Etikettarkiv: Mikael Nyberg

Skolaktiebolagens vinstuttag ska förbjudas

Utbildningsminister Anna Ekström (S) håller pressträff om politiska förslag på området välfärd inför partikongressen i november. Foto: Erik Simander / TT/DN.

Inför partikongressen i november föreslår nu socialdemokraterna att vinstuttag i friskolor ska förbjudas och dessutom att friskolornas etableringsfrihet ska kunna förändras.

Sverige lär vara det enda land i världen med ett skolsystem finansierat med skattemedel där mångmiljardbelopp omvandlas till vinster, inte sällan i skatteparadis. En majoritet av svenskarna är förmodligen mot de högavkastande marknadsskolorna. Men det parlamentariska läget är oklart.

Utbildningsminister Anna Ekström gick vid en pressträff på tisdagen hårt ut mot vinstuttag ur friskolor som hon vill förbjuda med ny lagstiftning:

– Ska kunskapsresultaten fortsätta uppåt så måste skolan bli mer likvärdig och staten och samhället måste ta tillbaka kontrollen. Barns och ungas behov ska vara överordnade vinstintresset och skattepengar som vi tillsammans avsätter till eleverna ska gå till eleverna och inte till privata vinster, säger hon till Dagens Nyheter.

– Det betyder det vi säger, att vi vill förbjuda vinstuttag.

Det var Bildtregeringen som drev igenom friskolereformen 1992. Det hette då att föräldrakooperativ, landsbygdsskolor och skolor med särskild pedagogik skulle ges bättre möjligheter, skriver Mikael Nyberg i en recension av Marcus Larssons granskning av den svenska skolmarknaden på Aftonbladet Kultur, under rubriken ”Friskolebranschen – ett lönsamt lurendrejeri”. Larssons bok heter ”De expansiva: en bok om skolmarknadens vinnare och förlorare”.

Men reformen blev snabbt något helt annat. Stora börsföretag och riskkapitalbolag tog snabbt kontroll över branschen. Störst är koncernen Academedia med 12 miljarder kronor i omsättning, 290 förskolor, 78 grundskolor och 140 gymnasier. Största ägare är miljardären Rune Andersson och hans familj.

En annan miljardkoncern är Engelska skolan som snabbt gett sina ägare miljardvinster och nu ägs av ett riskkapitalbolag i Luxemburg.

Resultatet äv friskolereformen har till i dag blivit en segregerad och ytterst ojämlik skola. Det har bidragit till att marknadsskolorna satt ”glädjebetyg” (för att få fler elever) samtidigt som man arbetat med lägre andel behöriga lärare.

Konsekvenserna av detta särskilt i skolor i utsatta områden måste bedömas som otroligt destruktiva och samhällsfarliga,sedan de kommunala skolorna tvingats arbeta på marknadsskolornas villkor, eleverna har reducerats till kunder.

En av dem som med hetta gett sitt stöd åt kraven på att få bort aktiebolagen från skolans värld är nationalekonomen Anne-Marie Pålsson, före detta riksdagsledamot för moderaterna. Hon har tagit fram förslag på hur skolaktiebolagen ska avskaffas.
– Aktiebolag har ett enda mål, och det är vinst till ägarna, säger hon.

Nationalekonomen Anne-Marie Pålsson, före detta riksdagsledamot för moderaterna, har tagit fram förslag på hur skolaktiebolagen ska avskaffas. Bild tidningen Läraren.

SPÖKARBETARE I DEN DIGITALISERADE EKONOMIN

Teckning Robert Nyberg

Vad händer med det mänskliga arbetet i en värld där artificiell intelligens och robotar tar över allt större delar av arbetsmarknaden, undrar Mikael Nyberg i en artikel i Aftonbladet.

Han har läst boken Ghost Work av antropologen Mary Gray och dataexperten Siddhart Suri. De påpekar att det alltid kommer att finnas behov av människor. Den artificiella intelligensen klarar inte av allt. Det är alltid en bit kvar, ”the last mile of automation”.

Den automatiska ansiktsigenkänningen har fått allt större betydelse inte sällan i integritetskränkande sammanhang. Men maskinerna klarar inte allt.

