Etikettarkiv: George Floyd

Balladen om Emmett Till

Lyssna på Bob Dylans ballad om Emmett Tills död i lilla Mone i Mississippi 1955. Många har betecknat mordet på den 14-årige pojken som inledningen till medborgarrättsrörelsen i USA.

Mordet i Minneapolis av George Floyd, rättegången och den fällande domen mot Derek Chavin, den polis, som mördade honom genom att under över 9 minuter pressa knäet mot hans hals, har sänt chockvågor genom USA, som en påminnelse om den djupt liggande rasismen i samhället och särskilt inom poliskåren.

T v : Emmett till med sin mamma Mamie i Chicago. Till höger: Den mördade fjortonåringen, sådan han såg ut när han låg död i en öppen kista.

Många har jämfört mordet på George Floyd 2020 med mordet på den afroamerikanske tonåringen Emmett Till 65 år tidigare. I min bok om Medborgarrättsrörelsens kamp i USA, ”Från King till Obama”, som i vår åter gjorts tillgänglig som print on demand av förlaget Historiska Media i Lund, handlar ett kapitel om Emmett Till. Jag återger ett kort utsnitt ur det här:

Balladen om Emmett Till

Emmett Till var fjorton år när han den 24 augusti 1955 gick in i Bryant’s Grocery & Meat Market i den lilla staden Money vid Tallahatchiefloden i Mississippi. Han skulle köpa bubbelgum för två cent. Bakom disken stod Carolyn Bryant, en tjugoettårig vit kvinna, gift med affärens ägare, den tjugofyraårige tidigare fallskärmssoldaten Roy Bryant. Paret bodde med sina tre barn i bakre delen av samma byggnad. Roy var inte hemma den här dagen, han körde räkor till Texas.

En fjortonårig afroamerikansk pojke köpte tuggummi av en ung vit kvinna på en liten plats i Mississippis delta. Några dagar senare lynchades han.

Hans stympade kropp hittades i Tallahatchiefloden gyttja. Det blev rättegång. Mördarna frikändes och rökte segercigarrer med sina barn i famnen i rättegångslokalen.

”Twas down in Mississippi no so long ago, / When a young boy from Chicago town stepped through a / Southern door.

This boy’s dreadful tragedy I can still remember well, / The color of his skin was black and his name was Emmett Till.”

En junieftermiddag 2009 kommer jag till Money. Vägen går genom stora majsfält. Jag letar efter en skylt med stadens namn men förgäves. Det är svårt att identifiera platsen som verkar ha sjunkit ner i dammet och glömskan, tror jag, tills jag får syn på en risig lastbil och ett skjul med texten Money Volunteer Fire Department. Nu ser jag också en handmålad sönderrostad skylt som visar vägen till Johnson Chapel, Church of Money, ledd av pastor M A McKinley. En brandbil och en kyrka. Jag är i Money.

Mississippi kallas magnoliastaten. De som är kritiska mot kvardröjande rasism menar att delstaten ligger ”bakom magnoliaridån”. Det är Moneys geografiska och mentala position. Solen bränner, termometern visar trettiofyra grader, ingen vistas utomhus i onödan. När jag lämnar bilen och försöker orientera mig befinner jag mig vid två övergivna hus.

Det ena är en risig låg träbyggnad med två tomt gapande skyltfönster och utskjutande tak. Det måste ha varit en liten bensinstation, i marken finns fundament efter pumpar. Någon tycks bo där, en blå Dodgepickup står parkerad bakom huset.

Bredvid bensinstationen reser sig ruinen av en tvåvåningsbyggnad av tegel och trä, överväxt av grönska, som ett hus som blivit bombat i något krig och gjorts obeboeligt för länge sedan. Huset ser ut som om detskulle kunna falla sönder av sig självt. Taket och övervåningen har rasat in, verandan är nästan borta, nedre delen är igenbommad med plywoodskivor. En skylt varnar för ”Privat egendom”.

