HD 150

Grafiska museet i Helsingborg på Fredriksdal, Sveriges största tryckerimuseum, skildrar Helsingborgs tidningshistoria med utställningen ”HD 150 år”.

Helsingborgs Dagblad fyller 150 år, vilket Grafiska Museet i Helsingborg celebrerar med en ambitiös utställning ”HD 150 år. Helsingborgs tidningshistoria”, som invigdes i den gånga helgen i Grafiska museet på Fredriksdals friluftsmuseum.

Samtidigt öppnade också utställningen ”Den svenska tryckfriheten 250 år”, med anledning av att Sveriges riksdag den 2 december 1766 antog världens första lagstadgade tryckfrihetsförordning.

Utställningarna inbjuder till funderingar om dagstidningar och demokrati, som jag kommer att skriva om i denna och två följande bloggar.

1866 byggdes Östra skolan, Helsingborgs första folkskolebyggnad, i dag Helsingborgs skolmuseum, invid Slottvångsskolan. Samma år avskaffades ståndsriksdagen. Året därpå, 1867, grundades Helsingborgs Tidning, föregångaren till Helsingborgs Dagblad, av boktryckaren Nils Jönsson.

Finns det något samband. Både och. När allt fler lärde sig läsa (folkskolan i Sverige kom till genom en lag 1842) fanns det förutsättningar för både politiska partier, dagstidningar och en gryende demokrati.

Men HT (senare HD) var inte först. Helsingborgs-Posten grundades redan 1824 och följdes 1847 av Öresunds-Posten, som senare uppgick i NST. Liberala ÖP startades av författaren Oscar Patric Sturzen-Becker, skandinavist, vän med H C Andersen. Hans efterträdare Fredrik Borg argumenterade redan 1855 för kvinnlig rösträtt, folkbildning och religionsfrihet. Dessutom kritiserade han det lokala etablissemanget.

Helsingborgs Tidning grundades inte för att främja demokratin eller sådant som kvinnlig rösträtt, snarare tvärtom. Tidningen skulle vara en konservativ motvikt till den liberala Öresunds-Posten. I boktryckare Jönssons programförklaring hette det:

”Vi vilja fri diskussion men sundt förnuft, vi vilja sanning, men utan fraser, vi vilja framsteg men icke detta skenande öfver alla skacklor …”

Boktryckare Jönsson skrev inte själv. De som startade HT var män med pengar, som storgodsägaren Rudolf Tornérhjelm och konsuln Fritz Rooth.

1867 hade Helsingborg 6 000 invånare och två tidningar med helt olika ideologisk framtoning.

Under de 150 år som gått sedan dess har många tidningar startats, lagts samman med andra och gått under. Kvar finns Helsingborgs Dagblad, i dag en edition av Sydsvenska Dagbladet, sedan Bonniers köp för tre år sedan.

Fotnot: På bilden talar Mats Larsson från Grafiska föreningen i Helsingborg vid invigningen av utställningen.  I bakgrunden bland andra HD:s tidigare chefredaktör Sven-Åke Olofsson.

Utställningarna pågår till den 22 oktober.

2 reaktioner på ”HD 150”

  1. Det ska bli intreeant att läsa fortsättningen. HD var ju länge (och fortfarande?) en konservativ motvikt till andra tidningar, som gavs ut i stan. I min familj var HD bannlyst. Det var Skånska Socialdemokraten som gällde.

    1. Hej HGL! HD bytte politisk färg från moderat till oavhängig (samma som danska Information) redan på 1970-talet. Tidningen skulle vara – och var det nog – en oavhängig lokal kvalitetstidning. I dag har Bonniers ändrat den politiska färgen till Sydsvenskans ”oberoende liberal”.

Kommentarer inaktiverade.