”Helsingborgskonstnär” intar Guggenheimmuseet

Hilma af Klint, en av den tidiga modernismens internationella pionjärer, hyllas med en stor utställning på Guggenheimmuseet i New York.

”En gång var hon en förnekad konstnär. Nu är Hilma af Klint vår främsta museala exportvara. Utställningen på Guggenheimmuseet borgar för ett kommande internationellt segertåg. Men först måste konsthistorien skrivas om.”

skriver Erica Treijs i sin entusiastiska recension i Svenska Dagbladet av Hilma af Klints (1862 – 1944) stora utställning ”Paintings for the Future”, som öppnades i New York den 12 oktober och pågår till den 3 februari 2019.

Guggenheims egen presentation av Hilma af Klint skräder inte orden. När Hilma af Klint år 1906 började måla radikala abstrakta bilder var det åravis före manliga konstnärer som Vasily Kandinsky, Kazimir Malevich, Piet Mondrian.

Hennes i dag mera kända samtida – och manliga – konstnärer publicerade manifest och hyllades på stora utställningar. Hilma af Klint ställde däremot ut ytterst sällan och var övertygad om att världen inte skulle förstå hennes målningar. Därför stipulerade hon att inget fick visas förrän tjugo år efter hennes död.

Efter hennes död (1944) rullades de stora målningarna ihop och förvarades på en vind i Stockholm hos hennes brorson Erik, berättar i senaste numret av Folket i Bild/Kulturfront (10/2018) författaren Anna Laestadius Larsson, som i år gett ut ”Hilma – En roman om gåtan Hilma af Klint”. När de tjugo åren gått kontaktade Erik både Nationalmuseum och Moderna, men mötte inget intresse.

Det skulle dröja till 2013 innan Moderna Museet uppmärksammade Hilma af Klint med en stor utställning som också visades på Louisiana påföljande år. Och i höst intar hon alltså Guggenheimmuseet i New York – och presenteras där som en av 1900-talets stora nyskapande konstnärer.

Hilma af Klint bodde i Helsingborg större delen av tiden under åren  mellan 1920 och 36, tillsammans med sin väninna Thomasine Andersson, vilket jag uppmärksammat i en blogg 2014, ”Vad gjorde Hilma af Klint i Helsingborg”?

1932 återfinns paret på Kullagatan 58 (hörnan St Jörgens Plats) och 1934 bor de på Karl X Gustafsgatan 23 (hörnet Brommagatan), som  uppförts 1930. Huset står kvar, ett flervåningshus i helsingborgstegel.

Deltog hon i det lokala konstlivet? Ställde hon ut? Jag har inte kunnat finna några spår efter henne. Nog borde Helsingborgs stad uppmärksamma henne på något vis.

Se Guggenheims presentation av Hilma af Klint här under:

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.