på gatan i Bagdad, däribland två journalister. En film från Wikileaks.

Afghanistan, Irak, Pressfrihet, USA

Frige Chelsea Manning!

Visselblåsaren Chelsea Manning åter fängslad.

I fredags häktades visselblåsaren och människorättskämpen Chelsea Manning. Hon hade gjort sig skyldig till lagtrots hette det. Hennes brott består i att hon vägrat vittna för en en jury i frågor som gäller wikileaksgrundaren Julian Assange.

Manning arresterades år 2010 för att ha läckt 700 000 hemliga dokument om främst Irakkriget men också om USA:s krig i Afghanistan.

Materialet publicerades i en lång rad internationella medier och innehöll flera avslöjanden om grova krigsförbrytelser begångna av den amerikanska armén. En av videorna som visade hur USA:s militär skjuter ihjäl åtta civila, varav två journalister, väckte avsky världen över.

Efter åtta veckors rättegång i en militärdomstol dömdes den då 22-åriga Chelsea till 35 års fängelse. Hon benådades av president Barack Obama 2017, ett av hans sista beslut. Då hade hon suttit sju år i fängelse.

När hon nu åter fängslats och vägrar vittna mot Wikileaks och organisationens avslöjande hänvisar hon till att hon sagt allt i utdragna förhör under militärrättegången 2010.

Domaren Claude M. Hilton, är född 1940, och nominerades 1985 av Ronald Reagan.

Många protesterar. En är visselblåsaren Daniel Ellsberg, som avslöjade hemliga dokument om USA:s krig i Vietnam och riskerade 115 års fängelse, men som aldrig fälldes till följd av Watergateaffären. Han skriver i en appell för Chelsea Manning bland annat att Manning agerat heroiskt i press- och yttrandefrihetens namn genom sin vägran att vittna för en åtalsjury.

I en kommentar skriver Lars-Gunnar Liljestrand:

”Alla i vårt land som är emot aggressionskrigen och för yttrandefrihet har därför anledning att stödja personer som Chelsea Manning.”

Liljestrand understryker att Mannings avslöjanden var viktiga också för Sverige. Samtliga dokument om det svenska deltagandet i Afghanistankriget är fortfarande sekretessbelagda:

”Under den här perioden genomfördes strategin med offensiv upprorsbekämpning (COIN, Counter Insurgency), vars viktigaste del var nattliga räder i afghanska hem, så kallade targeted killings.

Strategin beslutades av USA:s befälhavare och genomfördes med stöd av nya insatsregler som blev obligatoriska för alla de utländska kontingenterna i Afghanistan. Svenska Isaf tillämpade COIN under de här åren, och Försvarsmakten har medgivit att targeted killings var en del också av den svenska krigföringen.

Men varken den svenska riksdagen eller den svenska allmänheten fick veta att kriget växlat upp till en ny nivå och att detta, med all sannolikhet, skulle medföra ökade civila offer.

Efter WikiLeaks-avslöjandena kunde Föreningen Afghanistansolidaritet ställa frågor om COIN och targeted killings till Försvarsmakten och få fram medgivanden om svenska soldaters deltagande i sådana operationer.”

Man kan stödja Chelsea Manning genom att skriva på ett uppropmot hennes nya fängslande.

Man kan också skriva brev till Chelsea Manning i fängelset. Här är hennes adress:

Chelsea Elizabeth Manning William G. Truesdale Adult Detention Center 2001 Mill Road Alexandria, VA 22314, USA.

Fängelset godtar endast handskrivna brev med bläck eller blyerts. Man tar inte emot kort eller böcker.

Från twitterkonton Chelsea resists.
Den otacksamma förrädaren Chelsea Manning skulle aldrig ha släppts fri från fängelset, skrev Trump på twitter.
Demokrati, Donald Trump, EU, Irak, Polen, Ungern, USA

Kommer Donald Trump att krossa EU?

Mike Pompeo and Viktor Orbán in Budapest in february.. Photograph: Balazs Szecsodi/Hungarian Prime Minister’s Press Office/HANDOUT/EPA

John Bolton, president Trumps säkerhetsrådgivare, betraktas av många som en rabiat ultrakonservativ krigshök. Han har länge förespråkat att USA ska gå i krig med Iran och att USA med maktmedel ska få till stånd ett regimskifte i Nordkorea. Han var tidigt en av de pådrivande bakom USA:s angrepp på Irak 2003.

John Bolton, Trumps säkerhetsrådgivare. Foto: Mark Wilson.

År 2003 skrev Bolton i Chicago Journal of International Law ett slags programförklaring i artikeln ”Should We Take Global Governance Seriously?”, alltså Ska USA på allvar se till att behålla sitt världsherraväde?

I artikeln gisslar han de så kallade ”globalisterna”, som försöker förena världens stater i olika nät av internationella överenskommelser. Värst i det sammanhanget är för Bolton EU som han ser som den pådrivande kraften bakom en ”globalistisk politik”.

