Poeten Gunnar D Hansson har för sitt författarskap belönats med årets finaste svenska litterära pris, Samfundet De Nios Stora pris. På Bokmässan i Göteborg samtalade han med författaren och förläggaren Jonas Ellerström.

Gunnar D Hanssons senaste bok ”Tapeshavet” har prisats av läsare och kritiker. Det är en ovanlig och mycket speciell läsupplevelse, med många dimensioner, både poesi, prosa och essä.

Bokens embryo kom till vid den bohuslänska kusten, berättar poeten.

– Jag besökte platsen där man hittat Österödkvinnan, det äldsta kända skelettet i Sverige. Den 85-åriga kvinnan levde under en värmeperiod för nio tusen år sedan. Jag blev starkt berörd också därför att man på samma plats hittat en av Europas äldsta kökkenmöddingar. Min bok är också en kökkenmödding.

Graven låg fyrtio meter från nuvarande strand. Sedan dess har landhöjningen varit dramatisk liksom klimatförändringarna.

– Hade något liknande skett i vår tid hade Holland hamnat under vatten liksom delar av Bangladesh. Många hade blivit flyktingar.

Gunnar D Hansson föddes i Smögen. Långt fram i vår tid var över halva befolkningen i trakten fiskare. Det går inte att ha böcker i en blöt fiskebåt under arbetet. Kanske är det en anledning till att det finns förhållandevis få författare från landskapet.

– Miljöerna och arbetet skapade ett drastiskt kynne hos många, kanske på ett korthugget sätt, besläktat med tonen i isländska sagor.

Författaren har tidigare skrivit dikter om makrillar, lunnefåglar och idegranar.

– Erik Beckman gav mig tidigt ett råd, ”skriv om det du kan”. Horatius har sagt något liknande.

Hanssons första böcker var ”sprättböcker”.

– Självklart ska en bok om makrillar behöva en kniv för att sprättas upp.

Tapeshavet behöver inte sprättas.

– Det är en eftergift till skumningskulturen, när folk läser lite här och där men inte det hela.

Tapeshavet är verkligen en kökkenmödding, återknyter Jonas Ellerström. I boken finns collage och inslag av dikter, prosa, essäer, naturvetenskap, texter som levande talar med varandra.

– Jag har läst mycken äldre naturvetenskap från Linné och framåt. I många verk finns en språklig kraft som inte åldrats, en exakthet och språklig precision ända in i minsta semikolon. Jag tror att grammatikens syfte är att skapa språklig skönhet och därmed öka språkets möjligheter.

I boken anges inget om ”dikter” eller ”diktsamling”. Men Tapeshavet självklart en diktbok oavsett radbrytningen på en del sidor, understryker Jonas Ellerström. Poesi och prosa umgås utan att det är något fel med det.

Bilden: Gunnar D Hansson läser ur ”Tapethavet” på ”Rum för Poesi” under den pågående bokmässan i Göteborg.