Etikettarkiv: Läkare utan gränser

Folkets vaccin eller läkemedelsbolagens?

En kvinna med covid-19 bärs till ambulans för vidare transport till sjukhuset i Manaus i Brasilien. Bilden ur Läkare utan gränsers tidning ”Direkt”.

För att covid-19 pandemin i längden ska kunna hanteras krävs att större delen av jordens befolkning vaccineras. 2020 träffades regeringar från hela världen och betonade just att den globala smittan bara kan bekämpas genom att göra mediciner, vaccin och diagnosmetoder tillgängliga för alla.

Så skriver Åsa Nyqvist Brandt i sin artikel ”Vaccinkriget” i Läkare utan gränser tidning ”Direkt” #1 2021. Hon ställer frågan om det verkligen har blivit ”Folkets vaccin” eller läkemedelsbolagens? Och konstaterar att det som så ofta är pengar som styr vem som ska få tillgång till livsviktiga vacciner och läkemedel.

I Sverige är regeringens mål att alla som vill ska ha vaccinerats före midsommar. Massvaccinering i de minst resursstarka länderna beräknas vara färdig först i slutet av 2024, om bortåt fyra år.

Hittills har Moçambique och Malawi fått lika mycket = 0 doser, Guinea Bissau 25 doser.

Överfulla sjukhus i dessa och många andra länder kämpar för att ta hand om patienter. I flera länder i södra Afrika registrerades fler covid-19-fall i januari 2021 än under hela 2020.

Samtidigt har de rika länderna trängt sig före i vaccinationskön. Israel, USA, Storbritannien och Kanada är några av de värsta. Kanada har tingat så många doser att hela befolkningen kan vaccineras sex gånger om. Men också EU har tagit för sig och bokat två miljarder doser.

Länder med totalt 16 procent av världens befolkning har köpt 60 procent av tillgängligt vaccin. Till råga på allt får de fattiga länderna betala ett betydligt högre vaccinpris än EU och andra rikare länder. 

Åsa Nyqvist Brandt uttrycker sig diplomatiskt: 

”En självklar skyldighet gentemot den egna befolkningen, säger vissa. Enögd vaccinnationalism som bara kommer att förlänga pandemin”, menar andra.

Vem äger ett vaccin? Är det länderna som satsat miljarder på grundforskning och stöd till läkemedelsbolagen? Eller är det bara bolagen, som nu har tagit patent på dem, som äger dem och har prismonopol. Stödmiljarderna åtföljdes inte av krav på att vaccinerna skulle vara tillgängliga för alla.

– De stora läkemedelsbolagens prismonopol och vinstjakt har varit en återkommande kontrovers under de senaste decennierna, säger Pieter-Jan van Eggermont, Humanitär rådgivare på Läkare utan gränser. Han påminner om hivepidemin vid slutet av 90-talet och början av 00-talet. Miljoner människor i fattiga länder dog av hiv trots att det fanns effektiva läkemedel, som de aldrig fick tillgång till, därför att de var för dyra.

Att tala om moral och etik då det handlar om tillgången på läkemedel över huvud taget är i högsta grad relevant, menar Göran Collste, professor emeritus i tillämpad etik vid Linköpings universitet och sakkunnig i Statens medicinsketiska råd (SMER).

– När det gäller covid-vaccin står konflikten mellan äganderätt och moraliskt ansvar, säger han. Möjligheten att göra undantag i patentreglerna när folkhälsan står på spel finns redan.

Nu vill ett hundratal länder med Indien och Sydafrika i spetsen att WTO tillfälligt tar bort alla hinder för tillverkning och import av covid-19-vaccin. Det skulle innebära att fler bolag snabbt kan börja tillverka och sälja vaccin med målet att uppnå global immunitet.

Från EU, USA, Storbritannien är det än så länge kalla handen. Under tiden fortsätter viruset att sprida sig – och människor fortsätter att dö.

Bilden: En kvinna med covid-19 bärs till ambulans för vidare transport till sjukhuset i Manaus i Brasilien. Bilden ur Läkare utan gränsers tidning ”Direkt”.

Fotnot: Läkare utan gränsers tidning ”Direkt” finns på nätet och kan laddas hem gratis som pdf. Här hittar du #1 2021: https://lakareutangranser.se/sites/default/files/documents/2021-03/Direkt%231_2021.pdf

Spanien välkomnar båtflyktingarna

Läkare utan gränsers fartyg Aquarius nådde på söndagen Valencia. Efter många dagar till havs välkomnades 629 flyktingar. De möttes på kajen i den spanska staden av 2000 hjälparbetare från bland annat Röda Korset och av applåderande välkomnande spanjorer.

Flyktingarna lämnade Libyen för en dryg vecka sedan i flera farkoster som inte var sjövärdiga, några var ytterst nära att drunkna innan de räddades till Aquarius.

Den nye högerpopulistiske italienske inrikesministern vägrade att låta fartyget angöra italiensk hamn. Malta reagerade på liknande vis.

Också Spanien har en ny regering, bestående av socialistpartiet, vänsterradikala Podemos och de migrationsvänliga katalanska separatisterna. Den nye premiärministern Pedro Sánchez bröt dramatiskt med den tidigare högerregeringens extremt restriktiva flyktingpolitik. 2016 behandlades i landet 10 250 asylansökningar, varav endast 355 beviljades. Därtill tilläts 6500 flyktingar att stanna, de flesta från Syrien.

”Tack för att ni öppnar era armar när andra vänder ryggen till och vägrar visa solidaritet”, säger generalsekreteraren för Röda Korsets och Röda Halvmånens internationella federation (IFRC), Elhadj As Sy, skriver Svenska Dagbladet.

Internationella Läkare utan gränsers (MSF) räddningschef Karline Kleijer anser att europeiska länder som nobbade Aquarius agerade ”skamligt”:

– MSF fördömer den europeiska regering som väljer att göra politiska poäng framför att rädda liv till havs, säger han till Reuters.

Också Frankrikes president Emmanuel Macron kritiserade Italiens agerande som ”cyniskt och oansvarigt”.

Läkare utan gränser har genom aktionen visat att det finns möjligheter att agera annorlunda än länder som Italien. Alltför länge har de europeiska länderna vänt bort blicken eller blundat när desperata flyktingar från Afrika gått under i Medelhavet. EU:s bristande förmåga att hantera flyktingfrågan hotar unionens existensberättigande, alldeles särskilt genom agerandet från länder som Ungern och Polen.

Foto: Alberto Saiz AP/TT.