Etikettarkiv: Statskupp

1973: USA mördade Allende, införde fascism i Chile och Kissinger fick fredspriset

Salvador Allendes döda kropp bärs ut från presidentpalatset efter militärkuppen i Chile. Foto: El Mercurio.

Att USA och landets dåvarande president Richard Nixon var inblandat i statskuppen i Chile den 11 september 1973, har länge varit känt. Nu visar nyligen publicerade dokument att statskuppen och mordet på den demokratiskt valde presidenten Salvador Allende (som formellt var ett självmord) styrdes direkt från Washington, skriver historikern Magnus Västerbro i Dagens Nyheter.

Eftermiddagen den 15 september 1970 bestämde president Nixon att USA skulle arbeta för en statskupp i Chile.

Nixon hade blivit fullkomligt rasande när den socialistiske Allende valdes till Chiles president genom segern i valet den 4 september. Allende ville omforma Chile från grunden med omfördelningar av inkomster och bl a förstatligande av utlandsägda koppargruvor. USA svarade direkt med en ekonomisk blockad som skadade landets ekonomi och skapade okontrollerbar inflation.

Världsbanken ströp alla lån till Chile, också katastrofhjälp till jordbävningsoffer.

Nixon såg framför sig en utveckling där kommunismen skulle ta över stora delar av Syd- och Centralamerika, vilket skulle hota USA:s intressen i regionen. Det hela måste alltså stoppas.

Därför kallade han den 15/9 till ett 20 minuters långt möte i Vita husets Ovala rum. Mellan 15:25 och 15:45 träffade han Richard Helms, chefen för säkerhetstjänsten CIA, och utrikesminister Henry Kissinger. Man beslöt sig för att arbeta för en militärkupp.

Helms skrev ner korta stolpar från samtalet i en linjerad anteckningsbok, som nu har offentliggjorts av National Security Archives (nsarchive.gwu.edu), bl a : … ”Not concerned [about] risks involved”, … ”Make the economy scream”.

Av dokumenten framgår att Nixon beslöt att USA skulle arbeta för en statskupp i Chile, skriver Peter Kornbluh, chef för Archive’s Chile project och författare till boken ”The Pinochet File”, som skildrar USA:s långvariga stöd till Pinochets fascistiska militärdiktatur i Chile.

Det började med att CIA stöttade mordet 25 oktober 1970 på Chiles dåvarande militäre överbefälhavare, Rene Schneider, som vägrade konspirera mot landets president.

Under flera år arbetade CIA med grupper inom den chilenska militären, vilka ville störta Allende, och med att sabotera landets ekonomi. Den 11 september 1973 genomfördes militärkuppen i Chile, vilken krävde Salvador Allendes liv och skapade en skoningslös militärdiktatur som under decennier vållade ofattbart lidande för det chilenska folket, när Augusto Pinochet styrde landet ända till 1990.

Av dokumentet framgår att flera inom Nixons administration var motståndare till planerna. Men Nixon fick stöd och uppmuntran av USA:s mäktige utrikesminister Henry Kissinger.

Några i Nixons krets ansåg att det principiell var fel att använda sig av lönnmord och sabotage för att ge stöd till en militärkupp mot den demokratiskt valde ledaren för en självständig nation. Men motståndet hjälpte inte, konstaterar författaren Peter Kornbluh på National Security Archives hemsida.

Samma år, 1973, då USA störtat och mördat Salvador Allende, tilldelades Kissinger Nobels fredspris.

President Richard Nixon och hans utrikesminister Henry Kissinger. Bilden från 1973, året då Chiles president Salvador Allende störtades i en USA-ledd statskupp – och då Henry Kissinger fick Nobels fredspris.

Allt talar för att Evo Morales störtades vid militärkupp i Bolivia

Bolivias president Evo Morales flydde på tisdagen till Mexiko där han garanterades exil. Den mexikanska regeringen beskrev det som skett som en militärkupp. Bild: Reuters / David Mercado.

Jag råkade besöka Bolivia en månad efter det att Evo Morales krönts till landets förste indianske president. Morales möttes i februari 2006 av en väldig våg av folklig uppskattning.

I huvudstaden La Paz och ännu mer i den indianska tvillingstaden El Alto på höjden över huvudstaden talade alla om att en ny tid hade börjat och att landet skulle slå in på en rättvisare värld efter att historiskt ha styrts av USA-vänliga politiker som under decennier sålt ut landet till multinationella företag, särskilt amerikanska.

På spanska betyder mas ”mer” men i Bolivia den gången stod det för Evo Morales styrande parti MAS, Movimiento al Socialismo. Någonstans har jag en CD-skiva vars musik hördes överallt den gången: Somos MAS, vi är MAS-anhängare, men också ”vi vill ha mer av landets tillgångar.

Det var karneval i La Paz. Överallt hördes karnevalsmusik. Med vattenpistoler och vattenfyllda ballonger prickades gringos, som normalt syftar på nordamerikaner men i karnevalstider på alla utlänningar. Det gällde bara att hålla god min och snabbt rädda sig in på något café.

