Ska vi hamstra nu för att överleva kriget?

”Ett enskilt angrepp mot Sverige kan inte uteslutas”, hette det under Folk och Försvars årliga rikskonferens i Sälen. Ska svenskarna hamstra för att överleva ett krigsanfall? Bilden från Auroraövningen.

”Sverige forbereder sig på væbnet angreb fra Rusland: Opfordrer borgere til at samle forråd”.

För en dryg vecka sedan läste jag danska Politiken. Över hela förstasidan stod ovanstående rubrik. Den byggde på ett uttalande från den tidigare svenske försvarsministern Björn von Sydow (s) i dennes egenskap av ordförande för Försvarsberedningen.

Bakom den danska rubriken ligger Försvarsberedningens formulering ”Ett enskilt angrepp mot Sverige kan inte uteslutas”.

Eller i klartext: Ryssland hotar att anfalla Sverige militärt.

De senaste åren har liknande galenskaper fått feta rubriker i medierna i samband med Folk och Försvars årliga rikskonferens i Sälen.

De stora mediernas behandling av frågan är oroande. SVT bortser i vanlig ordning från själva sakfrågan, är det här realistiskt, vad beror det på, vad kan man göra? I stället fokuseras på politiska konflikter, splittring, vinnare och förlorare i konflikterna utses orakelaktigt av Mats Knutsson.

De viktiga frågorna ställs inte: Varför kommer Ryssland att angripa Sverige? Vad är syftet, vad tror man sig vinna? Är den svenska malmen – eller?

Bara ett motiv fladdrar förbi, att Ryssland visat sin aggressivitet i Georgien, Krim och Ukraina. Räcker det för att utnämna Ryssland som ett militärt hot mot Sverige. Naturligtvis inte.

Inte heller ställs en annan slags följdfrågor: Om det nu är så illa att Ryssland våren 2018 planerar att gå i krig mot Sverige (???), vad kan då politiker och militärer göra för att undvika ett sådant scenario?

Ska Sverige låta USA bemanna Nato-baser på Öland och Gotland med missiler riktade mot Ryssland? Minskar det krigsrisken – eller kan det vara tvärtom? Skulle en viss Donald Trump kunna använda Sverige som bas för ett angrepp mot Ryssland?

Ingenting nämns om Natos östutvidgning om hur man från ryskt perspektiv kan tänkas se på situationen eller om att man i Moskva är väl medveten om att Natos militära anslag är tio gånger större än Rysslands.

Mitt i alltsammans pågår ett propagandakrig mellan svenska aktörer där målet är ett svenskt Natomedlemskap och en fördubbling av Sveriges militära kostnader (nedskärningar skola, sjukvård, äldreomsorg – eller vad?).

Svenska folket är dock ökat skeptiskt mot Natomedlemskap. Bara 31 procent vill att Sverige ska ansöka om Natomedlemskap, en nedgång på fyra procent på ett år, enligt en undersökning gjord av DN/Ipsos.