Etikettarkiv: Affärshemligheter

”affärshemligheter” styr nu den svenska skolan

Foto: Pontus Orre

Från och med i dag den 1 september sekretessbeläggs alla svenska skolors statistik efter en dom i Kammarrätten. Friskolorna, som Kammarrätten bedömer som normgivande, är affärsdrivande menar domstolen. Och då är sådant som antalet behöriga lärare, betygsnivån och annat ”affärshemligheter”, eftersom skolorna konkurrerar med varandra, heter det. Skolverket menar att villkoren för kommunala och fristående skolor måste vara likadana. Alltså är de kommunala skolorna nu lika hemliga!!!

Det ”fria skolvalet” har i stället blivit en ”affärshemlighet”. Hoppsan. Ut med offentlighetsprincipen för skolorna in med en ”hemlighetsprincip”, skriver sexton upprörda forskare på Svenska Dagbladets debattsida. Deras slutsats är förödande:

”Absurditeten att skolor sköts som vinstdrivande bolag har nu nått vägs ände och vi kan bara hoppas att detta är sista spiken i den kommersialiserade skolans kista.”

De sexton sätter in dagens förändrade förutsättningar för landets skolor i ett historiskt sammanhang, som vägs ände för en utveckling som lett till försämrade skolor och ökad segregation då det gäller skolvalen.

På 1980-talet ville man politiskt skapa förutsättningar för föräldrar att välja skola åt sina barn. Konsekvenserna blev destruktiva.

Skolmarknaden bygger på idén om konkurrens – tanken är att de skolor som hade de mest effektiva metoderna ska slå ut mindre effektiva skolor. Marknadens ”kunder” är föräldrarna, och skolvalen är tänkta att fungera som ”informerade konsumentval” – stöttade av offentlig statistik på bland annat elevresultat och andel behöriga lärare. Sverige skulle genom konkurrens och företagsamhet få Europas, ja till och med ”världens bästa skola”.

Idag vet vi att denna omläggning ledde till helt andra konsekvenser i form av ökad segregation och försämrade resultat. En ojämlikhet skola med sämre kvalitet.

Den svenska skolan blev en lönsam mångmiljardindustri, där riskkapitalister etablerade sig, skolor börsnoterades och säkrade stora vinstuttag.

Om det som sker nu inte drabbade alla svenska gymnasielever skulle man lätt kunna betrakta de senaste fyrtio årens svenska skolpolitik som en nattsvart fars, som ett stort bedrägeri mot de grundläggande förutsättningarna för en skola som är bra både för den enskilde och för samhället.

Marknadsförutsättningarna har förvandlat utbildning till en handelsvara. På många friskolor har man ägnat sig åt betygsinflation, eftersom låga betyg ju inte lockar kunder, förlåt elever.

Genom de nya reglerna om ”affärshemligheter” kan varken, elever, journalister eller forskare granska skolornas pedagogiska verksamhet.

”Hur kan samhället kräva en skola på vetenskaplig grund samtidigt som forskare hindras i sitt arbete?”, undrar de sexton forskarna.

De pekar också på att det allvarligaste akuta problemet nu är att skolorna allt mer styrs av affärslogik. Elever blir handelsvaror och föräldrar kunder.  

När skolan styrs av marknadens principer snarare än mot allmänna demokratiska idéer om en likvärdig skola blir lärare och rektorer i det närmaste försäljare med vinstkrav snarare än att se till att den uppväxande generationen förbereds för vuxenlivet som medborgare och på arbetsmarknaden.”

Eller med andra ord: Systemet har fallerat. Det är akut att skapa nya förutsättningar för dagens och framtidens skola! Forskarna slutar sin debattartikel med att formulera fem grundläggande åtgärdsförslag:

  • Gör skolstatistiken offentlig igen, men inte i syfte att marknadsföra skolor utan för att ge insyn i en av den offentliga sektorns viktigaste verksamheter. 
  • Slopa skolvalet. System som bygger på konkurrens kommer alltid att skapa vinnare och förlorare.
  • Stoppa möjligheten till vinstuttag i friskolor så att marknaden kan regleras mot kvalitet snarare än mot effektivitet. 
  • Skapa ett policy-rådgivande nationellt centrum för utvärdering av skolreformer. 
  • Förtydliga skollagens moraliska, pedagogiska och demokratiska portaler – skolan är ingen marknad utan en bärande samhällsinstitution.