Den gången var Bolivia Latinamerikas fattigaste land. Få länder i världen har blivit så plundrade som Bolivia.

USA angrep redan då tidigt 2006 Evo Morales. USA:s vedervärdige tortyrförsvarande försvarsminister Donald Rumsfeld jämförde i ett tal Venezuelas Hugo Chavez med Hitler och nämnde Morales i samma mening.

På tisdagen flydde Evo Morales till Mexiko, som skickade ett regeringsplan för att hämta honom och som betecknade det inträffade som en militärkupp, sannolikt stödd av USA. Vad som verkligen hände under valkampanjen har jag svårt att kunna slå fast. Men jag noterar att svenska medier knappast har gått lita på i sin rapportering.

Den norske vänsterbloggaren På Steigan skriver rakt ut på sin blogg:

”De militære, fascistene og overklassen i Bolivia i ledtog med USA har styrtet Bolivias lovlig valgte president, Evo Morales. Når de gjorde det skyldes det at Morales tok de fattiges parti mot de rike, og ikke fordi han var en angivelig «diktator».

Steigan hänvisar i sin text till den amerikanska tidskriften The Nation som den 1 oktober i år skrev om det socialistiska Bolivias anmärkningsvärda framgångar.

Under Evo Morales och MAS 14 åer vid vid makten har lite för de flesta bolivianer förbättrats dramatiskt. Nyckelindustrier har förstatligats. Sociala utgifter har prioriterats och dramatiskt halverat fattigdomen i landet. Man har byggt ett nytt land med modern infrastruktur. Särskilt har allt detta påverkat levnadsvillkoren för Bolivias ursprungsbefolkning, indianerna, som nu för första gången fått glädje av landets enorma naturtillgångar.

Bolivias ekonomi har under åren med Evo Morales som president ökat med årligen 4,6 %, dubbelt så mycket som genomsnittet för Latinamerika. Inflationen har varit under kontroll. Regeringen har kunnat bygga upp ansenliga reserver. Landet har fått en ny medelklass ur ursprungsbefolkningen.

Den ekonomiska överklassen har rasat mot Morales jordreform, som fördelade av de stora jordägarna obrukad jord till jordlösa bönder. Landets förmögna har också upprörs över att staten under Morales ledning nationaliserats landets naturgas och olja, liksom telekommunikationer och elförsörjning. Samtidigt har minimilönerna tredubblats.

Luis Fernando Camacho ligger enligt latinamerikanska TeleSur bakom statskuppen mot Evo Morales. Foto: Reuters.

Latinamerikanska TeleSur english tvekar inte att tala om det som skett som en statskupp och presenterar också kuppledaren, Luis Fernando Camacho, som Bolivias Bolsonaro, med anspelning på Brasiliens extremnationalistiska president.

Camacho blev som 23-åring vicepresident i Cruceñista Youth Union (UJC), som International federation for Human Rights beskrivit som ett slags paramilitär grupp som utfört rasistiska övergrepp mot landets ursprungsbefolkning. Den nu 40-årige Camacho beskrivs av TeleSur som den person som lett kampen och kuppen mot Morales.

Fotnot: Pål Steigan avslutar sin fylliga dokumentation av statskuppen i Bolivia med fem viktiga punkter:

  1. Evo Morales vant valget. En boliviansk domstol ga ham grønt lys til å stille til valg en fjerde gang og i det valget fikk han 47,1% av stemmene mot opposisjonens 36,5%.
  2. Rapporter om valgfusk er ikke dokumentert. Center for Economic and Policy Research (CEPR) har gjort en analyse av valget og har konkludert med at det «ikke finnes noe bevis for at det var irregulariteter eller fusk».
  3. Opposisjonskandidat Carlos Mesa har et svært nært forhold til USA og at USA i mange år har brukt ham som informant i Bolivia, slik det framgår av WikiLeaks.
  4. Bolivia har verdens største litiumreserver. Noen har kalt Bolivia for «litiumens Saudi-Arabia». Litium er for elbiler nesten det olje er for bensinbiler. Det gjør kontrollen over Bolivia av strategisk enorm betydning for den multinasjonale korporasjonene og USA. 
  5. Evo Morales har vært en hovedmotstander av USA i Latin-Amerika.

Fotnot 2: I min bok Hemma i Ingenstans. Resor till städer (Carlssons 2008) skildras Bolivia och La Paz i ett kapitel.

Bilden: Karnevalen i f d tenngruvestaden Oururo, där Evo Morales föddes 1959, som ett av sju barn, varav fyra dog som barn. Som sexåring följde Eva med sin pappa till Argentina för att skörda sockerrör. Som tolvåring hjälpte han pappan med att föra lamadjur över slätten. Foto: Sören Sommelius.

Karnevalen i Oururo, den stad där Evo Morales föddes.