Bolton går längre än så i texten från år 2000, skriver i The Guardian tidningens Europakrönikör Natalie Nougayrède. Hon menar att Bolton redan då identifierade EU som ett ”hot mot amerikanska intressen” och att Donald Trump nu nästan tjugo år senare har en liknande uppfattning. Hon skriver:

”Trumpadministrationen tycker inte bara illa om EU. Man är ute efter att förgöra EU.”

Med den utgångspunkten blir Trumps starka engagemang för den brittiska brexitrörelsen självklart, liksom hans uppsägning av INF-avtalet (om reducering av medeldistanskärnvapen) på ett sätt som säkerhetsmässigt främst drabbar Europa, därtill Trumps upprepade krav att de europeiska länderna ska lägga större summor på militär upprustning.

I sin krönika utgår Natalie Nougayrède från USA:s utrikesminister Mike Pompeos resa i östra Europa i mitten av februari. Pompeo hyllade de ultranationalistiska regimerna i Ungern och Polen. Det är i år trettio år sedan muren föll. Pompeo markerade i tal i Östeuropa att detta skapat speciella band mellan det antikommunistiskt kämpade USA och de östeuropeiska staterna – och han gjorde skillnad mellan de länder som låg bakom järnridån och det övriga Europa.

Det gjorde också Bushs försvarsminister Donald Rumsfeld som 2003 under förspelet till Irakkriget skilde mellan ”old Europe” (dåligt) och ”new Europe” (bra). 

 De högerpopulistiska regimerna i Polen och Ungern har vållat en för EU:s fortlevnad akut kris. När Pompeo nu, under februari 2019 hyllar dem är det ett hån mot EU:s kärnvärden och i all synnerhet mot Trumps favoritfiende Angela Merkel, skriver Natalie Nougayrède.

Att den amerikanska utrikesministern har mage att i tal hylla Polen och Ungern för de politiska övergreppen mot de inhemska rättssystemen borde upprört fler. Pompeo underströk att ”globalisterna” ska sluta lägga sig i nationalstaternas rätt att själva organisera sina juridiska strukturer, alltså ett ställningstagande för regimerna i Budapest och Warszawa mot de krav som ställts från EU-håll.

Europa måste kraftfullt förhålla sig till Trumps EU-fientliga politik, manar Natalie Nougayrède. De länder som orsakat mycket av den nuvarande krisen inom EU har fått en mäktig bundsförvant i en kommande trolig konfrontation vars utgång är ytterst osäker.

Illustration av Thomas Pullin, The Guardian.
Afghanistan, Danmark, Irak, Jugoslavien, Kosovo, Krig och fred, Nato, USA

Danmarks tre krig under tjugo år granskade

Om tre danska krig och om hur tre nordiska länder 2004 anpassades sitt försvar efter Natos behov.

Våren 1999 bombade Nato Jugoslavien och Kosovo. Det kallades en ”humanitär intervention”. Också Danmark deltog, trots att Folketinget inte fattat något beslut.

Den danska befolkningen jublade över den egna krigsinsatsen. Enligt en undersökning som den gången publicerades i brittiska The Economist var danskarna det folk som var mest positivt bland de krigförande länderna.

Hur gick det till? Frågan tål att begrunda och hänger samman med Danmarks insatser i två andra krig.

I januari i år har i Danmark publicerats en utredning (länkar här under) om Danmarks deltagande i de senaste tjugo årens krig publicerats: Bombkriget mot Jugoslavien, interventionen i Afghanistan och interventionen i Irak.

Utredningen har letts av två fristående akademiker vid Københavns Universitet, Rasmus Mariager lektor och Anders Wivel professor. En rad andra forskare har också bidragit.

Inte i något av krigen kunde det påvisas att det förelåg något konkret hot mot Danmark, skriver Lars-Gunnar Liljestrand, medutgivare av www.alliansfriheten.se. Bombkriget mot Jugoslavien – utan FN-mandat och därmed ett brott mot folkrätten – innebar ett brott mot femtio år av dansk FN-anpassad utrikespolitik.

Det handlade inte ett ögonblick om ett engagemang för ”kosovoalbanernas sak” eller om fredsbyggande på Balkan. Liljestrand skriver:

”Beslutet togs i en liten krets av danska politiker och högre ämbetsmän tillsammans med USA bakom lyckta dörrar och kom först efter tvekan mellan alternativen att avvakta ett FN-mandat eller gå med Nato. När den danska utrikesnämnden informerades var beslutet taget.”

Liknande omständigheter förelåg då det gäller Danmarks deltagande i USA:s krig i Afghanistan och Irak, också de utan FN-mandat.

Följden blev att inte bara Danmarks försvar utan också Norges och Sveriges från 2004 ställdes om från att ha varit inriktade på nationellt försvar till att operationer utomlands, för Sveriges del i synnerhet i Afghanistan. Allt för att de nordiska länderna ville hålla sig väl med USA och Nato.

Den bakgrunden nämns sällan eller aldrig i dagens upphettade svenska försvarspolitiska debatt.

