Elin Wägner, freden och rösträtten

Elin Wägner-sällskapets nya småskrift belyser författarens engagemang i kväkarrörslsen och hennes vänskap med Emilia Fogelklou. Röda trådar är fred och rösträtt.

Våren 1915 skulle i Haag hållits en internationell kvinnorösträttskonferens. Men första världskriget hade brutit ut, rösträttskvinnorna engagerade sig alltmera i fredsarbete och konferensen i Haag ombildades i stället till en kvinnornas fredskonferens, vars syfte var att stoppa kriget.

Kvinnor från många länder deltog, både från vänligt sinnade länder och sådana som låg i krig med varandra.

Många svenska kvinnor deltog, skrev nyligen i en understreckare i SvD Christina Carlsson Wetterberg. Under konferensen bildades föregångaren till Internationella kvinnoförbundet för fred och frihet, ILFD som var den första internationella kvinnliga fredsorganisationen, med embryot till en svensk avdelning, som formellt bildades efter kriget, som IKFF.

I nyligen utkomna häftet i Elin Wägner-samfundets skriftserie (nr 28/2017) skriver Ulrika Knutson om den livslånga vänskapen mellan Elin Wägner och Emilia Fogelklou. Båda deltog i konferensen i Haag, vilket, skriver Ulrika Knutson, ”säger något viktigt, om deras samhällsengagemang och mod”.

De utmanade männens krig. ”Till alla argument mot kvinnornas krav kunde nu de konservativa männen lägga Kriget”, skriver Ulrika Knutson.

1916 kom Fred och Frihets (senare IKFF) tidskrift Fred ut med sitt första nummer. Elin Wägner var dess redaktör. Selma Lagerlöf medverkade med en novell och Elin Wägner skrev den avslutande artikeln Självrannsakan.

I Haag träffade Elin Wägner under fredskonferensen också kväkarna, vars radikalpacifism hon så småningom kommer att omfatta, skriver Torbjörn Söderquist i samma häfte, vars tema är ”Elin Wägner och sökandet efter en religiös identitet”. Wägner hade tidigare med vrede iakttagit hur kyrkans företrädare stått på maktens och krigets sida.

Kväkarna stod för något helt annorlunda genom sin betoning av mänsklighetens samhörighet oberoende av nationsgränser. Därtill kom att kvinnorna alltsedan rörelsens början haft en fullt jämbördig ställning hos kväkarna.

Fotnot: Läs mer om Elin Wägner på Elin Wägner-samfundets innehållsrika sajt som du finner här.

Bilderna: Överst tv Elin Wägner och Emilia Fogelklou i Grekland 1937, t h Elin Wägner 1914  med de trettio pärmarna med  350 000 underskrifter som samlades in 1913–1914 till stöd för kvinnlig rösträtt.

Härunder en bild från kvinnornas fredskonferens i Haag 1915.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *