Etikettarkiv: Läkare mot kärnvapen

Svenska Läkare mot Kärnvapen refuserade av HD/Sydsvenskan

Per T Ohlsson skrev 17/7 kritiskt om FN:s förbud mot kärnvapen på ett uppslag i HD/Sydsvenskan. Tidningen refuserade ett genmäle från Svenska Läkare mot Kärnvapen, en av medlemsorganisationerna i ICAN, som 2017 fick FN:s fredspris för arbetet med FN.konventionen.


En ratificering av FN-konventionen för ett förbud mot kärnvapen (TPNW) skulle bli förödande för Sveriges Natosamarbete, skrev Per T Ohlsson i sin krönika i HD/Sydsvenskan (17/2). Svenska Läkare mot kärnvapen, också en del av ICAN, som 2017 fick Nobels fredspris för FN-förbudet mot kärnvapen, menar att Ohlsson ”sprider sakfel om FN:s kärnvapenförbud”. Men HD/Sydvenskan refuserade deras genmäle mot Ohlsson.

Skriva på FN-konventionen eller inte – är en ödesfråga för Sverige. Nio svenskar av tio var i en opinionsundersökning för en ratificering. Ändå är debatten om detta i det närmaste obefintlig.

Svenska Läkare mot Kärnvapen var inom ramen för ICAN engagerade i arbetet med att ta fram TPNW och därmed en av de mest kunniga i frågan, om än självklart en part.

Ändå refuserade HD/Sydsvenskan pinsamt nog det genmäle mot Per T Ohlsson som Läkare mot Kärnvapen skrivit och skickat till tidningen, med rubrikförslaget ”Kritiker sprider sakfel om FN:s kärnvapenförbud”.

Nu sprids artikeln i stället på Facebook, där det i ingressen heter:

”Vi skrev ett debattinlägg som Sydsvenskan beklagligt nog inte ville ta in. Det är ytterst bedrövligt att Ohlssons felaktigheter inte bemöts och vi ställer oss väldigt kritiska till detta. Hjälp oss sprida vår kritik mot att felaktigheter sprids om FN:s kärnvapenkonvention!”

I den refuserade artikeln (som du hittar här) heter det bland annat:

”Per T Ohlsson oroas över att ett svenskt tillträde till TPNW skulle uppfattas som en kritik av Natos säkerhetspolitik, där kärnvapen har en central roll. Läsare kan få intryck av att Sverige inte tidigare har kritiserat kärnvapen som grund för internationell säkerhetspolitik. Så är inte fallet.”

På ett FN-möte 2010 med många Natostater i rummet sa representanter för den dåvarande svenska alliansregeringen:

”Kärnvapen är vapen som tillhör det förflutna. Visionen om en värld utan kärnvapen är idag starkare än någonsin sedan dessa skräckvapen uppfanns. Vi måste enas i ytterligare steg mot en värld utan kärnvapen”.

Under ett annat FN-möte 2013 om NPT, icke-spridningsavtalet, också detta under alliansregeringen, hänvisade Sverige till det svenska atomvapenprogrammet:

”Det är ingen hemlighet att Sverige aktivt övervägde huruvida kärnvapen skulle stärka vår nationella säkerhet. Vår tydliga slutsats var att så inte skulle bli fallet. Sedan dess har Sverige varit i fronten för ansträngningar för att bygga säkerhet utan kärnvapen.”

Det finns en lång svensk historia där Sverige tagit avstånd från en säkerhetspolitik byggd på massförstörelsevapen. ”Med den förvärrade riskbilden kring kärnvapen blir behovet av detta än större”, heter det vidare i den refuserade artikeln.

”Vi vet i dag att världen flera gånger under det kalla kriget var nära en total katastrof. Nu ökar riskerna igen, bland annat på grund av ny teknologi och mycket oroväckande spänningar mellan framförallt Ryssland och USA. … Vi kan inte förlita oss på turen när hela vår civilisation står på spel.”

Fotnot 1: ICAN står för ”International Campaign to Abolish Nuclear Weapons”.

