Sjukvårdens förfall i Helsingborg

980

Lägst skatt – eller fungerande vård? To be och not to be, för sjukvården i Helsingborg.

Sjukvårdskrisen i Helsingborg fortsätter in absurdum. Skåneregionens politiska ambition att driva sjukvården och bland annat Helsingborgs lasarett som vinstgivande företag har lett till återkommande kaos under lång tid. Helsingborgs Dagblad skriver om missförhållanden på akuten under den gångna helgen och natten mellan måndag och tisdag.

Över tio patienter fick övernatta i korridoren och 43 personer väntade hela natten på vård och väntade fortfarande på tisdagsmorgonen.

Intervjuad personal säger att det ”aldrig varit så illa som nu” och att de upplever ”patientsäkerheten som hotad”.

På frågan om det rådande läget kan leda till dödsfall svarar Mikael Sten, områdeschef för akuten i Helsingborg, i vaga ordalag att ”det ska vi inte behöva råka ut för. Men vi har haft en del allvarliga skador …” Föga betryggande.

Tidigare har 39 av 45 barnmorskor på lasarettet sagt upp sig i protest mot orimliga arbetsvillkor, med underbemanning och bristande tid till återhämtning mellan krävande arbetspass.

Nu har arbetsgivaren erbjudit barnmorskorna ”särskild tid för att arbeta med utvecklings- och arbetsmiljöarbete, motsvarande 18 timmar varje tioveckorsperiod”.

I själva formuleringen ligger en byråkratisk ovilja att språkligt hantera det konkreta problem som barnmorskorna pekat på. ”Utvecklings- och arbetsmiljöarbete”, är en förskönande omskrivning ­och tyder på dålig vilja att prestigelöst beskriva och hantera de verkliga problemen.

Både när det gäller krisen på akuten och barnmorskornas arbetsvillkor handlar det ytterst om politisk inkompetens. Det är inget självändamål att Region Skåne ska ha lägst skatter i landet, när vården går på kryckor.

I en artikel i Läkartidningen för två år sedan skrev sex läkare verksamma inom Nätverket för hälso- och sjukvård ett ”Recept mot vårdkrisen”. Där påtalade man det självklara att god hälso- och sjukvård är en grundbult i välfärdspolitiken. Man slog vidare fast att ”brister i kvalitet och säkerhet leder inte bara till lidande för patienter och närstående utan också till ineffektivitet och ökade kostnader. ”

Var tionde patient inom den somatiska vården drabbas av vårdskador som borde ha kunnat undvikas, heter det i artikeln. Skadorna ledde till i genomsnitt 6 extra vårddygn, motsvarande cirka 10 procent av samtliga vårddygn, enligt en utredning av Socialstyrelsen.

Vårdkrisen göder sig själv.

En reaktion på ”Sjukvårdens förfall i Helsingborg”

  1. Tänkvärt.Förefaller att det inte endast är i Helsingborg som hälso- och sjukvården håller på att braka ihop.Måste finnas många skäl till det.En del nämnbara,en del onämnbara.Fler och fler som klart inser det väljer istället att få sina sjukvårdsbehov ombesörjda i utlandet.Billigare,bättre och med större respekt.Sverige=Dyrt och dåligt?

Kommentarer inaktiverade.