Vad skulle Stefan Zweig ha ansett om USA:s nuvarande moraliska degeneration då Trump varit president dryga två veckor, undrar hans biograf George Prochnik i The New Yorker.
Den österrikiske judiske författaren Stefan Zweig skrev den första versionen av sin självbiografiska Världen av i går i exil sommaren 1941, när alla tecken pekade på att civilisationen höll på att gå under i mörker. Boken skildrar Europas kulturella sammanbrott under nazismens stövlar.
Zweigs älskade Frankrike hade ockuperats av nazisterna året innan. Blitzen, bombkriget mot England, hade nått en topp i maj, med 1500 döda Londonbor under en enda natt. I öster hade Hitler i juni inlett Operation Barbarossa och invaderat Sovjetunionen, en miljon människor dödades. Hitlers dödsskvadroner följde efter de tyska soldaterna och massakrerade alla judar och andra utpekade grupper.
Själv hade Zweig flytt från Österrike redan 1934. Han var vid den tiden inte bara ledande författare utan en av Europas mest framträdande humanister och pacifister. Efter en tid i exil i London fortsatte Zweig med sin hustru Lotte till New York, till Ossining, där bilden är tagen 1941.
I sin självbiografi reflekterar Zweig över varför han och andra europeiska intellektuella inte tog Hitler på allvar. Men Tyskland var ett land där en majoritet i parlamentet var mot Hitler och där varje medborgare var övertygad om att hans eller hennes medborgerliga rättigheter skyddades av en fast förankrad konstitution.
I måndagens The New Yorker reflekterar George Prochnik, författare till biografin ”Stefan Zweig vid världens ände”, över vad Zweig skulle ha ansett om USA:s nuvarande moraliska degeneration då Trump varit president dryga två veckor.
”Vi har en förförisk ledare, som ljuger kontinuerligt och hjärtlöst – inte sjukligt utan strategiskt för att avväpna sina fiender, för att piska upp vreden hos sina kärnanhängare och för att skapa kaos.”
Den plågsamma kraften för den som i dag läser Zweigs memoarer ligger i dess smärtsamma tillbakablickar och i insikten att det fanns en kort tid efter makttillträdandet då handling och motaktioner varit möjliga. Och i sorgen över att möjligheterna oåterkalleligt försvann på en enda dag, skriver Prochnik.
I Nazityskland förändrades allt mindre än trettio dagar efter det att Hitler blivit rikskansler, när Riksdagshuset sattes i brand och händelsen blev en förevändning för regimen att börja terrorisera den egna befolkningen.
Kan något liknande inträffa i Trumps USA? Ett ”terroristattentat” med eller utan citationstecken – eller vad? Enbart tanken väcker fasa.
Stefan Zweig och hans hustru tog dagen efter det att ”Världen av i går” fullbordats sina liv 1942 i staden Petropolis i Brasilien, ditt de flytt .
Bilden: Stefan Zweig i Ossining, New York 1941, sju år efter det att han flytt undan nazismen och Förintelsen i Europa.