Det tar en liten stund innan jag känner igen byggnaden och förstår att jag har kommit rätt. Det här är resterna av Bryant’s Grocery & Meat Market. 1955 fanns här en veranda av trä med några träbänkar i skuggan utanför ingången till affären. På fasaden fanns ett par röda Coca-Cola-skyltar.

Det finns inget som säger något om platsens historia. I USA finns ofta skyltar på platser där historiska händelser inträffat, men inte här, bara en sönderfallande ruin, hetta och tystnad. Vad var det som hände? Varför mördades Emmett Till?

* * *

Emmett Tills mamma Mamie hade själv växt upp i Money Mississippi men liksom många andra afroamerikaner emigrerat från den fattiga och rasistiska södern till ett bättre liv i Chicagos svarta kvarter. Hon hade sänt sin son på sommarlov i Mississippi hos släktingar.

Emmet köpte ett tuggummi i affären. Han stammade lite, hade haft polio som barn och hade svårt att uttala vissa ord, som bubblegum. Den vita expediten fick för sig att han visslade efter henne.

På natten två dagars senare knackade två män på dörren till huset där Emmet sov. Kockan var två på natten. De släpade ut honom, förde bort honom och misshandlade honom till döds. Emmetts döda kropp hittades tre dagar senare i Tallahatchiefloden, en liten bit norr om Money.

Mördarna identifierades – men friades i en rasistisk rättegång av en helvit jury. Emmets mamma förde pojkens döda kropp till Chicago. Mamman har beskrivet det hon såg:

Men han hade inte kastrerats, som det ryktades. Ena ögonkulan var utriven och hängde långt ner på kinden. I munnen fanns bara två tänder kvar. Man hade slagit en hacka genom huvudet och kluvit skallen från öra till öra, bakhuvudet hängde löst från ansiktet. Halva högerörat fattades. Hon kunde se genom huvudet, genom ett stort hål.Emmett Tills kista glaslock stod i kyrkan fyra dagar. Hundratusen gick förbi kistan och kunde se den döde pojken. Tidningar spred bilder på det mördade barnet över USA. Begravningen ägde rum i en kyrka i Chicago inför tvåtusen människor. 50 000 stod på gatan utanför.

Pojken som mördades för att han påstods ha visslat efter en vit kvinna blev martyr och jämfördes med ett annat barn, Anne Frank, som föll offer för förintelsen.

* * *

För ett år sedan mördades George Floyd Det finns likheter mellan hans öde och Emmett Tills. En viktig skillnad är trots allt att Floyds mördare i domstol fällts som skyldig av en enig jury.

Fotnot: Avsnittet är hämtat ur min bok ”Från King till Obama”, som alltså kan beställas som print on demand från Historiska Media i Lund.

Kamala Harris – en ”kvinnlig Obama” – kan bli USA:s president 2024

Senator Kamala Harris spent most of her career as a prosecutor and has been a reliable ally of the Democratic establishment. Credit…Jenna Schoenefeld for The New York Times.

Joe Biden, demokraternas presidentkandidat, tillkännagav sent på tisdagskvällen svensk tid att han kommer att ställa upp i valet i november med Kaliforniensenatorn Kamala Harris, som vicepresidentkandidat.

Eftersom Biden, som fyller 78 i november, inte förväntas ställa upp i valet om fyra år för en andra presidentperiod talar mycket för att Kamala Harris kommer att bli demokraternas kandidat i det valet.

Kamala Harris har indiskt och jamaicanskt påbrå och har varit en av favoriterna till Bidens vicepresidentpost inför det viktiga valet.

Hon tillhör inte direkt partiets vänsterdel och beskrivs av New York Times som en ”pragmatisk demokratisk politiker”. Hon har spelat en ledande roll under Black Lives Matter-demonstrationerna mot polisvåld efter det brutala mordet i Minneapolis på George Floyd. Amerikanska medier har beskrivit henne som ”en kvinnlig Obama”.

I ett porträtt av henne i The New Yorker för en månad sedan var rubriken ”Är hon en som försvarar status quo eller en kraft som kämpar för förändring?”

