Etikettarkiv: OECD

Svenska skolan bygger ett nytt klassamhälle

Grafik: Elin Lindwall Källa: OECD, PISA 2018. 

För sju år sedan drabbades Sverige av en PISA-chock. Den stora internationella undersökningen av kvaliteten på skolorna i olika ämnen visade att de svenska elevernas resultat 2012 försämrats mer än i något annat OECD-land.

Svenska politikers okunniga och destruktiva hantering av skolan var en avgörande orsak till fiaskot. Den svenska självbilden raserades. Vårt samhälle hade inte längre en fungerande skola som gav alla ungdomar en möjlighet till ett välfungerande vuxenliv. Det knakade i fogarna på bilden av Sverige som ett jämlikt samhälle.

Den senaste PISA-undersökningen gjordes 2018 och presenterades i veckan. Den har genomfört i 79 länder, varav 37 är OECD-länder, och visade att de svenska 15-åringarna (niondeklassarna) presterade bättre i matematik, läsförståelse och naturvetenskap än vad de gjorde för tre år sedan. Sverige ligger åter något över genomsnittet för OECD i de nämnda ämnena. Dock är resultaten inom felmarginalen.

Men det svenska skolsystemet har också lett till att skillnaden mellan hög- och lågpresterande elever fortsätter att öka i Sverige. När skolor kommer över ett visst tröskelvärde, det brukar vara runt 35–40 procent elever med en utländsk bakgrund är sannolikheten för att du ska prestera bra mycket mindre, säger Andreas Schleicher, OECD:s utbildningschef och högsta ansvarige för Pisaundersökningarna, till Dagens Nyheter.

I Dagens Samhälle skriver tidningens inrikespolitiska kommentator Cecilia Garme om hur likvärdigheten i skolan kraftigt försämrats.

Hon pekar på att det också finns uppseendeväckande stora skillnader i skolkvalitet mellan städer och landsbygd. Barn i stora städer får en betydligt bättre skola än barn på landsbygden. Skillnaderna har dessutom tilltagit över tiden, vilket har drivit isär skolresultaten mellan stad och land.

För inte länge sedan var Sverige ett land där skolan gav möjligheter till klassresor. I dag tycks den möjligheten inte längre finnas. Det är bedrövligt och ett resultat av politikens misslyckande eller snarare haveri i en av de helt avgörande frågorna.

Dagens skola bygger ett nytt klassamhälle. Hur blev det så?

Fotnot: Helsingborg tycks inte prioritera stödet till utsatta elever. Helsingborgs Dagblad kunde i veckan berätta om hur staden drastiskt skär ner på det så kallade Närvaroteamet, från sju tjänster till två.

Enligt en utredning har teamets insatser kraftigt minskat elevfrånvaron på flera skolor: ”I sitt fördjupande arbete med eleverna har 26 av 34 högre närvaro. 14 har fler och/eller högre betyg.

”Marknadens välsignelse”, friskolereformen och den kvaddade skolan

Svenska elevers studieresultat försämrades dramatiskt under åren 2006 – 2012, enligt PISA.

1992 klubbade riksdagen den så kallade friskolereformen, framtagen av den dåvarande borgerliga regeringen under ledning av Carl Bildt

Skolministern Beatrice Ask ville skapa ”ökad valfrihet” för eleverna. Ingenting blev sagt om att aktiebolag skulle få skattepengar för att driva skolor och för risken för att segregationen skulle öka, när ”marknaden” tog över.

OECD varnade den svenska regeringen för konsekvenserna av reformen. I rapporten ”Review Of Education Policy in Sweden: Examiners Report and Questions” (1992) undrade man varför Sverige ville genomföra så drastiska förändringar av den svenska skolan, på den tiden präglad av goda resultat och likvärdighet.

OECD:s kritik pekade särskilt på att den långtgående reformen genomfördes utan grundliga utredningar, utan konsekvensanalyser och utan någon form av praktiska tester. Men rapporten ”försvann” och diariefördes inte ens, än mindre vållade den debatt och eftertanke.

I år har LO-utredaren Mattias Samuelsson ur OECD:s arkiv grävt fram rapporten, som byggde på en lång rad intervjuer med svenska skolforskare och företrädare för myndigheter och kommuner.

Reformen, rapporten och konsekvenserna för den svenska skolan har i våras debatterats i en ledare i Dagens Arena, skriven av Mats Wingborg.

