En fredsbyggande värnplikt

3432259_800_450

En ny ”värnplikt” skulle kunna fokusera på att bygga fred med fredliga medel, att i olika sammanhang göra insatser för avspänning och kontakter över gränserna.

Nyligen visade en undersökning att 70 procent av svenskarna vill återinföra värnplikten, som den borgerliga regeringen avskaffade med tre rösters övervikt 2010.

Den gången var strategin sannolikt att Sverige som Natoland inte skulle behöva en värnpliktsarmé och att svensk militär i framtiden mest skulle arbeta i utländska Natomissioner, som i Afghanistan.

Nato och svensk militär gjorde mer skada än nytta i Afghanistan. Och unga svenskar var ointresserade av att välja en militär yrkesbana, för ovissa uppdrag med livet som insats i avlägsna länder. Resultatet har blivit en sönderfallande yrkesarmé där halva krigsorganisationen eller 7 500 tjänster är vakanta.

En auktoritär politik i Putins Ryssland har använts propagandistiskt för att utmåla rysskräck i Sverige. Vi har så svagt försvar att vi måste gå med i Nato, har det hetat från rader av politiker. Men svenskarna tänker annorlunda. 50 procent av svenskarna är mot Nato-medlemskap, bara 34 procent är för. Hellre en bra värnpliktsarmé än ett kärnvapenberoende Nato-underordnat försvar.

I tidningen ETC:s helgbilaga skriver krönikören Maria-Pia Boëthius att hon är med på ”värnplikt”, men inte som den var förr i tiden utan som ett halv eller ett år där ”vi tar hand om planeten och varandra”, i en ”osegregerad oas, ett år eller så av samhällstjänst, ett sätt att lära känna varandra bortom de gravt segregerade enklaver vi skapat”. Alla inkallas – män som kvinnor, men vapentjänsten måste vara frivillig.

Mari-Pia minns med fasa den gamla värnplikten. Hon citerar Walter Benjamin, som skrivit att värnplikt är ett av de största övergreppen i historien; att tvinga män – under dödsstraffshot – att lära sig döda sina medmänniskor”.

Margot Wallström var under försvarskonferensen i Sälen för en vecka sedan inne på liknande tankegångar, när hon skissade på samhällstjänst för insatser som det gångna årets flyktingmottagande, skogsbränder eller naturkatastrofer.

Än mer borde en ny ”värnplikt” kunna fokusera på att bygga fred med fredliga medel, att i olika sammanhang göra insatser för avspänning och kontakter över gränserna. Det skulle kunna skapa otroligt spännande positiva scenarier av förtroendebyggande och attitydförändrande karaktär.

Bilden från Wikipedia, tagen mellan 1918 och 20.