Kamala Harris är 55 år. Innan hon 2016 valdes till senator för Kalifornien var hon delstatens justitieminister.

Hon är den första med indisk bakgrund som nominerats till en nationell post av ett av de stora partierna och den fjärde kvinnan i USA:s historia som kandiderat för någon av de två presidenttjänsterna. Den ena i modern tid var förstås Hillary Clinton 2016, den andra Sarah Palin 2008, republikanernas donna från Alaska som presenterade sig som Rysslandskännare eftersom Alaska ligger så nära Ryssland. Ingen kvinna har hittills blivit vald.

Kamala Harris ger den kommande presidentvalskampanjen en väsentligt mycket mer energifylld framtoning än Joe Biden, skriver New York Times.

Hennes personliga identitet och familjehistoria kommer att uppfattas som inspirerande av många amerikaner, tror samma tidning.

Joe Biden och Kamala Harris kommer formellt att utses till det demokratiska partiets bådas presidentkandidater vid ett i huvudsak virtuellt konvent som genomförs i Milwaukee i Wisconsin i nästa vecka, 17 – 20 augusti.

Fotnot: Den allra senaste opinionsundersökningen, presenterad av Monmouth University, visade att Joe Bidens stöds av 51 procent av de registrerade väljarna mot Donald Trumps 41 procent.

MedboRgarrättskämpen John Lewis död

John Lewis i förgrunden slås ner av rasistiska poliser på Edmund Pettus-bron under den stora marschen för rösträtt i Selma, Alabama. Lewis misshandlades så svårt att hans skalle spräcktes, men överlevde. Foto: AP.

John Lewis, legendarisk amerikansk medborgarrättskämpe och demokratisk kongressman från Georgia, avled i fredags 80 år gammal, drabbad av cancer i bukspottskörteln.

Lewis kämpade för afroamerikanernas medborgerliga rättigheter ända till sin död. Han föddes i Troy Alabama 1940 som son till ”sharecroppers” (ungefär statare) och blev en framträdande ledare i medborgarrättsrörelsen redan på 1960-talet.

Några månader efter hans födelse lynchades kycklingfarmaren Jesse Northon 30 km från hans födelsehem. Northon hade tilltalat en polis med hans namn utan att inleda med ”Mister”. Han arresterades varpå en upphetsad mobb angrep och förföljde Thornton, som stenades och sköts ihjäl. Hans kropp dumpades i ett träsk och hittades en vecka senare, omgiven av gamar.

Lewis växte upp i en miljö som präglades av händelser som den nämnda, skriver The New Yorker i en artikel om Lewis eftermäle. Särskilt sydstaterna genomsyrades av Jim Crow-erans råa rasism och segregering.

Påverkad av Martin Luther Kings radiopredikningar flyttade Lewis till Nashville, där han började studera teologi och ickevåldsteori. Han blev snart dissident och medborgarrättsaktivist som slöt upp bakom King.

John Lewi. ,Foto: Paul Marotta

Som aktivist arresterades han 45 gånger och misshandlades än fler gånger av poliser och av vita rasister. Den mest uppmärksammade händelsen var under Den blodiga söndagen, den 7 mars 1965, då han med 600 aktivister marscherade för rätten att rösta. På Edmund Pettusbron över Alabamafloden blev han slagen medvetslös av polis så brutalt att hans skallben krossades. Han trodde att han skulle dö.

Trots händelserna på bron i Selma Alabama som förändrade USA:s historia bär den fortfarande ett Edmund Pettus namn och hyllar därmed en amerikansk senator, en vit rasist och ledare eller ”Grand Dragon” i Alabamas Ku Klux Klan.

Lewis kämpade för medborgerliga rättigheter hela sitt liv. Vid budet om hans död sa Barack Obama att den sista gången han ”träffade” John Lewis var under ”en virtuell demonstration där John gav sitt stöd åt unga aktivister under demonstrationerna efter George Floyds död”.

