Till det ljusa minnet av Lars Dahlin

Läkaren, freds– och miljöaktivisten Lars Dahlin i Helsingborg har lämnat oss. En eldsjäl, alldeles nyss så brinnande, har slocknat. Bilden, en ljummen vårkväll i Helsingborg efter ICAN-debatt på Dunkers om att förbjuda kärnvapen.

Lars Dahlin har lämnat oss med många ljusa minnen” läser jag i en dödsannons på Helsingborgs Dagblads familjesidor.

En eldsjäl, alldeles nyss så brinnande, har slocknat.

Lars var läkare, tillsammans med sin hustru Kerstin var han livslångt engagerad i Afrika, där båda arbetade under långa perioder.

Hemma i Helsingborg har Lars och Kerstin bland mycket annat varit engagerade i Världsbutiken på Bruksgatan, men också i fredsarbete, föreläsningar, debatter och manifestationer.

Vi träffades många gånger under årens lopp i sådana sammanhang.

Bilden här är tagen en ljummen vårkväll den 14 maj i år. Vi äter indisk mat på Curry Nam Nam och sitter ute på Kullagatan, nöjda efter en bra debatt på Dunkers.

Den handlade om ICAN, som fått Nobels fredspris förra året. Rubriken var: FN-förbudet mot kärnvapen: Skall Sverige skriva på?

Två av svenska ICAN:s styrelseledamöter sitter vid bordet, längst bak till höger Josefin Lind, ICAN:s svenska generalsekreterare, och mitt emot henne Perstorpsläkaren Klas Lundius.

Längst fram till höger sitter en leende Lars Dahlin, aktiv i Läkare mot Kärnvapen. Det är han som tog initiativ till mötet på Dunkers och som drivit frågan på en rad förberedande möten, det första i hans och Kerstins hem i Helsingborg.

Den där majkvällen är vi överens om att det blev ett riktigt bra möte, överens om att helsingborgarna eller åtminstone de som var där borde inse vikten av att Sverige, som drivit frågan i FN, också ratificerar den. Sveriges 200-åriga tradition av fred borde följas av ett aktivt stöd till ICAN:s kamp mot kärnvapen.

Den kvällen är på alla vis ”ett ljust minne”, så som jag läste i dödsannonsen och en påminnelse om hur viktigt en människas engagemang kan vara.

Nu finns inte Lars Dahlin bland oss. Jag saknar hans vänligt visa person, hans självklara fredsengagemang och hans solidaritet med människor utanför den välmående västvärlden.

Fotnot: I dödsannonsen anges ”I stället för blommor tänk gärna på Kashumbiliros Vänner, bg 5831-2166”.

Kashumbiliro är en by i Tanzania vid Victoriasjöns strand. ”Där lever sång, tro och framtidshopp. Ändå lever en stor del av befolkningen under fattigdomsgränsen.”

Föreningen Kashumbiliros Vänner bildades i Helsingborg i mars 2007. Den tog vid efter ett så kallat partnerskap under åren 2003 – 2006 mellan Kashumbiliros pastorat i Kageraregionen i nordvästra Tanzania och tre församlingar i Lunds stift, nämligen Perstorps, Helsingborgs S:a Maria och Östra Torns i Lund. Under dessa år genomfördes olika projekt som byggande av vedbesparande spisar, startande av plantskola, anskaffande av böcker till skolor, byggande av latriner, mikrolån till småprojekt, byggande av prästgård.

2 reaktioner på ”Till det ljusa minnet av Lars Dahlin”

  1. Tack, Sören! Så bra skrivet – du träffar mitt i prick med dina ord om Lars. Han var verkligen innerligt och genuint intresserad av och engagerad i människor och väsentliga problem.
    Ett påpekande – Världsbutiken ligger på Bruksgatan i Helsingborg (inte Kullagatan).
    Karin Nilsson Jungermann, Helsingborg

    1. Tack för dina vänliga ord – och fö påpekandet om Bruksgatan, det vet jag ju, är ofta där, särskilt till jul och barnbarns-födelsedagar. Sören

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.