Etikettarkiv: Ola Friholt

”Försvarsbeslutet gör oss rädda”: Sverige storsatsar på militär upprustning

Up to 35,000 soldiers will take part in Nato military drills across Norway – the largest the country has seen since the Cold War. Övningen genomfördes i oktober och november 2018. Vid samma tidpunkt som ”Trident Junction,” genomfördes mindre militärövningar i Finland, Island och Sverige.

Försvarspropositionen som antogs av riksdagen den 15 december innebär större militära satsningar än på flera decennier, skriver 12 för freden aktiva, nio kvinnor och tre män, under rubriken ”Satsa på fred och alliansfrihet – inte på militär upprustning och Natosamarbete!”. Bland undertecknarna finns bland annat Erni Friholt och Ola Friholt, Fredsrörelsen på Orust, Gudrun Schyman, ordförande i klimatnätverket Fria Pensionärer, Karin Utas Carlsson, pensionerad barnläkare, fil.dr pedagogik (fredsundervisning) och Lars Drake, f.d. adjungerad professor, fredsaktivist, medlem i Nej till Nato. I fredsaktivisternas text heter det inledningsvis:

Det svenska försvarsanslaget ökar dramatiskt med den nya försvarspropositionen, med 44 procent från 61,6 miljarder 2019 till 87,7 miljarder 2025. Det rent militära försvaret får nästan allt och civilförsvaret bara 4,7 procent.

I fredsaktivisternas text heter det inledningsvis:

”Försvarsministern har i klartext uttryckt att avsikten är att underlätta för Natotrupp att gå österut från Trondheim i Norge, dvs genom Sverige mot Ryssland! Tanken är att Sverige ska bygga upp sitt försvar så att vi ska förlita oss på ”hjälp utifrån”, dvs Nato och grannländerna. Civilförsvaret ska se till att vi klarar oss i 3 månader i händelse av kris eller krig.”

Sverige samarbetar nu med Nato i krigsövningar flera gånger om året. I Försvarspropositionen tar man inte på allvar människors behov att förebygga och motverka att konflikter övergår i förödande krig. Forskning och kunskap om konflikter och konflikthantering lyser med sin frånvaro. 

Skribenterna konstaterar att det ”I propositionen talas ganska mycket om kärnvapen, men inget om att Sverige får problem av att verka tillsammans med Nato och kärnvapenländerna USA, Frankrike och Storbritannien samt de länder (Tyskland, Belgien, Nederländerna, Italien och Turkiet) som har USAs kärnvapen. Sverige blir utsatt som möjlig krigsskådeplats i ett modernt krig där kärnvapen kommer att spela roll.”

Den 22 januari blir FN:s förbud mot kärnvapen internationell lag. ” Det är en skam att Sverige inte ratificerat och därmed inte deltar i det viktiga arbetet att få slut på testning, utveckling, tillverkning, lagring och överföring av kärnvapen till andra. Kärnvapen hotar hela planeten.”

Ett modernt storkrig kommer att föras med kärnvapen och det måste undvikas. Krig förs med hjälp av satelliter. Här är Sverige djupt involverat. Via satelliter som styrs från baser i nordligaste Sverige kontrolleras en stor del av den globala militära satellittrafiken.

Det är högtid för omtänk, konstaterar de tolv undertecknarna: ”Vi måste alla tänka om och följa FN- stadgans uppmaning om fred. En ratificering av kärnvapenförbudet och upphävande av värdlandsavtalet skulle vara en början att återföra Sverige till att bli en fredlig och fredsfrämjande buffert i världspolitiken. Försvarsbeslutet gör oss rädda.”

De som undertecknat artikeln är: Astrid Ståhlberg, aktiv i Sveriges Fredsråd, Erni Friholt och Ola Friholt, Fredsrörelsen på Orust, Gudrun Schyman, ordförande i klimatnätverket Fria Pensionärer, Helge Sonntag, ordförande i Daladistriktet av Svenska FN-förbundet, Ingalill Ek, Kvinnor för Fred Uppsala, Jan Strömdahl, Folkkampanjen Kärnkraft-Kärnvapen, Karin Utas Carlsson, pensionerad barnläkare, fil.dr pedagogik (fredsundervisning), Lars Drake, f.d. adjungerad professor, fredsaktivist, medlem i Nej till Nato, Måna Wibron, Kvinnor för Fred, Sundsvall, Staffan Ekbom, Nej till Nato och Susanne Gerstenberg, Kvinnor för Fred. 

