Jevgenij Jevtusjenko och Babij Jar

 

Den sovjetiske poeten Jevgenij Jevtusjenko föddes i Sibiren 1933 och avled i våras i Oklahoma i USA. Hans mest kända dikt skildrar en nazistisk massaker på judar i Babij Jar i nuvarande Ukraina.

Den sovjetiske – och ryske – poeten och författaren Jevgenij Jevtusjenko  avled den 1 april i år, 83 år gammal. Han föddes i den lilla sibiriska staden Zima, inte långt från Irkutsk och avled i USA, i den lilla staden Tulsa i Oklahoma, där han under många år undervisat vid universitetet.

Min bokcirkel De heliga idioterna (namnet är en kombination av några av de första boktitlarna, Dostojevskijs Idioten och Göran Tunströms De heliga geograferna) läser Jevtusjenkos roman Bärmarker från 1982. Det är en uppsluppen och emellanåt farsartad skildring av livet i författarens sibiriska barndomstrakter. I marginalen finns försiktig kritik av Stalin, som dock aldrig nämns vid namn.

En grupp geologer från Moskva reser över taigan på jakt efter den åtråvärda tennstenen, en mineral som är viktig för det sovjetiska samhällsbygget. Ledaren Viktor gör sibiriska Ksiuta med barn under ett apokalyptiskt åskväder innan han fortsätter expeditionen. Romanen inleds med en epilog  där kosmonauten Jurij Gagarin är huvudperson, ”Jorden är ett enda väldigt rymdskepp och mänskligheten dess besättning”, och avslutas med en prolog.

Jevtusjenko slog igenom som poet och framförallt med dikten Babij Jar, som skildrar en nazistisk massaker av ett stort antal sovjetmedborgare däribland över 30 000 judar i en ravin nära Kiev i Ukraina.

”Över Babij Jar står inga minnesmärken. / Stelt reser sig branten / som en grovt tecknad / gravskrift. Jag ryser/ Jag är i dag lika gammal / som det judiska folket självt. /  Det är mig som vore jag själv / jude.”

(I översättning av Göran Lundström)

Babij Jar skrevs 1961 och Sjostakovitj använde årets efter fyra av Jevtusjenkos dikter i öppningssatsen till sin 13:e symfoni.

Men ens togs den då ännu inte trettioårige Jevjenij Jevtusjenko emot som en rockstjärna i sitt hemland. Hans effektfullt teatrala uppläsningar kunde samla 100 000 entusiastiska lyssnare.

Jevtusjenko var en av få som protesterade mot den sovjetiska invasionen av Tjeckoslovakien 1968. 1989, kort tid före Sovjets upplösning, valdes han till parlamentet i Kharkov i norra Ukraina. Han engagerad sig då i frågor som kvinnors rättigheter och det ekologiska hotet mot Bajkalsjön. Han krävde också att det utanför Lubjankafängelset i Moskva skulle resas ett monument över offren för Stalins terror.

Från den tiden levde han i både Ryssland och i Oklahoma där han arbetade för Tulsa University och på senare år fick sitt huvudsakliga hem – långt från barndomens bärmarker.

Fotnot: Den ryske poeten Joseph Brodsky, som levde och dog i exil i New York, menade att Jevtusjenko var opportunist och att hans opposition mot sovjetsystemet alltid höll sig inom ramen för det som kunde accepteras.

Bilden ovan: Jevtusjenko vid en poesiuppläsning i Moskva 1962.

Filmen härunder: Jevtusjenko läser Babij Jar – på engelska.