De sexton forskarna är:

Malin Ideland
professor i utbildningsvetenskap, Malmö universitet
Magnus Hultén
professor i naturvetenskapernas didaktik, Linköpings universitet
Petra Angervall 
professor i pedagogiskt arbete Högskolan i Borås
Thom Axelsson
docent i utbildningsvetenskap, Malmö universitet
Dennis Beach 
professor i pedagogik Högskolan i Borås och Göteborgs universitet
Magnus Dahlstedt
professor i socialt arbete, Linköpings universitet
Marianne Dovemark
senior forskare/professor emerita, Göteborgs universitet
Magnus Erlandsson
fil dr i statsvetenskap, lektor i ledarskap, Malmö universitet
Martin Harling 
doktor i pedagogiskt arbete, Göteborgs universitet
Anna Jobér
lektor i utbildningsvetenskap, Malmö universitet
Janna Lundberg
adjunkt i samhällskunskap, Malmö universitet
Catarina Player-Koro
docent i pedagogiskt arbete, Göteborgs universitet
Eva Reimers
professor i pedagogiskt arbete, Göteborgs universitet
Hanna Sjögren
biträdande lektor i pedagogik, Malmö universitet
Ola Strandler 
doktor i pedagogiskt arbete, Göteborgs universitet
Susanne Urban
universitetslektor i bostads- och urbansociologi, Uppsala universitet

Academia, Liljeholmen i Stockholm. Foto: Lasse Allard.

Eleverna Skolföretagens ”affärshemligheter”

Detalj jur Peter Tillbergs målning ”Blir du lönsam lille vän?”.

När det nya skolåret börjar efter sommaren kommer Högsta förvaltningsdomstolens syn på skolorna att i realiteten omdefiniera vad en skola är, vad som är skolornas roll i samhället.

Den nämnda domstolen har nämligen fastslagit att ”uppgifter om friskolors elevsammansättning och betyg [är] affärshemligheter som inte ska lämnas ut”, skriver Svenska Dagbladet.

Skolföretagen är tydligen först och främst affärsföretag med affärshemligheter. Det gäller också sådant som andel behöriga lärare och antal elever. En elev är inte en lärande människa i utveckling utan en affärshemlighet.

All den statistik som finns om varje enskild skola idag kommer inte längre att visas: antal elever, betygsresultat, resultat på nationella prov, andel behöriga lärare, hur många som arbetar på skolan, och en rad andra uppgifter.

Skolorna befinner sig på en marknad, de konkurrerar om eleverna för att kunna få in pengar, och att publicera siffrorna skulle kunna skada friskolorna ekonomiskt. Därför ska siffrorna inte publiceras, enligt SCB.

Till saken hör att riksdagen 2013 beslöt att införa offentlighetsprincipen även för fristående skolor.

Sedan dess har bland annat centerpartiet ändrat sig i frågan, noterar Helsingborgs Dagblad. Men riksdagsbeslutet från 2013 måste ju vara giltigt tills riksdagen ändrat på det.

All statistik på skol- och huvudmannanivå kommer att tas bort från Skolverkets hemsida från 1 september. Beslutet gäller samtliga skolor, inte bara de kommersiella och vinstdrivna.

SCB har drivit kravet på sekretess om skolorna, därför att en del uppgifter skulle ”kunna skada friskolorna ekonomiskt”.

Nu är det inte säkert att sekretessen blir långvarig. Både politiker, Friskolornas riksförbund och Sveriges kommuner och regioner (SKR) har uttalat att de är emot att statistik av detta slag ska hemlighållas. Nyligen gav regeringen i uppdrag till Skolinspektionen, Skolverket och SCB att kartlägga vilka författningsändringar som behövs för att statistiken återigen ska kunna publiceras.

Det låter lite förhoppningsfullt. Men hur kan Högsta förvaltningsdomstolen överhuvud slå fast att de så kallade friskolorna (fria i vilken mening, undrar jag) ska omgärdas av sekretess och att det hemlighetsmakeriet skulle kunna bedömas som viktigare än att exempelvis medier får granska skolors förhållanden förutsättningslöst.

Det svenska skolsystemet lär vara i det närmaste unikt i värden (skolorna i fascismens Chile har nämnts som något liknande). Vi har de senaste decennierna sett hur den svenska skolans kvalitet har rasat samtidigt som många privata skolor tar ut växande vinster och en del också delat ut uppiffade betyg för att locka fler elever.

På Facebook kommenterar S-politikern Jan Andersson domstolsbeslutet:

”Utvecklingen efter de privata skolornas inträde har varit negativ. Svensk skola har sedan 90- talet rasat i de internationella jämförelserna och segregationen har ökat. Inget annat land i hela världen vill följa i Sveriges spår.”

Det är sannerligen dags att låta staten återfå ansvaret för skolorna  – och att granska de besynnerliga kriterier som styr Högsta förvaltningsdomstolens verksamhet när det gäller vad som är skolornas viktigaste uppgifter.

När jag läser om skolsekretessen tänker jag direkt på Peter Tillbergs målning ”Blir du lönsam lille vän?”. Bilden här en detalj.

Fotnot: I Helsingborg vill det lokala moderatledda alliansstyret sälja ut den kommunala Norrehedsskolan, vilket skapat debatt. Mer om detta i en följande blogg.