”Folkets fredspris” till Johan Galtung

Den legendariske norske fredsforskaren Johan Galtung fick i helgen Folkets fredspris, utdelat av Fredsrörelsen på Orust.

”I mitt liv har jag fått 80 – 90 priser. Inget går upp mot det här.”

Johan Galtung var påtagligt rörd efter att ha mottagit ”det alternativa fredspriset, Folkets Fredspris, i enlighet med Nobels testamente”.

Priset delas ut av Fredsrörelsen på Orust i en falurödmålad före detta byskola på den bohuslänska ön. Globalt och lokalt.

Johan Galtung föddes i Norge för 87 år sedan. Han betraktas ofta som den som lade grunden till all freds- och konfliktforskning i världen. 1969 fick han i Oslo världens första professur i ämnet.

Det var så det började. Sedan dess har han varit professor på 50 universitet världen över, skrivit 160 böcker, medlat i hundratals internationella konflikter, skapat PRIO, fredsforskningsinstitutet i Oslo, och nätverket/universitetet Transcend.

Ola Friholt, fredsföreningens ordförande, hyllade pristagaren med en femsidig rimmad jambisk dikt. Ett litet citat:

”Ditt mål var givet: Freden är förmåga / att leva rätt med ickevåldets låga. / Konflikter ska med kreativitet, /  hanteras utan våld, med mänsklighet. …”

Under det heldagsseminarium som föregick prisutdelningen höll Galtung två föreläsningar.

Han talade under rubriken ”Fredens formler” om vikten av empati i konflikthantering, att kunna leva sig in i den andres känslor – att ”kunna se det goda i det dåliga”, att se ”den andres lidande”. Han resonerade om Mahatma Gandhis begrepp satya, som i ett ord uttrycker föreningen av fred, kärlek och sanning. Och han diskuterade det USA som gått i krig i andra länder 248 gånger.

– USA passerade romarriket i det avseendet redan på 1990-talet.

Johan Galtung upplevde andra världskriget i Norge och uppfylldes av tanken ”Aldrig mera krig”. Samtidigt noterade han att de flesta av ockupanterna var helt vanliga människor, många var österrikare.

1950 grubblade han på om han skulle bli vapenvägrare. Förebilden, fadern, var läkare och löjtnant. Han ville veta mer, med det var inte enkelt. Johan råkade vara i Helsingfors, där han gick in i en bokhandel och frågade efter böcker om fredsforskning.

– Det fanns inte en enda, bara oändligt mycket litteratur om krig och krigsforskning. I det ögonblicket blev jag fredsforskare och har sedan dess vigt mitt liv åt freds- och konfliktforskning, det är omöjligt att tala om fred utan att beröra konflikter.

– Min modell var hälsa och hälsovård, inspirerad av far. Jag förstod snart hur viktigt det personliga var, att leva i inre fred, i skapande fred med sin omgivning.

Fotnot: Bland tidigare pristagare kan nämnas Maj-Britt Theorin, en gång Olof Palmes nedrustningsminister, och Jan Öberg, fredsforskare på TFF i Lund, tidigare elev till Johan Galtung. Priset består av ett diplom utformat som en stentavla med prisformuleringen inhuggen (nedre bilden).

Övre bilden: Ola Friholt läser jambisk hyllningsdikt för Johan Galtung.

 

Om Svalornas Pionjärvolontärer

Svalorna_6707

Cecilia Jonsson, forskare i socialt arbete i Växjö, presenterade på lördagen på biståndsföreningen Svalornas kontor i Lund sin skrift ”Pionjärvolontärerna. En internationell generation i en föränderlig tid.” Fortsätt läsa Om Svalornas Pionjärvolontärer