Etikettarkiv: The New York Review of Books

Ingen aborträtt i USA: Fängelse i stället för vård

Tatyana Fazlalizadeh: To Be Without Choice, 2019

I USA diskuteras nu hur Trumps utnämningar av två konservativa domare i högsta domstolen/Supreme Court påverkar samhället under decennier. Allra mest handlar det om ”Row v Wade”, ett av de mest kända rättsfall som behandlats av den Högsta domstolen i USA. 

Året var 1973 och domstolen slog fast i sin dom i fallet att fri abort ingår i den konstitutionellt skyddade rätten till privatliv. Då domen avkunnades hade endast ett begränsat antal delstater infört fri abort, och de flesta delstater var därför tvungna att revidera sin lagstiftning.

Nästan femtio år senare ser det ut som om klockan kommer att vridas tillbaka i tiden genom att ”en konstitutionell rätt kriminaliseras”, när domstolen förbjuder abort nationellt i USA. Så är rubriken på en artikel i senaste numret av New York Review of Books (3 december 2020), skriven av Madeleine Schwartz, en av tidskriftens regelbundna medarbetare.

Hon menar att för de flesta amerikanska kvinnor är rätten till reproduktiv hälsa och abort redan så inskränkt att ett totalt abortförbud inte skulle göra någon större skillnad.

Många kvinnor lever i distrikt utan tillgång till fungerande abortklinik. Eller så har de inte råd att uppsöka en sådan eller för den delen söka vård över huvud taget.

Delstaternas lagstiftning har i större delen av USA gjort abort till ett omöjligt val för de allra flesta amerikanska kvinnor. Enbart under första halvåret 2019 infördes över 400 delstatslagar med syfte att inskränka möjligheten till abort eller förbjuda den helt. Under valet beslöt väljarna i Louisiana att delstatens konstitution skulle ändras och slå fast att abort var förbjudet.

Restriktionerna har lett till att många kliniker som kunnat erbjuda abort nu har stängts. Schwartz nämner att sedan 2013 har åtminstone 275 sådana klinker tvingats slå igen, enligt New York Times. Aborter kan heller inte utföras på de flesta sjukhus och kan sällan bekostas av sjukvårdsförsäkringar, Medicaid.

Det handlar också om pengar. En abortklinik är ett förlustföretag. De krafter som arbetar mot aborter har ofta tillgång till kapital för antiabortkampanjer.

I ett uppmärksammat fall i universitetsstaden Austin i Texas 2016 gav Supreme Court sitt stöd till en klinik i staden. Samma klinik tvingades ändå stängas två år senare sedan en antiabortorganisation tagit över lokalerna.

Till det kommer att kvinnors val när det gäller reproduktiv hälsa saknar stöd och drivs av, med Madeleine Schwartz ord, en ”aptit att straffa”, ”med fängelsestraff i ställt för medicinsk vård, åtal i stället för diagnos”.

Det här handlar inte bara om abort utan om så mycket mer, om flickors och kvinnors värdighet och medborgerliga rättigheter, skriver Schwartz vidare.

The Roberts Court, November 30, 2018. Seated, from left to right: Justices Stephen G. Breyer and Clarence Thomas, Chief Justice John G. Roberts, Jr., and Justices Ruth Bader Ginsburg and Samuel A. Alito. Standing, from left to right: Justices Neil M. Gorsuch, Sonia Sotomayor, Elena Kagan, and Brett M. Kavanaugh. Photograph by Fred Schilling, Supreme Court Curator’s Office.

USA håller andan av skräck inför valet på tisdag

Trums justitieminister William Barr; illustration by John Cuneo.The New York Review of Books.

The New York Review of Books har inför presidentvalet på tisdag gjort ett speciellt valnummer (November 5, 2020). som inleds med ett 14-sidigt ”symposium”, där 17 författare starkt personligt men ganska kort redovisar tankar och känslor inför valet.

Många är djupt bekymrade och ytterst osäkra på vad som kan komma att hända. Elaine Blair ser de fyra åren med Trump som en utveckling från ”dåligt till värre”. Under hans första presidenttid fanns det några rådgivare som trots allt kunde hålla tillbaka presidentens värsta impulser. När de avskedats utan specifika skäl finns inga motkrafter.

Inför en möjlig andra fyraårsperiod kan det amerikanska folket i Vita huset förvänta sig en president som upprepade gånger uppmuntrat våld. som hetsat fram vita rasister och hotat med att sätta in militär mot civila demonstranter.

Blair skriver: ”Skräcken för osäkerhet och våld under perioden efter valet är stark hos alla. Jag önskar att det redan vore den 3 november, så att jag kan börja med att försöka komma över dess konsekvenser”.

David Blight, professor i historia vid Yale, tänker med fasa på att det stundande valet kan komma att bli det första sedan 1860 när det är möjligt att miljoner på båda sidor inte kommer att aspekter valutgången.

”Vi är egentligen två politiska stammar som utkämpar ett kallt krig vilket kan bli avgörande för om vi kan överleva osämjan som underblåsts av pandemin, en rasistisk konfrontation , en ekonomisk kollaps, en enastående domares Högsta domstolen-domares död och den valkampanj som vår inhemske auktoritäre president fört.”

Hur kan detta ske i USA 2020, inte i Belarus, Ungern, Turkiet eller Venezuela, frågar sig Blight.

Republikanerna har undergrävt valsystemet med odemokratiska skumraskaffärer. Samtidigt hävdar Trump oavbrutet att det enda sätt han kan förlora valet på är om genom valfusk, ”genom att demokraterna stjäl röster”.

Men skriver Blight, det främsta valfusket är själva systemet. Republikanerna har vunnit valet två gånger utan att ha fått flest röster. Den ena gången var det George W Bush som vann valet med några hundra röster efter det att högsta domstolen avbrutit rösträkningen.

Den amerikanska senaten är en genuint odemokratisk institution. Den har i dag republikansk majoritet trots att de demokratiska senatorerna valts med 15 miljoner fler röster, genom att valsystemet gynnar de mindre delstaterna.

Inför det kommande valet är den enda känslor de flesta amerikaner kaan dela oro eller snarare ångest, konstaterar författaren Hart Kunzru. Han skriver:

”Vår politiska debatt handlar inte om politik. Den har samma form som samtalen om pandemin, Vilken är risknivån, vilka försktighetsåtgärder kan vi vidta …” Kommer alla valsedlar att räknas? Kommer presidenten ens överväga att avgår om han förlorar?”

Justitieminister William Barr granskas i en egen artikel i samma nummer, med rubriken” Enabler in chief”, ungefär ”den som möjliggör och verkställer”. Artikelförfattaren Fintan O’Toole, menar att Barr helhjärtat gett sitt stöd åt Trums ambition att till varje pris t hem valet, med vilka metoder som helst.

Barr är den viktigaste personen i Trumps övergångsteam, skriver Fintan O’Toole, Men här handlar det inte om en demokratisk maktöverföring utan om en övergång från republikansk demokrati till republikanskt totalitärt styre.

”Valsymposiet” kommer att fortsätta, både i följande nummer och på nätet.

The New York Review of Books (November 5, 2020).