Etikettarkiv: FBI

1,4 miljoner fd fängslade I Florida får rösta bara om de betalt rättegången

Desmond Meade till vänster har suttit i fängelse och är nu en aktivist som ska hjälpa folk som suttit i fängelse att kunna rösta i valet. Det gör han bland annat genom att åka runt med en buss i Florida på en ”Free the vote tour” Foto: Pontus Höök

Rösträtt för alla är ingen självklar rättighet i dagens USA, vars demokrati ter sig allt mera kantstött. Inför det kommande valet görs från Trumps republikaner olika riktigt smutsiga angrepp på valprocessen.

I en tidigare blogg berättade jag om de så kallade ”nakna valsedlarna” i delstaten Pennsylvania. Sådana valsedlar utan skyddskuvert kommer att underkännas. Det kan handla om 100.000 underkända valsedlar. Trump tog hem delstaten förra valet med 44 000 rösters mariginal.

I måndagens Dagens Nyheter berättar Martin Gehlin om en än värre attack mot allas rätt att rösta i Florida. Liksom Pennsylvania är Florida en så kallad swing state, en av de delstater där valet i realiteten avgörs – oavsett vilken kandidat som får flest röster nationellt, till följd av systemet med elektorer.

För två år sedan röstade 64 procent av Floridas invånare för att ge rösträtten tillbaka till tidigare fängelsedömda. 1,4 miljoner fängelsedömda hade fram till dess hindrats från att rösta.

Nu har republikanerna i Florida motarbetat lagändringen genom en ny regel som innebär att fängelsedömda måste betala alla sina skulder för att få en röstsedel. Det är ju bisarrt nog varje delstat som bestämmer hur valet ska genomföras i den egna delstaten, vilket öppnar för grova manipulativa specialregler.

Båda reglerna drabbar särskilt delstatens minoriteter, latinamerikaner och afroamerikaner, till följd av lagar och straffregler.

Floridas guvernör DeSantis och hans fru, Casey, med President Donald Trump och First LadyMelania Trump i february 2019.

Bakom de nya reglerna står Floridas guvernör Ron Desantis, som står nära Trump. Desantis införde en kontroversiell lag som innebär att fängelsedömda måste betala tillbaka alla skulder relaterade till rättsprocessen för att få rösta igen. Det handlar ofta om skulder på tusentals dollar. Enligt University of Florida förlorade drygt hälften av de fängelsedömda, 774.000 personer, rösträtten igen på grund av den nya regeln.

Floridas tidigare guvernör Charlie Crist, som länge var republikan men nu är demokrat, har själv erkänt att Republikanernas försök att hindra fängelsedömda från att rösta är politiskt motiverat.

– Varför ska folk som har sonat sina brott aldrig mer få rösta? För att många av dem är svarta eller latinamerikaner och tenderar att rösta på demokraterna. Bara därför, sade Crist i en tidigare intervju.

Medborgarrättsaktivisten Desmond Meade låg bakom initiativet att de som avtjänat sina fängelsestraff skild återfå rösträtten.

Under oktober har Meade och ett dussintal aktivister rest runt Florida i en buss med texten ”Låt mitt folk rösta”. De stannar i 40 städer på en månad. De har även dragit in mer än 50 miljoner dollar som använts för att betala tillbaka skulder för fängelsedömda. Hittills har de, enligt Meade, hjälpt 67.000 Florida-bor att återfå rösträtten.

Närmare 50 miljoner amerikaner har post- och förtidsröstat inför valet den 3 november, för att slippa trängas med andra väljare vid valbåsen och utsättas för virusrisk, skriver Svenska Dagbladet. 

Men Donald Trump har i månader kritiserat de utvidgade möjligheterna att poströsta och hävdat att det leder till utbrett valfus, att valsedlarna kan stjälas, förfalskas eller manipuleras av hans motståndare. 

Det finns inga bevis för att det stämmer, granskningar som gjorts av tidigare val visar tvärt om att risken för valfusk är låg. FBI-chefen Christopher Wray sa i ett utskottsförhör nyligen att den federala polisen inte sett några tecken på komplott mot poströstandet.

Många förväntar sig att Trump vid en valförlust kommer att hävda att poströsterna utsatts för fusk och manipulation – och överföra frågan till domstol, där han genom sin senaste tillsättning i Supreme Court får klar konservativ majoritet med sex domare mot tre liberala.

Allt kan hända i USA om Trump blir omvald på det viset. Ett inbördeskrig kan inte uteslutas.

Desmond Meade driver en organisation som hjälpt mer än 40.000 tidigare fängelsedömda att rösta för första gången. Foto: Pontus Höök

Trumpanhängaren Jennifer Laird, 55, menar att nyheterna ljuger. Enligt henne räddar Trump barn från trafficking – en del av en konspirationsteori som sprids i högerextrema kretsar. Foto: Mattias Lundblad/SvD.