Wingborg konstaterar att det dröjde femton år innan systemskiftet inom skolan slog igenom med full kraft. Han skriver:

”Först i Pisa-testet 2006 börjar kunskaperna hos de svenska eleverna i läsning, matematik och naturvetenskap att tydligt sjunka. I testet 2009 kommer nästa nedgång, Sverige förvandlas till ett genomsnittligt OECD-land. I testet 2012 kommer den mest dramatiska försämringen. De svenska eleverna presterar klart under genomsnittet inom OECD inom samtliga ämnen och likvärdigheten sjunker som en sten.”

Han konstaterar vidare: 

”Krisen inom den svenska skolan är självförvållad. Politiska beslut har banat väg för det katastrofala systemskiftet. Motiven var ideologiskt grundade, en naiv tro på marknadens välsignelse.”

Hur kunde det gå så illa? Marknadens välsignelse??

Liknande resonemang skulle kunna föras då det gäller sjukvård, äldreomsorg och apoteksverksamhet, liksom järnväg och annan infrastruktur.

Men kanske är skolan det område där utvecklingen varit allra värst och priset högst, försämrade skolor för generationer unga människor.

Peter Tillbergs målning ”Blir du lönsam lille vän?” (1972). Foto: Åsa Lundén/Moderna Museet.

Svenska politiker vägrar stoppa skatteparadis

Torsten Fensby hävdar att finansminister Anders Borg försökte stoppa avtal med skatteparadis om informationsutbyte. Foto: TT och Malin Hoelstad

Sverige och Storbritannien är de länder där skatteparadisindustrin fått störst fäste, säger Torsten Fensby till Svenska Dagbladets ekonomiska skribent Birgitta Forsberg.

Men i motsats till Storbritannien finns här ingen intern lagstiftning som specifikt bekämpar skatteparadisbolag. I stället förlitar sig Sverige på åtgärder från OECD och EU och på de organisationernas intetsägande listor.

I artikeln betecknas Fensby som ”världens största expert på skatteparadis”. Han upplever att han kämpat helt ensam mot de svenska politikerna, som vägrar täppa till hålen som gör det möjligt att placera pengar i skatteparadis.

Fensby jobbade tio år åt OECD med att åka runt till världens skatteparadis för att få dem att gå med på att ge information om bolag och kundernas pengar. Men han och hans kollegor blev bakbundna av den amerikanska Bushadministrationen.

År 2006 bestämde sig Nordiska ministerrådet för att strunta i OECD och på egen hand få till informationsavtal med skatteparadisen. Och mannen som skulle göra det var Torsten Fensby.

Året därpå beräknade Skatteverket att totalt 133 miljarder gömdes undan beskattning i Sverige varje år – på grund av fusk, fel eller misstag – varav 46 miljarder i utlandet. Allt enligt Skatteverket.

År 2008 ville Anders Borg lägga ner projektet. Men då protesterade resten av Norden – Finland, Danmark, Norge, Island, Färöarna och Grönland (de två sistnämnda är självständiga i skattehänseende).

Riksrevisionen påpekar i rapporten även att svenskar har mer pengar i bland annat Schweiz och Luxemburg än övriga nordbor.

Ett antal förmögna svenskar hade alltså stoppat undan pengar i skatteparadis. Och Sverige försökte förhindra att avtalen blev av.

Resten av Norden drev dock på och Sverige kunde inte stoppa projektet. Allt fler skatteparadis skrev informationsavtal med Norden. Därmed drogs snaran åt runt dem som smitit undan skatt.

– Jag vänder mig emot att man låter en svensk elit tömma delar av den svenska statskassan på pengar. Hela skatteparadisindustrin penetrerar djupt in i den svenska statsapparaten. Vi har inte någon som helst lagstiftning i frågan. Svenska statskassan är en bankomat för dem som kan spelreglerna, säger Torsten Fensby.

Han påpekar att ingen gör något åt pengar som placerats i skatteparadis, trots flera avslöjanden i medierna genom åren – bland annat Panamadokumenten, politikernas självrättelser och Paradisläckan.

Torsten Fensby anser att Sverige, likt andra länder, borde tillsätta en skatteparadisutredning.

– Frankrike gör en utredning i genomsnitt vart femte år. Den senaste är på över 2 000 sidor. Rapporten från 2012 ledde till 59 olika förslag för att bekämpa internationell skatteflykt.

Men i Sverige händer ingenting.