John Lewis går mellan Barack och Michelle Obama över Edmund Pettus-bron i Selma Alabama vid en minnesceremoni.

Om Polismordet på George Floyd, som ropade 20 ggr att han inte kunde andas


En busshållplats i Minneapolids utgör nu en del av ett minnesmärke tillägnat den polismördade George Floyd.  Foto: Leila Navidi/AP.

Polismordet på George Floyd blev den tändande gnistan till Black Lives Matter-rörelsen, som svept över världen – och som USA:s bisarre hetsande president utnämnt till en vänsterextremistisk terroristorganisation.

Brittiska The Guardian publicerade på torsdagen nya uppgifter om polismordet. Det visar sig att Floyd vädjade till de kringstående poliserna över tjugo gånger med orden ”I can’t breathe”, jag kan inte andas. Men hans förtvivlande nödrop avfärdades rått av Derek Chauvin, den vita polis som tryckte ner honom på marken och under över åtta minuter lät sin kroppsvikt pressa kvävande mot George Floyds hals. Vid ett tillfälle svarade han Floyd hånfullt: ”Det går åt en djävla massa syre när du försöker prata”.

Den döende Floyds vädjan har blivit ett slagord som skanderats vid demonstrationer över hela världen i massiva protester mot systematisk rasism och polisbrutalitet.

Nu har den kusliga inspelningen av mordet från Derek Chauvins kroppskamera offentliggjorts och ger den hittills mest detaljerade skildringen av det inträffade, från det att George Floyd anhölls den 25 maj till dess att han kort därefter kvävts till döds.

Alldeles innan han dog grät Floyd och ropade till sin mamma och sina barn:

– Momma, jag älskar dig. Säg till mina barn att jag älskade dem också, näre jag dött.

Trumps Promenad till kyrkan med general i full stridsuniform sedan fredliga demonstranter jagats bort med tårgas

Donald Trump lämnar Vita huset för att går till St Johns church tillsammans med försvarsminister Mark Esper och general Mark Miller, den sistnämnde i stridsuniform.
(AP Photo/Patrick Semansky)

Kanske blir bilden på Trump tillsammans med sin försvarsminister Mark Esper och General Mark Miller att blir klassisk, en bild som definierar hans presidentskap, skriver Dexter Filkins i tidskriften The New Yorker Daily, tidskriftens dagliga nätversion med aktuella kommentarer.

Rubriken är alarmerande: ”Kommer militären att tillåta presidenten att använda använda den får hans egna politiska syften?”

Bakgrunden är väl känd vid det här laget. Den förste juni var centrala Washington, också gatorna nära Vita huset, fyllda av upprörda demonstranter som protesterade mot det grova polismordet på George Floyd i Minneapolis. Trump fick för sig att han skulle använda tillfället till att låta sig fotograferas med en bibel i handen utanför den näraliggande St Johns-kyrkan.

Före ”promenaden” beordrade Trump militären att röja gatorna mellan Vitas huset och kyrkan. Många demonstrerade helt fredligt här. De fördrevs brutalt med tårgas.

Därefter gick presidenten tillsammans med försvarsministern Mark Esper och General Mark Milley, USA:s högste militär över gatan till kyrkan.

De flesta i Trumps omgivning bar blå kostymer utom general Miller som var klädd i stridsuniform. På engelska heter uniformen ”combat fatigues”, vilket för övrigt också betyder ”stridströtthet” och ”krigsneuros”.

Milleys klädsel är anmärkningsvärd ur minst två aspekter, skriver Dexter Filkins. Det finns en lång tradition i Washington att höga officerare aldrig besöker Vita huset i stridsuniform. Och förstås viktigare, det som skedde bryter mot den amerikanska konstitutionen som stipulerar att militären inte får låta sig utnyttjas politiskt.

Med mycket få undantag har genom den amerikanska historien landets militär inte ingripit mot landets medborgare. Detta har medfört att militären varit en av få nationella institutioner som åtnjutit brett nationellt stöd – tills nu.