Kings sista år – från Riverside till Memphis

Martin Luther King talar inför 4000 människor i Riversidekyrkan i New York. Det är den 4 april 1967. Samma dag men ett år senare mördas King i Memphis med en enda dödande kula.

Kanske är Martin Luther Kings tal i Riversidekyrkan i New York den 4 april 1967 hans allra viktigaste. Framgångarna med medborgarrörelsens ickevåldsaktioner i södern hade varit stora. Den amerikanska apartheiden hade tvingats retirera.

Den stora marschen till Washington med I have a dream-talet den 28 augusti 1963 ledde påföljande år till en ny medborgarrättslag och till att King fick Nobels fredspris. Efter rösträttskampen i Selma Alabama följde en ny rösträttslag 1965. President Lyndon Johnson skrev på lagarna i Kings närvaro.

Påföljande år flyttade King norrut, till Chicago. Hans nya utmaningen var att bekämpa fattigdom och klassklyftor i USA. Snart såg King samband mellan USA:s skoningslösa krig i Vietnam och fattigdomen. Han engagerade sig mer mer i en utvidgad kamp, mot ”rasism, fattigdom, militarism och materialism”.

I talet i Riversidekyrkan, Beyond Vietnam” eller ”Breaking the Silence”, angrep han för första gången president Johnson för kriget. Han pekade ut USA som den värsta våldsstaten i världen och slog fast att ”Vi satsar en halv miljon dollar på på att döda en fiendesoldatmedan vi bara använder 53 dollar för varje person i USA som klassats som fattig.”

Reaktionerna mot talet blev våldsamma från det etablerade USA. För presidenten blev King nu en förrädare och en avfälling. New York Times och Washington Post kritiserade honom skoningslöst. Fototidningen Life menade att Kings tal påminde om ett manuskript för nordvietnamesiska Radio Hanoi. Ett år senare jublade många vita amerikaner vid beskedet om mordet på King.

Samtidigt växt antikrigsrörelsen våldsamt. Tio dagar efter ”Beyond Vietnam”-talet demonstrerade 400 000 mot kriget enbart i New York och många ytterligare, både på andra platser i USA och i Europa.

Martin Luther King drömde om att göra om marschen till Washington från 1963 men nu som en manifestation mot fattigdomen. Han uppmanade landets fattiga att en viss dag ta sig i åsnekärror till huvudstaden för att under en dag med civil olydnad blockera all normal verksamhet i huvudstaden.

29 Mar 1968, Memphis, Tennessee, USA — National Guard bayonets block Beale Street as African-American protesters march through downtown Memphis wearing placards reading ”I A MAN.” The previous day’s march had broken out in rioting and looting, with one killed and 70 injured. Rev. Martin Luther King, Jr., who had left town after the first march, would soon return and be assassinated. — Image by © Bettmann/CORBIS

När de afroamerikanska soparbetarna i Memphis strejkade för bättre arbetsvillkor och bad om Kings stöd beslöt han att kampen för deras villkor skulle bli inledningen till Poor People’s Campaign. Deras slogan var ”I am a man”, de ville återerövra sitt människovärde.

I Memphis höll King den 3 april 1968 det tal som skulle bli hans sista ”Jag har varit på bergets topp” där han fortsätter, ”Jag har sett det förlovad landet. Jag kanske inte kommer dit tillsammans med er … Men vi som ett folk kommer att ta oss till det förlovade landet.”

Under lång tid hade han utsatts för mängder av dödshot. I talet, dagen innan han mördas, berättar han om hoten, som också kom från FBI och dess mäktige chef Edgar Hoover, som under lång tid förföljt och trakasserat honom.

När King med några vänner stod på balkongen till Lorraine-motellet i Memphis föll den dödande kulan – och USAS hamnade i chocktillstånd.

2018 var det femtio år sedan mordet. I en rad nya böcker om medborgarrättsrörelsen framhålls bilden av King som militant fredsaktivist, fortfarande genomsyrad av ickevåldsengagemang, men beredd att offra sitt eget liv i kampen för ett rättvisare samhälle.

Det är nog den bilden av Martin Luther King och hans engagemang på liv och död som är den viktigaste.

Fotnot: Här två titlar utgivna i USA, båda från 2018, med det perspektivet på King som jag nämner, med kampen mot fattigdomen och mot kriget i fokus:

• Michael K Honey: To the Promised Land. Martin Luther King and the Fight for Economic Justice.

• Jason Sokol: The Heavens might Crack. The Death and Legacy of Martin Luther King Jr.

Kings sista tal: I Have Been at th Mountains top, ett dygn innan han mördas i Memphis.