Fotnot 2: Svenska Läkare mot Kärnvapens initiala analys av enmansutredaren Lars-Erik Lundins utredning kan du läsa här. Senare i vår presenterar organisationen sitt remissvar.

Ökat hot om kärnvapenkrig

USA:s president Donald Trump meddelade den 20 oktober att USA tänker säga upp INF-avtalet av kärnvapen. Avtalet från 1987 eliminerade medeldistansraketerna med kärnvapen och skapade en säkrare värld.

I tidskriften Läkare mot kärnvapen (nr 154, dec 2018) skriver fredsforskaren Peter Wallensteen om konsekvenserna av en sådan uppsägning, som kan ske tidigast sex månader efter uppsägningen.

Han påminner om vad INF (Intermediate-Range Nuclear Forces) innebär. innan avtalet undertecknades fanns i Europa missiler som från Tyskland på tio minuter kunde nå Moskva. Lika snabbt kunde missiler i västra Sovjet nå de europeiska huvudstäderna. 

Kubakrisen 1962 följde efter det att sovjetiska missiler utplacerats på Kuba, med kärnvapen som på några minuter hade kunnat nå Washington. När missilerna togs bort från Kuba avlägsnades också amerikanska missiler från södra Turkiet och Italien.

Trumps nationalistiska politik manifesterades redan i somras när presidenten uttalade sig om amerikansk dominans i rymden, med inrättande av en särskild rymdstyrka, allt i linje med ”America First”.

”Denna amerikanska hållning skapar nya spänningar och minskar möjligheterna till fredliga lösningar”, skriver Wallensteen som konstaterar att den stimulerar en motsvarande rysk hållning.

Uppsägningen av INF-avtalet innebär en reell säkerhetsrisk, konstaterar Wallensten:

”Det kan leda till en ny, hotfull och kostnadskrävande spiral av upprustningsåtgärder. Det för oss inte närmare en fredlig värld.”

Det enda logiska svaret på kärnvapenhotet är avskaffandet av kärnvapen. Det har med Trumps politik blivit allt svårare men också allt nödvändigare för mänsklighetens överlevnad.

Därför bör Sverige snarast ratificera FN:s förbud mot kärnvapen, framtaget av organisationen ICAN, som för sitt fredsarbete belönades med 2017 års Nobelpris.

Fotnot: Tidskriften Läkare mot kärnvapen kan nedladdas gratis här.

Bilden: Sovjetiska medeldistansraket på Röda torget i Moskva. Bilden tagen mellan 1959 och 1968. Foto Wikipedia.

Till sist: Med denna blogg gör Nya Kultur-Sören ett uppehåll men återvänder på webben en bit in på det nya året 2019.

Till det ljusa minnet av Lars Dahlin

Läkaren, freds– och miljöaktivisten Lars Dahlin i Helsingborg har lämnat oss. En eldsjäl, alldeles nyss så brinnande, har slocknat. Bilden, en ljummen vårkväll i Helsingborg efter ICAN-debatt på Dunkers om att förbjuda kärnvapen. Fortsätt läsa Till det ljusa minnet av Lars Dahlin

Om Helsingborg vore Hiroshima

Fredspriset till ICAN prisade arbetet för ett förbud mot kärnvapen i FN. 122 länder, däribland Sverige, har anslutit sig till. Men starka politiska krafter i Sverige går emot förslaget, moderaterna, kristdemokraterna och folkpartiet och delar av socialdemokratierna.

Bilden överst: Om Helsingborg vore Hiroshima. Kartan visar effekten av en Hiroshimabomb (omkring 20 kiloton, mycket liten jämfört med dagens bomber) fälld över centrala Helsingborg. Den yttersta ringen visar området med tredje gradens brännskador, utbredda amputationer. Ringen innanför markerar området med 50 – 90 procents akut och omedelbar dödlighet. Tredje ringen utifrån omsluter området där så ´gott som all bebyggelse förstörs omedelbart. Fortsätt läsa Om Helsingborg vore Hiroshima