Ökad risk för kärnvapenkrig

 

På FN-dagen den 24 oktober är risken för ett kärnvapenkrig större än på decennier, sedan Trump annonserat att han vill att USA ska lämna INF, avtalet med Ryssland om kärnvapennedrustning.

I lördags förklarade Donald Trump att han vill att USA ska lämna INF, kärnvapenavtalet med Ryssland. Experter varnar för att beslutet kan vålla den värsta krisen i fråga om kärnvapen sedan 80-talet och det kalla kriget.

Ronald Reagan och Michail Gorbatjov undertecknade 1987 det så kallade INF-avtalet, vilket  har hållit kärnvapen borta från Europa och innebar ett förbud mot kortdistans och långdistansmissiler.

Gorbatjov kritiserar nu Trump och säger att beslutet kommer att slå sönder alla de ansträngningar som amerikanska och ryska ledare gjort sedan dess. Det är lätt att hålla med. Trump beter sig som en krigshetsande vettvilling utan insikt i vad kärnvapen står för.

När avtalet undertecknades förstördes 2700 kort- och mellandistansmissiler förstördes. Det innebar ett slut på konfrontationsrisken i Europa mellan amerikanska Pershingmissiler och ryska SS-20 missiler.

Trumps för världen ohyggliga beslut innebär en kraftigt höjd risk för kärnvapenkrig. I New York Review of Books (181011) skriver Jonathan Stevenson från Institute för Strategic Studies just om risken för att Trump startar ett krig, särskilt om han hamnar i en trängd situation.

Stevenson konstaterar att enligt konstitutionen kan endast kongressen förklara krig. Men i egenskap av överbefälhavare har  presidenten rätt att inleda krig, vilket dock måste bekräftas av kongressen inom 48 timmar.

Det senare skedde dock inte när det gäller Koreakriget, som Truman kallade en ”polisaktion”, inte heller då det gäller Vietnamkriget. Detta trots att de båda krigen krävde flera millioner döda asiater  och 100 000 amerikanska offer.

Finns det något som kan hejda Trump om han får för sig att inleda ett väpnat angrepp på Iran, undrar Stevenson. Han jämför med situationen under Watergateaffärens slutskede då Nixon blev gravt alkoholiserad. Dåvarande försvarsministern instruerade i det läget stabschefen att inte verkställa några order från Vita Huset utan ministerns underskrift.

Situationen är annorlunda i dag. I Vita Huset finns nästan enbart pådrivande hökar som ställer sig bakom Trumps politik. Både den högerextreme rådgivaren John Bolton och utrikesministern Mike Pompeo tror på presidentens America First, dogmen om USA: totala militära övermakt.

Många republikanska väljare dyrkar Trump devot och kan tänkas ställa sig bakom de krig han utlöser. Samtidigt är många amerikaner krigströtta efter decennier av frustration över de hopplösa krigen i Irak och Afghanistan. De skulle kunna utgöra en motkraft.

I ett krigsläge hinner opinionen eller byråkraterna dock knappast hejda den amerikanske presidenten. Vill Trump gå i krig kommer han att kunna göra det, skriver Stevenson. Rubriken till hans artikel är kuslig: ”My Button Works!”.

Illustrationen till  artikeln i NYRB har gjorts av Siegfried Woldhek.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.