Länkar till de fyra banden från utredningen:

Band 1, Band 2, Band 3 och Band 4

Donald Trump, Irak, Iran, Krig och fred, USA

USA-trupper till Irak ska ”ÖVERVAKA Iran”

Amerikanska trupper överförs nu från Syrien till Irak, uppger New York Times, som citeras av Nej till Natos webbsida. Syftet anges vara att  följa och utöva påtryckning på Iran. President Donald Trump sade i en intervju i söndags i TV-kanalen CBS ”Jag vill kunna övervaka Iran.”

USA har redan 5200 soldater i Irak. Dettas närvaro bygger på en inbjudan från den irakiska regeringen från 2014. NYT hävdar att USA förhandlat med den irakiska regeringen om truppöverföringen.

Men Iraks president Barham Salih säger, enligt Reuters (4/2), att landet inte alls har gett USA något tillstånd att ”övervaka Iran”. Salih sade vidare:

”Belasta inte Irak med era problem. Driv inte ra egna politiska mål här. Det är vi som bor i det här landet. Det är av fundamentalt intresse för Irak att ha goda relationer med Iran och andra grannländer.”

Förbereder USA ett krig mot Iran genom att utplacera amerikanska trupper i Irak som ett hot? Tanken är kuslig. Ett amerikanskt krig mot Iran skulle skapa ohygglig förstörelse, kräva enorma offer i mänskliga liv och lidande – och leda till att miljoner och åter miljoner nya människor blir flyktingar.

Sverige deltar med trupper i den USA-ledda koalitionen i Irak. ”Nej till Nato” är djupt kritisk. Sverige bör …

”… dra tillbaka sin styrka där, annars riskerar vi att bidra till att underminera folkrätten och principen om nationell suveränitet.”

Afghanistan, Irak, Nato, USA, Yttrandefrihet

Grundlagsändring hotar yttrandefriheten

Svensk alliansfrihet och den svenska tryckfrihetstraditionen undergrävs om lagförslaget om grundlagsändring  om så kallat ”utlandsspionage” går igenom, skriver Lars-Gunnar Liljestrand. Det handlar särskilt om journalistisk bevakning av svenska militära insatser i länder som Afghanistan och Irak. Fortsätt läsa Grundlagsändring hotar yttrandefriheten →

Afghanistan, Flyktingar, FN, Helsingborg, Irak, Nato

Ska ”Fredens plats” reserveras för militära veteraner?

Många har trott att utsiktsplatsen där Kvickbron i Norra hamnen i Helsingborg mynnar ut mot havet var en ”Fredens plats”. Ska den verkligen reserveras för krigsveteraner från FN och i vår tid Nato?? 

Kvickbron över Norra Hamnen i Helsingborg invigdes 1996. Först sju år efter invigningen av bron byggdes en halvcirkelformad utsiktsplats i dess förlängning, något som ingick i  Helsingborgsarkitekterna Nilsson & Rahmqvists vinnande lösning.

Den gången fanns planer på att utsiktsplatsen skulle bli en ”Fredens plats”, genom  närheten till Danmark och utsikten över det Öresund där under krigsåren flyktingar, särskilt judiska flyktingar, tog sig till fred och frihet i Sverige. Planer fanns också på att flytta dit  skulptören Robert Nilssons monument över sjökrigets offer.

Jag har länge i min enfald inbillat mig att platsen verkligen var en ”Fredens plats”, den lämpade sig verkligen för det. Jag vet att Inger Andersson, socialdemokratisk kommunstyrelseordförande i Helsingborg när Kvickbron invigdes, drev den frågan.

Här genom Sundet gick under krigsåren gränsen mellan fred och krig i Europa. En Fredens plats hade också kunnat påminna om ofärdsåren.

Nu har platsen i stället överlåtits till att bli en minnesplats för Veteraner, alltså svenskar som varit med i FN-förband. Sverige gjorde länge avgörande insatser i FN:s Blå baskrars fredsbyggande enheter. De som deltog är värda all respekt.

Före detta överbefälhavaren Sverker Göransson, ordförande i Sveriges Veteranförbund, var på plats när utsiktsplatsen häromdagen på veterandagen den 29 maj invigdes som en ceremoniplats för veteraner.

Men – Sveriges FN-åtaganden är i dag minimala, jämfört med på Dag Hammarskjölds tid eller så sent som under de jugoslaviska sönderfallskrigen. I dag är det nästan enbart Nato som gäller i svenska politiska sammanhang.

Kanske blir det som en gång var tänkt att bli en Fredens plats för alla i stället en Nato-minnesplats på amerikanskt vis, för svenska soldater som deltagit under Natos befäl i brutala fredsframtvingande krig i länder som Afghanistan och Irak.

Det borde inte vara omöjligt att trots allt fastställa namnet ”Fredens plats” på utsiktsplatsen vid Kvickbron. Veteranerna skulle förstås vara välkomna dit för sina ceremonier, liksom de olika organisationer som arbetar för fred och mot krig.

Bilderna: Överst skiss från Nilsson & Rahmqvists arkitektkontor. Därunder Sven-Erik Svenssons bild på platsen sådan den ser ut i dag.