Utomnordiska svenskar utan röst i nyhetsmedierna

 

Rättviseförmedlingens nya rapport visar att gruppen ”utomnordiska svenskar” alltför sällan kan göra sin röst hörd i medierna.

”Media lämnar öppet mål för rasisterna”, skriver på Aftonbladet debatt Seher Yilmaz, ordförande i Rättviseförmedlingen. Organisationen har i veckan för fjärde gången publicerat första delen av sin årliga rapport Rättvisan.

I den presenteras statistik för vilka personer  massmedier vänder sig till i sitt nyhetsarbete, alltså vilka röster som får komma till tals. Det handlar särskilt om representationen av gruppen svenskar med utomnordisk bakgrund. Hon skriver i sitt förord till rapporten:

 ”Vi svenskar med utomnordisk bakgrund utgör mer än en femtedel av landets befolkning befolkning. Vår kompetens och våra historier räknas. Det behöver synas också i mediebevakningen.”

Definitionen är följande: Med utomnordisk bakgrund menas att personen antingen själv är född utanför Norden, eller har två föräldrar som är födda utanför Norden.

Med den definitionen kan 21 procent av alla svenskar sägas ha  utomnordisk bakgrund enligt SCB. Men andelen som förekommer i svenska medier enligt undersökningen är enbart 13,3 procent.

Och av de som får komma till tals är de flesta civilpersoner, mycket färre experter.

I artikeln skriver Seher Yilmaz vidare att den verklighet som svenska nyhetsmedier förmedlar inte är korrekt.

Liknande slutsatser har i tidigare rapporter dragits om representationen manligt/kvinnligt i medierna, med stor manlig dominans.

Följdfrågan i båda sammanhangen måste bli om medierna reflekterar ett ojämlikt och segregerat samhälle – eller om de bidrar till att skapa det. Min gissning är att det handlar om bådadera.

När det gäller utomnordiska svenskar är det säkert så att mediebilden av gruppen bidrar till ett förfrämligande, att man skapar ett ”de andra”, dom som inte är ”som vi”, vi ”de goda svenskarna”.

Seher Yilmaz avslutar sin debattartikel med en önskan eller snarare ett krav:

”Svenska nyhetsmedier måste börja spegla denna verklighet, och sluta förstärka fördomar. Först då kan en kvinna i hijab laga kebab i svensk tv utan att riskera en rasistisk hatstorm.”

Det sistnämnda syftar på vad som hände på midsommardagen efter det att Zeina Mourtada från Zeinas Kitchen, sänt ett matprogram i TV4:s nyhetsmorgon och utsatts för en storm av kränkande kommentarer på Instagram.

Som en av hennes över 100 000 följare har jag glatt mig åt hennes flöde av aptitretande matbilder med länkar till recept. Det som skedde var ofattbart vidrigt.

Samma dag drabbades fotbollsspelaren Jimmy Durmaz av en liknande hatstorm efter att i VM-matchen mot Tyskland ha orsakat en frispark som ledde till mål.

Nu visar det sig att verkligheten är mera komplicerad än så. Per Ödling, professor i telekommunikation vid Lunds universitet, försökte för Sveriges Radio  reda ut vad hatstormen egentligen bestod av. Han gick igenom de igenom de cirka 39 000 kommentarer om Jimmy Durmaz som publicerades och finns kvar.

Hans slutsats är att hatstormen mot Jimmy Durmaz förmodligen skapades av någon enstaka person eller organisation som tycker att det finns en chans att sprida intrycket av att Sverige är rasistiskt. Tekniken för att skapa en hatstorm är välkänd, genom att  använda botnät, alltså stora mängder datorstyrda konton på sociala medier.

Fotnot (från SR) om Botnät:

Botnät kallas nätverk som bildas av datorer som kapats och fjärrstyrs av virus eller andra program. Dessa datorer kan sedan användas för så kallade överbelastningsattacker, exempelvis ddos-attacker där man använder flera datorer för att angripa till exempel en webbplats. När en större mängd anrop skickas mot samma mål kan det göra att webbplatsen inte går att nå.

Botnät kan också användas för att styra stora mängder falska konton på sociala medier.

Fotnot 2: Tidigare års rapporter har uppmärksammats framförallt  genom att de lyft fram hur kvinnor är underrepresenterade   i svenska medier.

Rättviseförmedlingens rapport: Rättvisaren 2018, del 1

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.