Trump har, skriver Filkins, under sin presidenttid varit beredd att angripa och förstöra andra nationella institutioner som pressen, FBI, Utrikesdepartementet. Det som skedde den 1 juni var att general Miller och försvarsminister Mark Esper accepterade att de väpnade styrkorna användes för att gynna Trumps politiska mål.

En som reagerade med raseri över det inträffade var förre försvarsministern James Mattis, som i ett uttalande hyllade de fredliga demonstranterna och fördömde Trumps reklamjippo med bibeln framför kyrkan.

– När jag för femtio år sedan började arbeta för armén svor jag en ed att försvara konstitutionen. Aldrig kunde jag ana att soldater som svurit samma ed skulle under några omständigheter kunna bli beordrade att kränka landets medborgares konstitutionella rättigheter, än mindre för att arrangera ett bisarrt fotografi av den valde överbefälhavaren med de militära befälhavarna vid sin sida.

Om det är så nu att Trump anser sig kunna kontrollera militären och använda den för sina syften blir frågan hur han kommer att göra det.

General Mark Milley, the chairman of the Joint Chiefs of Staff, has, according to some former senior defense officials, allowed President Trump to use the military for political gain.Photograph by Jabin Botsford / The Washington Post /

8’46”:”Jag kan inte andas”. Om Floyd och Emmet Till

Mayor Sylvester Turner of Houston said he had spoken with business leaders about investing in underserved neighborhoods.Credit…Pool photo by Godofredo A. Vásquez

George Floyd dödades av en rasistisk polis i Minneapolis den 25 maj.Under åtta minuter och 46 sekunder pressade polisen sitt knä mot Floyds hals. Någon filmade. Hans allt svagare nödrop hörs på inspelningen, ”Jag kan inte andas”.

Händelsen väckte vrede först i de amerikanska städerna senare över hela världen, också genom manifestationer i flera svenska städer. Demonstrationer genomfördes i alla amerikanska delstater och i sammanlagt mer än 400 städer världen över.

Polismannens likgiltighet för sitt offer under det åtta minuter långa mordet är fasansfull. För honom var George Floyd ingen människa. Det avskyvärda mordet var en kuslig påminnelse om att värsta sortens rasism lever vidare i dagens USA, mer än femtio år efter Matin Luther Kings död.

Begravningen direktsändes i både BBC och CNN och i Sverige av Aftonbladet TV. Det är obegripligt för mig att SVT saknar engagemang för att direktsända händelser av det här slaget, begivenheter som redan är avgörande samtidshistoria. Startades inte SVT24 bland annat just för den här sortens sändningar?

Begravningen blev en gripande och utdragen gospelgudstjänst i en afroamerikansk kyrka i Houston, ”The Fountain of Praise church”. Den mördades familj satt längst fram i vita kläder.

Före begravningen visades George Floyds döda kropp i öppen kista i både Minneapolis och Houston. Många defilerade förbi den döde.

Det sistnämnda får mig att associera till det brutala rasistiska mordet på den 14-årige Emmet Till i den lilla staden Money i Mississippi 1955. Hans kropp med massakrerat ansikte visades i en kyrka i Chicago där han bodde med sin mamma.

En våg av vrede sköljde över ett chockerat USA bland den afroamerikanska befolkningen. Många har betecknat mordet, av vita rasister, som början på medborgarrättsrörelsen.

Rosa Parks som satt kvar i bussen i Montgomery i Alabama har sagt att hon tänkte på Emmet Till när hon inte reste sig. Martin Luther King ledde bussbojkotten som inspirerades av Rosa Parks mod och som ledde till viktiga förändringar.

USA har en lång väg kvar för att övervinna rasism och ojämlikhet. Förhoppningsvis kan George Floyds utdragna död under mer än åtta minuter och Black Live Matters-rörelsens framgångar bli början till en utveckling i rätt riktning.

Men med vettvillingen Donald Trump som president är inget givet.

Sörjande tog avsked vid George Lloyds öppna kista före begravningen.