Greider om trädgården som minne och skugga

Göran Greiders ”I trädgården hörs andra ekon” är en inspirerande trädgårdsbok som inte liknar någon annan, ett slags trädgårdens reflekterande idéhistoria.

”En trädgård är en plats som förtöjer mig vid en liten plätt på jorden – i en tid när medialisering och globalisering (oftast detsamma som världskapitalism) gör oss närapå platslösa. I dag kan vi äta nästan vad vi vill när som helst på året. Vi är säsongslösa. Vi svävar högt ovan jorden.”

Så skriver Göran Greider i sin fina ”I trädgården hörs andra ekon”.  titeln har han lånat från T S Elliots Fyra kvartetter.  Den syftar på alla de ekon från andra tider och platser som finns i varje trädgård. Eller med Greiders ord:

”I varje trädgård ryms imperialismens, kommersialismens och kapitalismens historia. Det fantastiska är emellertid att inte ett enda frö vet något om detta.”

Det är en inspirerande trädgårdsbok som inte liknar någon annan. Här finns planteringsråd och recept på syrensaft, egna och andras dikter – och reflexioner om trädgården, människan och historien.

Imperialismen? Jo, minnet av imperialismens och européernas förbrytelser mot resten av världen finns i varenda rabatt.

Löjtnantshjärtat är inte så ursvenskt som namnet kan få oss att tro, ingen svensk torparväxt. Örten hämtades till Europa på 1840-talet av en brittisk växtjägare fråmn det Kina som brittisk kanonbåtsdiplomati precis öppnat. Pelargonen kommer från södra Afrikas savanner och öknar. Rhododendronbusken fördes från Nepal till England och Europa av en vän till Charles Darwin.

Potatisen kom till Sverige från Peru 1655 och blev prydnadsväxt i svenska slottsträdgårdar. Grevinnan Eva De la Gardie tyckte att det var synd att bönderna gjorde brännvin av fin säd när nu potatis dög. Så blev det fart på potatisen, säkert också mera brännvin, men än viktigare: därmed skapades förutsättningar för befolkningstillväxt.

Alla växter är migranter och potatisen är mera regel än undantag.

Göran Greiders trädgårdsbok är ett slags trädgårdens reflekterande idéhistoria. Greider skriver om trädgården och minnet, hur varje trädgård bär minnet av civilisationer – och av envars personliga historia.

För bara några generationer sedan fanns det inte mycket till gräsmattor  i våra trädgårdar. Det var nyttoodlingar som gällde, fruktträd, bärbuskar, grönsaker potatis – och det var männen som skötte dem. I dag är 70 procent av prenumeranterna på Allt om Trädgård kvinnor.

Göran Greider har själv tagit de flesta av bokens bilder. På många av dem – och på omslaget – finns hans egen skugga (ibland som en amatörfotograf får med av misstag). Här ser jag skuggan som en påminnelse om hur Greiders skugga finns i den trädgård han formar – den trädgård som också formar honom själv.

Fotnot: Nya KulturSören gör efter denna blogg ett sommaruppehåll, men återkommer när skuggorna blivit lite längre.

3 reaktion på “Greider om trädgården som minne och skugga”

  1. Den mångkulturella trädgården har berikat oss.
    Önskar en trevlig semester. Kommer att sakna din blogg, även om jag sällan håller med dig.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *