Etikettarkiv: Klassklyftor

Vidgade klassklyftor och sjunkande medellivslängd

I Sverige fanns i juli 2021 10 416 585 invånare. Hur har vi det, undrar jag, inspirerad av en artikel av Anders Karlsson i tidningen Internationalen 34/2021 med den illavarslande rubriken ”Sänkt medellivslängd hos lågutbildade kvinnor”. Den bygger på statistik från Statistiska Centralbyrån, www.scb.se.

Medellivslängd kan vara en indikator på många olika saker. Med uppgifter om hur länge vi lever kan vi få material som säger något om klassklyftor, relationer mellan män och kvinnor liksom om välfärdsutvecklingen i ett samhälle.

År 1820 blev svenskarna i genomsnitt 37 år gamla. Samma år var spädbarnsdödligheten kusligt hög, 25 procent. Hundra år senare hade medellivslängden stigit till 60 år.Men fortfarande dog vart tionde spädbarn.

Den dramatiska förändringen återspeglar ett sekel av industrialisering och ekonomisk tillväxt, liksom på en uppbyggnad av sjukvården, i den närmaste obefintlig 1820.

Till det måste räknas arbetarrörelsens uppkomst med nybildade fackföreningar från 1880-talet och förbättrade villkor för arbetarklassen.

De senaste hundra åren har utvecklingen fortsatt. 2020 var medellivslängden 84,3 år för kvinnor och 80,6 för män. Under pandemin sjönk dock siffrorna från (2019) 84,7 (kv) och 81,3 (m).

Kvinnor har länge levt längre än män i Sverige. Men under 2010-talet (2011 – 2020) ökade mäns medellivslängd mer, med 1,9 (m) mot 1,2 (kv). Enligt SCB beror periodens livslängdsökning främst på en tydlig minskning av dödstalen i hjärt-och kärlsjukdomar.

Illavarslande är att växande klassklyftor i Sverige skapat klassmässiga skillnader i livslängd. 2020 var skillnaden för kvinnor 6,5 år mellan de med eftergymnasial utbildning jämfört med de med enbart förgymnasial skolning. För män samma skillnad 5,8 års livslängd.

På 20 år (från år 2000) har glappet mellan grupperna vidgats med 2,2 år för kvinnor och 1,0 år för män.

I artikeln nämns en uppgift från 2016 från Karolinska institutets folkhälsoakademi som visar att det skilde hela 18 år i medellivslängd mellan en lågutbildad person i Vårby (Huddinge kommun) jämfört med en högutbildad i Danderyd.

Anders Karlsson slutar sin artikel med att uttrycka oro för de vidgade sociala klyftorna i vår tids Sverige och citerar den gamle finansministern Ernst Wigforss som uttryckt att ”Fattigdomen kan med nöd fördragas om den delas lika av alla”.

Pandemin blottade djupa sprickor i samhället

Krisen inom äldrevården är en av de som blivit tydliga under coronapandemin. Sociologen Göran Therborn, professor vid University of Cambridge, ser en blek och avslagen svensk debatt om vilka åtgärder som krävs. FOTO: JESSICA GOW / JAKOB DALL/Aftonbladet

”Starta om välfärden” var rubriken på en viktig artikel på Aftonbladet kultur i veckan.

Göran Therborn, professor i sociologi vid universitet i Cambridge i Storbritannien, numera bosatt i Sverige, analyserar den fråga som borde stå högst på den politiska dagordningen i Sverige, detta att pandemin blottat allvarliga sprickor i det svenska samhällsbygget – men sällan diskuteras ingående och i hela sin vidd.

Viktiga frågor måste ställas. Varför drabbades den svenska äldreomsorgen av så många covid-19-dödsfall att Sverige i mitten av augusti hade det femte högsta dödstalet i världen, 574 per en miljon invånare, jämfört med till exempel Norge med samma siffra 48?

”Huvudorsaken är uppenbarligen en misslyckad systemkonstruktion av kommunalisering, kommersialisering och frikoppling från sjukvården.”

Therborn jämför också med skolan och sjukvården.

”Likartade problem av uteslutning och ojämlikhet på grund av kommersialisering och kommunalisering har sedan länge konstaterats inom skola och sjukvård. Det nya pensionssystemet har visat sig användbart för storskaliga ekonomiska bedrägerier.”

Efter decennier av rivningar och utförsäljningar behöver det svenska välfärdsbygget en ny konstruktion, slår Göran Therborn fast.

Han citerar Klaus Schwab, grundare av World Economic Forum i Davos, som i en ny bok, ”Covid-19: The great reset”, bland annat skriver:

”Först och främst kommer eran efter pandemin att föra in en period av massiv förmögenhetsomfördelning från de rika till de fattiga och från kapital till arbete. För det andra, covid-19 kommer sannolikt att ge dödsstöten åt nyliberalismen …”

För Sveriges del måste frågor ställas om hur pandemin till följd av decennier av ökade klassklyftor på olika vis drabbat de mest utsatta i samhället.

Varför har medellivslängden minskat i fattiga kommuner i Sverige? Och hur kommer det sig att Sverige haft den största ökningen av ekonomisk ojämlikhet i Europa?

Och som en följd därav, vad kan göras för att med Schwabs ord ”reset” förutsättningarna för det svenska samhället utifrån de drabbade erfarenheterna av pandemin?