Är Helsingborg värt priset som årets miljökommun?

Helsingborg utsågs i veckan för andra året i rad till Sveriges miljökommun. Var priset välförtjänt? Kanske. Dock finns flera ”men”, som landborgsgaraget och superbussarna, som valdes i stället för spårvagnar eller eldrivna trådbussar.

Tidskriften Aktuell Hållbarhet delar varje år ut ett pris till landets bästa  miljökommun utifrån de svar kommunerna gett på en rad enkätfrågor, kompletterade med uppgifter ur Boverkets miljömålsenkät, Vattenmyndighetens kommunenkät samt deltagande i Svenskt vatten hållbarhetsindex. Till det kommer invägda nyckeltal.

Helsingborgs enkätsvar imponerar. Kommunen uppfyller väl sina åtaganden på miljöområdet. Miljöaspekter väger tungt i kommunens dagliga arbete. Men det finns frågetecken.

En hel del av frågorna belyser kommunen som arbetsplats. Flygresor i tjänsten avgiftsbeläggs med 50 procent – och inkomsterna har använts för att ge de kommunanställda gratis kollektivtrafik och subventionerade elcyklar.

Vidare ska användningen av plast minska på de kommunala arbetsplatserna. Skolmatssvinnet ska minska. Och så vidare.

Betydligt djärvare hade förstås varit med gratis kollektivtrafik för alla. Några kommuner i Sverige tillämpar redan principen.

I Landskrona har socialdemokraterna i sitt valprogram velat göra staden till en försökskommun med avgiftsfri kollektivtrafik för alla. Redan nu reser kommuninvånare i Landskrona gratis från 70, mot från 75 i Helsingborg och från 65 i Göteborg.

Landskrona är ett föredöme i det avseendet, all lokalbusstrafik är elektrifierad. Det väger i mina ögon tyngre än färre kommunala flygresor och mindre plast på kontoren.

Samtidigt satsar Helsingborgs kommun bortåt en halv miljard på att bygga ett garage i Landborgen, med plats för 500 bilar. Området kring lasarettet och skolstaden riskerar att för all framtid bli ett trafikinferno, med till och avfarter.

Bilismen dras in i centrum för gott – tvärtemot hur man tänker i de flesta andra städer. Och protester från miljöengagerade medborgare ignoreras kallsinnigt. Inte så miljömässigt precis.

Drottninggatan/Järnvägsgatan byggs nu om för långa snabba bussar. De får egna bussfiler, vilket är bra. Frågan är om det är en god miljösatsning? Varför satsar man inte i stället på miljörena spårvagnar eller elektrifierade bussar?

Bilden på spårvagnen vid St Jörgens plats är från 1955.

Trådbussen från Landskrona. Bild: Rickard Dighammar