Lokaljournalistikens och demokratins kris

HD+

Tidningskrisen accelerar. Närmast avgörs frågan om Stampens rekonstruktion i domstol i september. Kommer Mittmedia att övergå till att ge ut endast lönsamma gratistidningar?

Den svenska mediekrisen accelererar. I höst står två stora mediekoncerner i fokus, Stampen i Göteborg, som äger 14 tidningar varav sex dagstidningar, och Mittmedia som driver 28 dagstidningar runtom i landet. Båda är illa ute, med olika förutsättningar.

Stampen hade 2015 en omsättning på över tre miljarder och 3000 anställda, med Göteborgs-Posten, som är en av Sveriges största och viktigaste tidningar. När Centerpressen sålde ut sitt tidningsinnehav lånade man till köpet och sitter i dag med skulder på över två miljarder.

Företaget har i maj begärt rekonstruktion som ska vara klar i september. Utgången är oviss. Om GP läggs ner eller förlorar sin nuvarande profil som kvalitetstidning vore det en katastrof för det politiska livet och demokratin i Göteborg.

Mittmedia har en annan situation och går fortfarande med vinst (137 miljoner 2015). Med vd:n Thomas Pettersohn drev man länge en radikal politik för snabb övergång till digital nyhetsförmedling, utan att riktigt ta hänsyn till att den övervägande delen av intäkterna fortfarande kommer från papperstidningen.

Pettersohn fick sparken liksom koncernens redaktionella chef Anna-Karin Lith. Marknadschefen Per Bowallius tog över. Samtidigt diskuterades på fullt allvar att säga upp 422 av företagets 550 journalister, sluta att arbeta med traditionell nyhetsförmedling i dagstidningsform och övergå till gratistidningar med lättjournalistik och kommersiell framtoning.

När DN avslöjade planerna kom motstridiga uppgifter om hur pass allvarligt menade planerna var. I dag når Mittmedias dagstidningar dagligen drygt 860 000 tidningsläsare i 63 kommuner.

För både de som läser Stampenkoncernens och Mittmedias tidningar är det ovisst om de kommer att kunna prenumerera på någon dagstidning nästa år. Och att läsa på nätet blir då knappast något alternativ – helt enkelt därför att det saknas kompetenta nyhetsredaktioner som tar fram nyheter.

Om båda koncernernas tidningsutgivning inte överlever hamnar bortåt 1,5 miljoner läsare i medieskugga, utan tillgång till lokal nyhetsjournalistik. Konsekvenserna för demokratin och för det goda samhället är förödande.

Tidningen ETC granskar förutsättningarna för de svenska tidningarnas framtid. Några företag har fortfarande rejäla vinster, som Schibsted Sverige ((910 miljoner) och Bonnier News (332 miljoner). men intäkterna är vikande och också tidningar som DN och Svenskan är på sikt hotade.

Grundproblemet kvarstår. Den gamla affärsmodellen med annonsfinansierad journalistik fungerar inte längre. Någon ny och enkel väg in i en digital och ekonomiskt bärkraftig framtid finns inte. I tidningen betonar journalistprofessor Jesper Strömbäck att de traditionella medierna är avgörande för att medierna ska fungera lokalt och nationellt.

Svensk Public service – SR och SVT – fungerar i dag bra nationellt men kan lokalt och regionalt inte täcka upp det som dagstidningarna överger.

En tidning som går mot strömmen är ETC, som i veckan osannolikt nog (med hjälp av tidningsstöd) startar en ny papperstidning, ETC Umeå, med en systertidning bland annat i ETC Malmö. ETC är ett positivt exempel på nya väger för nyhetsförmedling. Det finns andra, olika former av medborgarjournalistik, som Fyren i Höganäs.

Ändå är situationen dyster. Tusen journalister har förlorat sina jobb de senaste åren, fler lär följa.

Bilden från Helsingborgs Dagblads redaktion på skrivmaskinernas tid.

3 reaktioner på ”Lokaljournalistikens och demokratins kris”

  1. Sannolikt kommer papperstidningarnas nu pågående kris bli alltmer påtaglig.Papperstidningsläsande är en social ritual,en vana.En ritual och en vana som alltmer kommer att försvinna,att släckas ut.Som hästridandet och hästskjutsåkandet.Men den skattefinansierade pressens fall handlar även om mer allvarliga ting:Urholkat förtroende och de bärande narrativernas uppenbara sammanbrott.Nya bärande narrativer måste tillåtas att växa fram.

  2. En papperstidning vill jag ha. Men att var morgon matas med krigspropaganda och högerpolitik pallar jag inte längre. I dag har jag sagt upp min prenumeration på Ystads Allehanda och som alternativ tagit en prenumeration på ETC. Priset är det samma. Papperstidning i lådan 5 dagar i veckan och förhoppningsvis mindre upprörande sinnen till morgonfikat.
    (kan dock sakna vissa skribenter som jag förhoppningsvis hittar på andra platser)

Kommentarer inaktiverade.