Vad händer när Uberföraren rakar av sig skägget och förvirrar den automatiska ansiktsigenkänningen? Bilderna på den slätrakade slussas vidare till en nätarbetare någonstans i cyberrymden. Hen avgör om det är samma person eller inte, medan en klocka tickar på skärmen och avgör tidsåtgången.

Nätarbetarna har inga anställningskontrakt, inga försäkringar och inga reglerade arbetstider. De är osynliga spökarbetare för oss med löner som genom stenhård konkurrens är nedpressade till ett minimum.

20 miljoner amerikaner tog 2016 tillfälliga jobb via digitala kanaler, inräknat allt från spökarbetet på nätet till taxijobb för Uber. Andelen som hankar sig fram som gigarbetare, frilansare eller uthyrda via bemanningsbolag har växt från 10 till 16 procent i USA på tio år, skriver Mikael Nyberg, som också konstaterar att ”mer än ett århundrade av vunna rättigheter, allt från 40-timmarsvecka till sjukvårdsförsäkringar och arbetarskydd, försvinner i processen”. Nyberg avslutar sin text:

”Från mörkret stiga vi mot ljuset, sjöng proletärerna under 1900-talet. Nu är de på nytt osynliga som klass också för sig själva. Så länge det varar kan spökarbetet breda ut sig.”

Varför har Sverige lägst antal sängplatser inom vården i EU?

Sverige har lägst antal sängplatser inom vården, skriver Mikael Nyberg, som också pekar på att privatiseringar ökat sjukvårdens kostnader, från nio procent av BNP (2009) till 14 procent (2014).

Sjukvårdens kris liknar allt oftare ett sammanbrott, med återkommande haverier som tenderar att bidra till förlorat förtroende för vården.

Vem vill besöka vården efter rapporter om nio timmars väntetid på barnakuten i Helsingborg för en femåring med blindtarmsinflammation – innan den sjuka flickan efter midnatt skickades till lasarettet i Halmstad?

Politikerna i Skåne har misslyckats med att enas om en blygsam skattehöjning för att åtminstone tillfälligt kunna hantera problemen. Men de är ju värre än så. I en analytisk artikel i Aftonbladet kultur pekar Mikael Nyberg på krisens orsaker – och hur det kan komma sig att Sverige är det land bland 28 EU-länder som har lägst antal sängplatser inom vården per hundratusen invånare, 254, vilket är under hälften av genomsnittet och kan jämföras med Tysklands 823 eller Litauens 722.

Samtidigt har sjukvårdens kostnader rusat i höjden – från nio procent av BNP (2009) till 14 procent (2014).

Mikael Nyberg menar att privatiseringarna inom vårdsektorn är den främsta orsaken till att vården blivit samtidigt dyrbarare och sämre. Han skriver:

”Privata företag med årets bokslut till mål och mening har tagit över stora delar av verksamheten. Samtidigt har politikerna underkastat den offentliga vården marknadsmekanismer och ledningsmodeller hämtade från det privata.

Skattemedel hopar sig på privata konton i skatteparadis, och privatiseringarna och köp- och säljsystemen bryter sönder planeringen av vården och prioriteringarna efter behov. Vinstdrivande vårdcentraler och kliniker får dragningsrätt till de offentliga kassorna och kan öppna gräddfiler för välbeställda som efterfrågar snabb service för enklare åkommor.”

Det hela kallas ”New Public Management”, nyordningen inom det allmänna, som skulle minska byråkratin. Det blev tvärtom – ”växande kostnader för att hantera marknadsmekaniken. Leverans enligt kontrakt kräver administration och kontroll.”

Konsekvensen av att vinstpengar från vården går till skatteparadis – drabbar en femåring från Helsingborg med inflammerad blindtarm som får vänta nio timmar, inte på vård utan på ambulans till ett annat sjukhus mitt i natten.

Hur länge ska vi finna oss?

Illustrationen är från Eurostat, EU:s statistiska myndighet i Luxemburg och visar antalet sjuksängar per 100 000 sängar. Sverige ligger lägst Teckningen av Robert Nyberg.